För att fortgå inom samma belysta område som denna studie tar upp skulle det vara intressant att göra likande studier på andra skolor för att se hur resultatet skulle bli. Hade vi få liknande svar som från denna studie eller skulle svaren skilja sig åt är en intressant fråga att ställa sig i detta sammanhang. Det hade även varit intressant och följa upp dessa studier vi genomfört med dessa barn när de blir äldre och se om deras attityder och uppfattningar om utevistelse är den samma som när de var mindre. Det skulle även vara intressant och undersöka om de är lika miljömedvetna när de är äldre eftersom forskning visar på att barn som vistas mycket i naturen när de är mindre är mer miljömedvetna när de blir äldre (Öhman 2010). Studier om hur vida pedagogers synsätt på denna studie är också intressanta förslag på studier som kan vara intressanta att belysa. Som vi nämnt finns det många olika forskningsområden inom ämnet men det vi finner mest intressant att forska vidare kring är vädrets påverkan. Hur hade barnen i vår studie svarat om vi frågat dem hur de mår när det regnar ute, eller hur de mår när de kommer in och ska arbete i skolan efter en regnig utevistelse. Hade barnen i de olika fokusgrupperna svarat de mår bra utomhus om vi frågat dem hur de mår när det är regnigt och kallt ute? Det är vanligt att man som enskild individ relaterar naturupplevelse som en positiv upplevelse när det är varmt och bra väder, men hur hade de egentligen mått om det var regnigt och kallt utomhus? Hade barnens svar blivit det samma som nu är en intressant fråga? Det skulle också vara intressant att fråga barnen hur de skulle arbeta efter ha varit ute i regnet, skulle vädret som de vistats utomhus i ha någon påverkan på deras arbetsinsats? Med tanke på att vårt studie resultat där en stor majoritet av barnen ansåg det tråkigt att vara utomhus när det regnar och är kallt skulle det vara intressant att forska vidare kring vädrets påverkan på barn i olika sammanhang.Mycket av barnens svar i studien överensstämmer med vad tidigare forskning påvisar utevistelse har för effekter på barn. Resultatet från studien visar att barnen upplever att de känner sig lugnare, koncentrerade och mår bra av att vara utomhus. Barnen berättar att de lär sig olika saker utomhus, till exempel hur de ska bete sig emot varandra, tälja, vad de får och inte får slänga i naturen. Dessa lärdomar ska pedagogerna på skolan försöka lära ut i och med att det står i Lgr 11 att eleverna ska få kunskaper om allemansrätten samt lära sig sociala kunskaper. Barnen i studien berättar att de tycker om att vara utomhus och att de vill vara det oftare än vad de är. Framförallt tycker de om att gå ut till skogen därför de kan leka fritt och har inga begränsningar i leken där. Detta som barnen berättar är viktiga argument till att fritidshemmet oftare bör gå ut i skogen.
46
Referenser:
Andreasson, Ingela & Asplund Carlsson, Maj (2009): Elevdokumentation – om textpraktiker i
skolans värld. Stockholm: Liber
Brodin, Jane & Sandberg, Anette (2008): Miljöer för lek, lärande och samspel. 1. uppl. Lund: Studentlitteratur Brügge, Britta, Glantz, Matz & Sandell, Klas (2011): Friluftslivets
pedagogik: en miljö- och utomhuspedagogik för kunskap, känsla och livskvalitet. Stockholm:
Liber
Brügge, Britta (2011) Varm, torr, mätt och glad. I Britta Brügge m.fl. Friluftslivets
pedagogik: en miljö- och utomhuspedagogik för kunskap, känsla och livskvalitet. Stockholm:
Liber
Brügge, Britta & Szczepanski, Anders (2011) Pedagogiskt ledarskap. I Britta Brügge m.fl
Friluftslivets pedagogik: en miljö- och utomhuspedagogik för kunskap, känsla och livskvalitet.
