Sammanfattningsvis kunde vi utifrån vårt syfte och frågeställningar urskilja hur några lärare och speciallärare tänker kring skrivundervisning för yngre elever, vilka kunskaper de har och vilka arbetsmetoder de använder. Vi fick även veta hur de tänker kring skrivundervisning för elever med skrivsvårigheter och vilka anpassningar och åtgärder som sätts in för dessa elever. De lyfte även sina tankar kring utmaningar och möjligheter med skrivundervisning.
Utifrån det som framkommit i resultatet ser vi att mer forskning behövs kring skrivande. Många av pedagogerna i studien menar att de har lite kunskaper om effektiv skrivundervisning för yngre elever. För att dessutom kunna ge elever med skrivsvårigheter rätt stöd behövs kunskaper om vad som kan vara svårt och vilka arbetsmetoder som ger effekt. En intressant aspekt för framtida forskning tycker vi skulle vara att göra en interventionsstudie utifrån SRSD-metoden eftersom den är en evidensbaserad metod som lämpar sig väl för yngre elever med skrivsvårigheter. Eftersom den mest är forskad på i den nordamerikanska kontexten tycker vi att det vore intressant att pröva den i vår svenska kontext.
Referenser
Alatalo, T. (2011). Skicklig läs- och skrivundervisning i åk 1-3: om lärares möjligheter och hinder. Göteborg: Göteborgs universitet.
Berninger, V.W., & Swanson, H.L. (1994). Modifying Hayes and Flower´s model of skilled writing to explain beginning and developing writing. In E.C. Butterfield, (Eds.), Advances in cognition and educational practice: Vol.2: Children´s Writing: Toward a Process Theory of the Development of Skilled Writing. (pp. 57-82). Greenwich, CT: JAI Press.
Berninger, V.W., & Winn, W.D. (2006). Implications of advancements in brain research and technology for writing development, writing instruction, and educational evolution. In C.
MacArthur, S. Graham, & J. Fitzgerald, (Eds.), Handbook of Writing Research. (pp. 96–114). New York: Guilford.
Bryman, A. (2018). Samhällsvetenskapliga metoder. (3. uppl.) Stockholm: Liber.
Calkins, L. (2011). Skriv mer!: skrivundervisning under de första skolåren. Göteborg: Daidalos.
Dahlgren, G., Gustafsson, K., Mellgren, E., & Olsson, L. (2013). Barn upptäcker skriftspråket. (4., rev. uppl.) Stockholm: Liber.
Danermark, B. (2003). Att förklara samhället. (2., [omarb.] uppl.) Lund: Studentlitteratur.
Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/679 av den 27 april 2016 om skydd för fysiska personer med avseende på behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter och om upphävande av direktiv 95/46/EG (allmän dataskyddsförordning). Europeiska Unionens officiella tidning. L 119, Hämtad från:
https://eur-lex.europa.eu/legal-content/SV/TXT/PDF/?uri=CELEX:32016R0679&rid=1 (12/12/2019)
Flowers, L., & Hayes, J.R. (1980). The dynamic of composing: Making plans
and juggling constraints. In L.W. Gregg, & E.R. Steinberg (Eds.), Cognitive Processes in Writing (pp. 31-50). Hillsdale, NJ: Lawrence Erlbaum Associates.
Gillespie Rouse, A., & Kiuhara, S.A. (2017). SRSD in writing and professional development for teachers: Practice and promise for elementary and middle school students
with learning disabilities. Learning Disabilities Research & Practice, 32(3), 180–188.
Graham, S. (2009). Self-regulated strategy development in writing: Premises, evolution, and the future. BJEP Monograph Series II, 1(1), 113–135.
Graham, S., Harris, K. R., Bartlett, B. J., Popadopoulou, E., & Santoro, J. (2016). Acceptability of adaptations for struggling writers: A national survey with primary-grade teachers. Learning Disability Quarterly, 39(1), 5–16.
