Vilken betydelse beskriver då lärarna i min undersökning att de nationella proven har för svenskämnet? Lärarna anser att proven fungerar som ett mätverktyg som de blivit tilldelade av Skolverket i arbetet mot en likvärdig bedömning och betygssättning. Tre av fyra lärare säger att proven stärker deras roll som bedömare och lärare när det gäller likvärdig
bedömning, samt att proven kan fungera som riktvärden för vilka krav lärarna ska ställa på sina elever och hur dessa krav ska se ut. Proven får i den meningen en förebildlig roll. Samtidigt förmedlar proven dubbla budskap då de även fungerar som en utvärdering av elevers kunskaper, verksamheten och den individuella läraren. Den här formen av utvärdering präglas i några delmoment av subjektivitet när det kommer till bedömning, vilket Lundahl (2009, s.46–49, 54), Naeslund (2004, s.86–88) och lärarna i min undersökning påpekar.
39 Proven ses av lärarna som ett prov bland andra prov, men de lyfter fram att det ligger större tyngd på dessa prov på grund av att de ligger i slutet av kurs 1 och 3, vilket ger mer aktuella resultat än tidigare prov. Lärarna i undersökningen ansåg inte att proven kunde ge så mycket till eleverna på grund av att själva provsituationerna är så pass värdeladdade att eleverna inte inser vad de kan ta lärdom av det. Både lärare 1 och lärare 4 uttryckte att det handlar mer om att eleverna ser provet som ett stressmoment där man inte får göra några misstag. Trots att proven bara testar en del av det eleverna ska lära sig i en kurs, finns det jämförelsestatistik mellan nationella provbetyg och slutbetyg. En av lärarna i undersökningen ifrågasätter varför man gör den här jämförelsen, och att proven överlag går emot den
formativa bedömningen man arbetar med inom skolan där eleverna ska ges möjlighet att förbättra sina resultat.
Lärarens professionella yrkesroll och undervisning påverkas genom att förberedelserna, genomförandet och rättningsarbetet av proven tar upp halva vårterminen. I undersökningen kom det fram att två av lärarna upplever att proven medför en inre press på lärarna själva att deras elever ska prestera bra, då det är ett prov som syns för andra. Men det som påverkar lärarna mest är det enorma rättningsarbetet som följer med proven. Alla lärarna påpekar att den vanliga arbetstiden inte räcker till för att rätta dessa prov, och en av lärarna uttrycker att dessa rättningsveckor kallas förgården till helvetet, då man måste arbeta dygnet runt för att hinna rätta alla prov. Det krävs också av lärarna att de sätter sig in ordentligt i allt material som kommer med proven, vilket även det tar sin tid. Som kompensation för det
rättningsarbete som lärarna utför kan de få extra tid för rättning genom att man frigör en eller två dagar och ställer in lektioner för att få ägna sig åt rättning, vilket i sig inte heller är idealt då övrig undervisning blir lidande på grund av dessa prov.