Graham, S., Harris, K. R., & Chambers, A. B. (2016). Evidence-based practice and writing
instruction: A review of reviews. In C. A. MacArthur, S. Graham, & J. Fitzgerald, (Eds.), Handbook of Writing Research (pp. 211–226). New York & London: The Guilford Press.
Graham, S., Harris, K. R., & Larsen, L. (2001). Prevention and intervention of writing difficulties for students with learning disabilities. Learning Disabilities Research & Practice, 16(2), 74–84.
Graham, S., & Perin, D. (2007). Writing next: Effective strategies to improve writing of adolescents in middle and high schools. A report to carnegie corporation of New York. Washington, DC: Alliance for Excellent Education.
Graham, S., & Santangelo, T. (2014). Does spelling instruction make students better spellers, readers, and writers? A meta-analytic review. Reading and Writing, 27(9), 1703–1743.
Hagtvet, B. (2009). När riskbarn möter klassrumspraxis. I L. Bjar, & A. Frylmark, (Red.), Barn läser och skriver. Lund: Studentlitteratur.
Hall, K., & Harding, A. (2003). A systematic review of effective literacy teaching in the 4 to 14 age range of mainstream schooling. London: EPPI-Centre, Social Science
Research Unit, Institute of Education, University of London.
Hattie, J. (2008). Visible learning: a synthesis of over 800 meta-analyses relating to achievement. Abingdon, Oxon, UK: Routledge.
How, K., & Larkin, R. F. (2013). Descriptive writing in primary school:
How useful are linguistic predictors of reading? The Journal of Educational Research, 106(5), 360–371.
Høien, T., & Lundberg, I. (2013). Dyslexi: från teori till praktik. (2., [uppdaterade och omarb.] utg.) Stockholm: Natur & kultur.
Liberg, C. (1996). Skrivundervisning och skrivutveckling. I M. Björk, & C. Liberg, (Red.), Vägar in i skriftspråket –tillsammans och på egen hand. Stockholm: Natur & Kultur.
Liberg, C. (2009). Genrepedagogik i ett didaktiskt perspektiv. I P. Juvonen, (Red.), Språk och lärande: Rapport från ASLA:s höstsymposium, Stockholm, 7–8 november
2008 (ASLA:s skriftserie, 22, s. 11–25). Uppsala: ASLA.
Lienemann, T.O., Graham, S., Leader-Janssen, B., & Reid, R. (2006). Improving
the writing performance of struggling writers in second grade. Journal of Special Education, 40(2), 66–78.
Lind, R. (2014). Vidga vetandet: en introduktion till samhällsvetenskaplig forskning. Lund: Studentlitteratur.
Lundberg, I. (2008). God skrivutveckling: kartläggning och övningar. Stockholm: Natur och kultur.
Läsa, skriva, räkna – en garanti för tidiga stödinsatser [Elektronisk resurs]. (2018). Regeringskansliet. Hämtad från:
https://www.regeringen.se/rattsliga-
dokument/proposition/2018/03/lasa-skriva-rakna--en-garanti-for-tidiga-stodinsatser/ (12/12/2019)
Mason, L. H., Harris, K. R., & Graham, S. (2011). Self-regulated strategy development for students with writing difficulties. Theory Into Practice, 50(1), 20–27.
McMaster, K.L., Kunkel, A.G., Shin, J., Jung, P.G., & Lembke, E. (2017).
Early writing intervention: A best evidence synthesis. Journal of Learning Disabilities, 51(4), 363– 380.
Myrberg, M. (2001). Att förebygga och möta läs- och skrivsvårigheter: en forskningsöversikt på uppdrag av Skolverket. Stockholm: Skolverket.
Rieben, L., Ntamakiliro, L., Gonthier, B., & Fayol, M.
(2005). Effects of various early writing practices on reading and spelling. Scientific Studies of Read ing, 9(2), 145–166.
Skolverket. (2014). Arbete med extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram. Stockholm: Skolverket.
Skolverket. (2016a). Bedömningsstöd i läs- och skrivutveckling. Stockholm: Skolverket.