Så hur kan det komma sig att dessa prov, som ska vara ett stöd för lärarnas strävan mot likvärdig bedömning och som ska ses som ett prov i mängden, får ta upp så mycket tid och kraft av lärarna och undervisningen? Hur kan det komma sig att en halv termin ska ägnas till att förbereda, genomföra och rätta prov som endast har en summativ funktion för eleverna? Gör proven någon nytta eller är det bara onödigt arbete? Trots att proven kräver mycket så råder det delade meningar mellan lärarna i undersökningen huruvida man ska ha nationella prov eller inte. Att det går att ta bort proven konstaterar två av lärarna, men frågan är om de vill ta bort detta mätverktyg som Skolverket gett dem. Istället ges förslag på hur man skulle kunna förbättra proven för att minska på arbetsbördan. Ett förslag är att proven ska rättas centralt så att lärarna ska slippa den enorma rättningsbördan som nu råder. Ett annat förslag är att proven delas upp under åren, att man inte testar allt samtidigt. Oavsett om de är överens
40 om att proven är bra eller inte, håller alla lärarna med om att som situationen ser ut i dag, med den tid och de krav som proven ställer på de här lärarna, är inte hållbart. Det vore enligt min åsikt av stor vikt att vidare forskning bedrivs kring hur proven påverkar lärarens
professionella yrkesroll. Wigforss, som enligt Lundahl (2009, s.19–25) sågs som
upphovsmannen till de nationella proven, förde ett viktigt resonemang kring proven redan vid dess uppkomst, vilket var om dessa prov kan främja undervisningen utan att det på samma gång hämmar lärarna genom den kontrollerande funktion som kommer med proven. Även Yarkers (2006) studie indikerar på att den professionella yrkesrollen påverkas negativt av Englands motsvarighet till nationella prov, SATs (Standard Assessment Tasks). Nog för att de nationella proven är ett tillvägagångssätt för att kontrollera att likvärdig utbildning bedrivs i hela landet, men det får samtidigt inte ske på bekostnad av att lärare riskerar att bli utbrända på grund av för hög arbetsbelastning. Lärarna i undersökningen påpekade att så som
situationen ser ut för dem idag med det merarbete som proven medför, är inte hållbart. Det må vara ett nyttigt prov i den mån att det stärker lärarnas arbete i strävan mot likvärdig
bedömning och betygssättning, men den stora rättningsbördan som kommer med proven och som ska genomföras samtidigt som övrig undervisning pågår, är alldeles för mycket arbete för dessa lärare.
41 Delprov A: muntlig framställning. Svenska 1. Uppsala Universitet. (15.10.2014)
http://www.natprov.nordiska.uu.se/digitalAssets/176/176205_3delprovasyfteochinnehall.pdf
Delprov A: skriftlig framställning. Svenska 3. Uppsala Universitet. (15.10.2014)
http://www.natprov.nordiska.uu.se/digitalAssets/254/254383_3kp3aexempelsyfte.pdf
Delprov B: läsförståelse. Svenska 1. Uppsala Universitet. (15.10.2014)
http://www.natprov.nordiska.uu.se/digitalAssets/176/176205_3kp1bsyfte.pdf
Delprov B: muntlig framställning. Svenska 3. Uppsala Universitet. (15.10.2014)
http://www.natprov.nordiska.uu.se/digitalAssets/254/254383_3kp3bsyfteoinnehall.pdf
Delprov C: skriftlig framställning. Svenska 1. Uppsala Universitet. (15.10.2014)
http://www.natprov.nordiska.uu.se/digitalAssets/176/176205_3kp1csyfteochinnehll2.pdf
Denscombe, Martyn (2009). Forskningshandboken – för småskaliga forskningsprojekt inom
samhällsvetenskaperna. Lund: Studentlitteratur.
Lindgren, Lena (2014). Hur mycket utvärdering pallar skolan? Ur: Pedagogiska magasinet.
lärarförbundets tidskrift för utbildning, forskning och debatt. Sid.28. Nummer 3. September
2014
Lundahl, Christian (2009). Varför nationella prov? – framväxt, dilemman, möjligheter. Lund: Studentlitteratur.
Naeslund, Lars (2004). Prövostenar i praktiken – grundskolans nationella provsystem i ljuset
av användares synpunkter. Stockholm: Skolverket. (17.09.2014) http://www.skolverket.se/publikationer?id=1339
Nationella prov i gymnasieskolan. Skolverket. (04.11.2014)
http://www.skolverket.se/bedomning/nationella-prov-bedomningsstod/gymnasial- utbildning/kursprov