Skolverket. (2016b). Läslyftets moduler. Hämtad
från: https://lasochskrivportalen.skolverket.se/#/moduler (12/12/2019)
Skolverket. (2019a). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011: reviderad 2019 (Sjätte upplagan.). Stockholm: Skolverket.
Skolverket. (2019b). Hitta språket - nationellt kartläggningsmaterial i språkligmedvetenhet i förskoleklass. Stockholm: Skolverket.
SOU 2016:59 Utredningen om en läsa-skriva-räkna-garanti. På goda grunder: en
åtgärdsgaranti för läsning, skrivning och matematik: betänkande. Stockholm: WoltersKluwer. Hämtad
från: https://www.regeringen.se/4a7c02/contentassets/ea7cfc53fff7447a883faad47c059660/pa-
goda-grunder--en-atgardsgaranti-for-lasning-skrivning-och-matematik-sou-201659.pdf (12/12/2019)
Svenska Unescorådet. (2006). Salamancadeklarationen och Salamanca +10. Stockholm: Svenska Unescorådet.
Taube, K., Fredriksson, U., & Olofsson, Å. (2015). Kunskapsöversikt om läs- och skrivundervisning för yngre elever [Elektronisk resurs].
Tjernberg, C. (2016). Skrivundervisning: processinriktat skrivande i klassrummet. Stockholm: Natur & kultur.
UNICEF Sverige. (2009). Barnkonventionen: FN:s konvention om barnets rättigheter. Stockholm: UNICEF Sverige.
Vetenskapsrådet. (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning. Stockholm: Vetenskapsrådet.
Watson, S., Michalek, A., & Gable, R. (2016). Linking executive functions and written
language: Intervention for students with language learning disorders. International Journal of School and Cognitive Psychology, 3(3), 1-8.
Bilagor
Bilaga 1
Information till lärare och speciallärare om examensarbete på speciallärarprogrammet om tema skrivande hösten 2019
Vi vill fråga dig om du vill delta i ett forskningsprojekt om skrivande. I det här dokumentet får du information om projektet och om vad det innebär att delta.
Vi heter Madeleine Bergius och Viktoria Asplund och vi studerar till speciallärare vid Umeå universitet. I utbildningen ingår att göra ett examensarbete. Vårt arbete kommer att handla om skrivande och skrivundervisning för de yngre åldrarna och vilket stöd som ges till de eleverna som har svårt med skrivandet. Syftet med studien är att synliggöra lärare och speciallärares
uppfattningar kring skrivundervisning för yngre elever som riskerar att inte nå målen i skrivande i årskurs 3.
För att kunna genomföra studien söker vi lärare och speciallärare som har erfarenhet av skrivundervisning, arbetar på lågstadiet samt är legitimerade. Genom intervjuer vill vi få syn på lärare och speciallärares tankar kring skrivande och skrivundervisning.
Forskningshuvudman för projektet är Umeå universitet. Med forskningshuvudman menas den organisation som är ansvarig för studien.
Vår roll kommer att vara öppen och nyfiken. Vi vill att du ska känna dig bekväm och vårt syfte är inte att bedöma och värdera dina metoder. Vi vill helt enkelt lära oss mer om skrivande och skrivundervisning och vi tror att dina kunskaper och metoder är värdefulla för oss som blivande speciallärare. Intervjun kommer att ske enskilt med någon av oss och beräknas ta cirka en timme. Intervjun kommer att spelas in för att ge oss möjlighet att koncentrera oss på själva samtalet istället för att anteckna det som sägs samt transkribera intervjun för analys. Vi frågar därför efter ditt samtycke till att vi spelar in intervjun.
Vid intervjun tas hänsyn till Vetenskapsrådets forskningsetiska principer. Det innebär att du får information om studien och om vad det innebär att delta. Det insamlade materialet behandlas konfidentiellt där namn och arbetsplats avidentifieras. Resultaten används enbart för att besvara studiens frågor. All data från intervjuerna som samlas in kommer endast att användas i denna studie och vi är de enda som har tillgång till informationen. De avidentifierade resultaten kommer att publiceras i ett examensarbete för att bli tillgängliga för forskare och pedagoger, men det kommer inte att vara möjligt att veta vilken lärare, speciallärare eller skola som har deltagit. Det insamlade materialet kommer att förvaras inlåst.
Ditt deltagande är frivilligt och du kan när som helst välja att avbryta deltagandet. Om du väljer att inte delta eller vill avbryta deltagandet behöver du inte uppge varför. Om du vill avbryta
deltagandet ska du kontakta de ansvariga för studien. Ansvariga för studien är:
Studerande: Viktoria Asplund och Madeleine Bergius Handledare: Yvonne Knospe
Vill du ta del av resultatet i projektet så kan du kontakta Madeleine Bergius eller Viktoria Asplund. Tack för din medverkan!
Med vänliga hälsningar
Madeleine Bergius och Viktoria Asplund, speciallärarstudenter vid Umeå universitet
Samtycke till att delta i studien
Jag har fått muntlig och skriftlig informationen om studien och har haft möjlighet att ställa frågor. Jag får behålla den skriftliga informationen. Namn:
____________________________________________________ ☐ Jag samtycker till att delta i studien om skrivande.
☐ Jag samtycker till att uppgifter om mig behandlas på det sätt som beskrivs i forskningspersonsinformationen (se informationsbrev och bilaga 2).
☐ Jag samtycker till att intervjun spelas in och transkriberas.
Plats och datum Underskrift
Information om personuppgiftshantering
Dina resultat kommer att behandlas så att inte obehöriga kan ta del av dem.
Ansvarig för dina personuppgifter är Umeå universitet. Enligt EU:s dataskyddsförordning har du rätt att kostnadsfritt få ta del av de uppgifter om dig som hanteras i studien, och vid behov få eventuella fel rättade. Du kan också begära att uppgifter om dig raderas samt att behandlingen av dina personuppgifter begränsas. Om du vill ta del av uppgifterna ska du kontakta Madeleine Bergius eller Viktoria Asplund. Om du är missnöjd med hur dina personuppgifter behandlas har du rätt att ge in klagomål till Datainspektionen, som är tillsynsmyndighet.
Bilaga 2
Inledande ord innan intervjun:
Det finns inget rätt eller fel i dina svar utan vi är intresserade av att veta hur just du tänker kring de frågor vi ställer. Vårt syfte med arbetet är att synliggöra lärare och speciallärares tankar kring skrivundervisning för yngre elever som riskerar att inte nå målen i skrivande för årskurs 3. När vi pratar om elever med skrivsvårigheter så syftar vi på de elever som riskerar att inte nå målen i skrivande i årskurs 3.
Intervjuguide lärare Utbildning och kunskaper
Hur länge har du arbetat som lärare? Vilken utbildning har du gått?
Minns du hur mycket undervisning om skrivande, skrivutveckling och skrivundervisning du fick i din utbildning?
Har du tillägnat dig kunskaper om skrivande, skrivutveckling och skrivundervisning efter din utbildning? Har du tillägnat dig kunskaper genom kompetensutbildning?
Anser du att du får tillräcklig kompetensutbildning i området skrivande? Hur ser den ut? Något du saknar?
Vilka kunskaper tycker du att lärare behöver ha för att undervisa yngre elever i skrivande? Vilken årskurs arbetar du i nu och vilka årskurser brukar du arbetar du i?
Skrivundervisning
Berätta hur du tänker kring en god skrivundervisning?
Vilka olika delar tänker du finns med i en god skrivundervisning?
Om du reflekterar över din läs- och skrivundervisning, vad får mest plats i din undervisning? Hur tänker du kring det?
Kan du beskriva hur du konkret lägger upp din skrivundervisning? Vad ingår? Metoder? Material? Tankar bakom valen?
Hur vägleds eleverna så att de vet var i sin utveckling de är och vad som är nästa steg? Hur ser det ut i det dagliga skrivarbetet?
Hur är dina möjligheter att få till en god skrivundervisning för dina elever? Vilka möjligheter och utmaningar ser du?
Anpassningar och stödinsatser
Kan du berätta hur du upptäcker att en elev har svårt med skrivandet? Kan du berätta hur det visar sig på eleven/ i elevens arbete?