42 Nationella prov och bedömningsstöd. Skolverket. (24.09.2014).
http://www.skolverket.se/bedomning/nationella-prov-bedomningsstod
Patel, Runa & Davidson, Bo (2011). Forskningsmetodikens grunder. Att planera, genomföra
och rapportera en undersökning. Lund: Studentlitteratur
Provens konstruktion. Skolverket. (24.09.2014)
http://www.skolverket.se/bedomning/nationella-prov-bedomningsstod/hur-konstrueras-de- nationella-proven
Riksrevisionens granskningsrapport (2011:23). Lika betyg; lika kunskap? En uppföljning av
statens styrning mot en likvärdig betygsättning i grundskolan. (24.09.2014) http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Utredningar/Riksrevisionens- granskningsrapporter/Lika-betyg--lika-kunskap-En-_GZB523/
Skolverket (2004). Det nationella provsystemet i den målstyrda skolan – omfattning,
användning och dilemman. Stockholm: Fritzes
Svensk författningssamling (2010:2039). Gymnasieförordningen; Betygsättning av
gymnasiearbetet och gymnasiesärskolearbetet; kunskapskrav; paragraf 3.
Regeringskansliet/Lagrummet. (24.09.2014) http://rkrattsdb.gov.se/SFSdoc/10/102039.PDF
Vetenskapsrådet (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk samhällsvetenskaplig
forskning. www.codex.vr.se/texts/HSFR.pdf
www.nordiska.uu.se: Nationella prov i svenska och svenska som andraspråk: Prov och bedömningsstöd: Svenska/svenska som andraspråk 1: Information om provmaterial, anpassning och bedömning, sv 1 och sva 1. (15.10.2014.).
http://www.natprov.nordiska.uu.se/provochbedomningsstod/svsva1/infogykurs1/ Information om provmaterial, anpassning och bedömning, sv3 och sva 3. (15.10.2014)
http://www.natprov.nordiska.uu.se/provochbedomningsstod/infogykurs3/information-om- provmaterial/
43 Yarker, Patrick. (2006). A kind of twilight: how do teachers of English at Key Stage 3 respond
to the requirement to prepare their students for SATs? I: FORUM, Volume 48, Number 3,
44
Bilaga 1
Inbjudan till att medverka i en studie om nationella prov
Välkommen att delta i en studie som handlar om de nationella proven i svenskämnet. Jag som utför studien heter Veronica Sivén och studerar till svensklärare, och denna studie är min C- uppsats. Studien handlar om att undersöka vilken betydelse de nationella proven i
svenskämnet har för dig som svensklärare, hur mycket tid det tar att genomföra proven och vilken relevans dessa prov har för undervisningen. Du som svensklärare tillfrågas härmed om deltagande i denna undersökning genom att ställa upp på en intervju.
Genom din medverkan får jag möjlighet att belysa några svensklärares åsikter om hur det är att arbeta med nationella prov i svenskämnet och vilken betydelse proven har för
undervisningen. Din medverkan i studien är frivillig och det går bra att när som helst avbryta ditt deltagande utan närmare motivering och utan några negativa konsekvenser för dig. Här kommer lite praktisk information om studien:
Din medverkan i studien baseras på att du är svensklärare och har tidigare erfarenhet av nationella prov i svenskämnet. Jag har planerat att genomföra enskilda intervjuer med 4-6 svensklärare. Intervjun kommer att spelas in via en bandspelare, för att sedan transkriberas till skriven text.
Allt material kommer att hanteras konfidentiellt, dvs. att ortnamn, skola och ditt namn kommer att anonymiseras, samt att de inspelade intervjuerna endast kommer att användas av mig för transkribering, därefter raderas inspelningarna.
Jag räknar med att en intervju kommer att ta ungefär en timme, då jag har ca 10-12 frågor som jag vill att vi diskuterar samt att det ska finnas tid för övriga frågor som kommer upp under intervjuns gång.
Undersökningen kommer att presenteras i form av en uppsats vid Mälardalens högskola som i sin slutversion läggs ut på databasen Diva.
Din medverkan skulle betyda mycket för min studie och jag hoppas att den även kommer att bidra till något bra i ditt läraryrke. För frågor eller mer information går det bra att kontakta mig eller min handledare via e-post eller telefon.
Vänliga hälsningar Veronica Sivén
Ort/Datum/Signatur:___________________________________________________________
Kontaktuppgifter
Student: Handledare:
45