Hur tidigt anser du att man kan se att en elev riskerar att inte nå målen i skrivande i årskurs 3? Kan du se vilken slags svårighet eleven har?
Hur är dina möjligheter att hjälpa en elev, som riskerar att inte nå målen i skrivande i årskurs 3, att få en god skrivutveckling?
Kan du berätta hur du arbetar med de elever som riskerar att inte nå målen i skrivande i årskurs 3?
Vilken arbetsgång har skolan för att elever, som riskerar att inte nå målen i skrivande i årskurs 3, ska få stöd?
Görs det insatser för de elever som inte har godkänt på Skolverkets bedömningsstöd i skrivande i årskurs 1? Hur tänker du kring det?
Är du nöjd med hur skrivundervisningen för elever med skrivsvårigheter ser ut? Vad är det som är bra? Vad skulle kunna bli bättre?
Hur tänker du kring hur mycket tid som läggs på stöd i skrivande för elever som har skrivsvårigheter?
Inledande ord innan intervjun:
Det finns inget rätt eller fel i dina svar utan vi är intresserade av att veta hur just du tänker kring de frågor vi ställer. Vårt syfte med arbetet är att synliggöra lärare och speciallärares tankar kring skrivundervisning för yngre elever som riskerar att inte nå målen i skrivande för årskurs 3. När vi pratar om elever med skrivsvårigheter så syftar vi på de elever som riskerar att inte nå målen i skrivande i årskurs 3.
Intervjuguide speciallärare Utbildning och kunskaper
Hur länge har du arbetat som speciallärare? Vilka utbildningar har du gått?
Minns du hur mycket undervisning om skrivande, skrivutveckling, skrivundervisning du fick i din grundutbildning respektive speciallärarutbildning?
Har du tillägnat dig kunskaper om skrivande, skrivutveckling och skrivundervisning efter din utbildning? Har du tillägnat dig kunskaper genom kompetensutbildning?
Anser du att du får tillräcklig kompetensutbildning i området skrivande? Hur ser den ut? Något du saknar?
Vilka kunskaper tycker du att speciallärare behöver ha för att arbeta med yngre elever som kämpar med sitt skrivande?
Skrivundervisning
Berätta hur du tänker kring en god skrivundervisning?
Vilka olika delar tänker du finns med i en god skrivundervisning?
Om du reflekterar över din läs- och skrivundervisning, vad får mest plats i din undervisning? Hur tänker du kring det?
Kan du beskriva hur du konkret arbetar med skrivande? Vad ingår? Metoder? Material? Tankar bakom valen?
Hur vägleds eleverna så att de vet var i sin utveckling de är och vad som är nästa steg? Hur ser det ut i det dagliga skrivarbetet?
Hur är dina möjligheter att få till en god skrivundervisning för dina elever? Vilka möjligheter och utmaningar ser du?
Anpassningar och stödinsatser
Kan du berätta hur du upptäcker att en elev har svårt med skrivandet? Kan du berätta hur det visar sig på eleven/ i elevens arbete?
Hur tidigt anser du att man kan se att en elev riskerar att inte nå målen i skrivande i årskurs 3? Kan du se vilken slags svårighet eleven har?
Hur är dina möjligheter att hjälpa en elev, som riskerar att inte nå målen i skrivande i årskurs 3, att få en god skrivutveckling?
Kan du berätta hur du arbetar med de elever som riskerar att inte nå målen i skrivande i årskurs 3? Individuellt, grupp, klass?
Vilken arbetsgång har skolan för att elever, som riskerar att inte nå målen i skrivande i årskurs 3, ska få stöd?
Görs det insatser för de elever som inte har godkänt på Skolverkets bedömningsstöd i skrivande i årskurs 1? Hur tänker du kring det?
Är du nöjd med hur skrivundervisningen för elever med skrivsvårigheter ser ut? Vad är det som är bra? Vad skulle kunna bli bättre?
Hur tänker du kring hur mycket tid som läggs på stöd i skrivande för elever som har skrivsvårigheter?