Stockholm: Liber
Dahlgren, Lars-Owe (2007): Om boklig bildning och sinnlig erfarenhet. Utomhuspedagogik
som kunskapskälla: närmiljö blir lärmiljö. Studentlitteratur
Dahlgren & Johansson(2009) Fenomenografi. I Andreas Fejes & Robert Thornberg, red:
Handbok i kvalitativ analys. Lund: Studentlitteratur.
Davidsson, Birgitta (2008): Skolans olika rum och platser sett ur barns perspektiv. I Annetts
Sandbergs Miljöer för lek, lärande och samspel. Lund: Studentlitteratur
Ericsson Ingegerd (2003): Motorik, Koncentrationsförmåga och Skolprestationer En
interventionsstudie i skolår 1-3, Malmö.
Folkhälsoinstitutet (2009): Argumentationsfolder frisk i naturen. Stockholm
Halldén, Gunilla (2011): Barndomens skogar om barn i natur och barns natur. Johanneshov: TPB
Hippinen Ahlgren, Anneli (2013): Miljön som didaktiskt verktyg. I Ann S Pihlgren,
47 Grahn, Patrik (2007): Barnet och naturen. Utomhuspedagogik som kunskapskälla: närmiljö
blir lärmiljö. Studentlitteratur
Jakobsson, Inga-Lill & Nilsson, Inger (2011): Specialpedagogik och funktionshinder. Stockholm: Natur & Kultur.
Lgr 11. Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011. Stockholm:
Skolverket
Mårtensson, Fredrika, Lisberg Jensen, Ebba, Söderström, Margareta & Öhman, Johan (2011):
Den nyttiga utevistelsen?: forskningsperspektiv på naturkontaktens betydelse för barns hälsa och miljöengagemang. Stockholm: Naturvårdsverket
Mårtensson, Fredrika (2011): Miljöpsykologiska perspektiv på barns naturkontakt i
Naturvårdsverkets rapport: Den nyttiga utevistelsen?: forskningsperspektiv på naturkontaktens betydelse för barns hälsa och miljöengagemang. Stockholm:
Naturvårdsverket
Nationalencyklopedin 2008 sökord sociobiologi
Quennerstedt, Ann (2014): Observationer och intervju som forskningsmetod. Föreläsning i kursen ”Vetenskapsteori och Forskningsmetodik”, Örebro universitet, Pedagogiska
institutionen.
Qvarsell, Birgitta (2013): Om barns perspektiv och miljöer. I Ann S Pihlgren, fritidshemmets
didaktik. Lund: Studentlitteratur
Sandberg, Anette & Vuorinen, Tuula (2008): Barndomens lekmiljöer - förr och nu. I Annetts
Sandbergs Miljöer för lek, lärande och samspel. Lund: Studentlitteratur
Sandberg, Mattias (2012): "De är inte ute så mycket" [Elektronisk resurs]: den bostadsnära
naturkontaktens betydelse och utrymme i storstadsbarns vardagsliv. Diss. Göteborg:
Göteborgs universitet, 2012
Sandberg, Mattias (2009): Barn och natur i storstaden: en studie av barns förhållanden till
naturområden i hemmets närhet - med exempel från Stockholm och Göteborg.
Licentiatavhandling Göteborg: Göteborgs universitet, 2009 SFS 2010:800 (2010) skollag.
48 Skolverket(2010) Allmänna råd och kommentarer, kvalitet i fritidshem Stockholm: Skolverket Szczepanski, Anders (2007): Uterummet – ett mäktigt klassrum med många lärmiljöer.
Utomhuspedagogik som kunskapskälla: närmiljö blir lärmiljö. Lund: Studentlitteratur
Söderström, Margareta (2011): Medicinska perspektiv på barns naturkontakt i
Naturvårdsverkets rapport: Den nyttiga utevistelsen?: forskningsperspektiv på naturkontaktens betydelse för barns hälsa och miljöengagemang. Stockholm:
Naturvårdsverket
Vetenskapsrådet (2002): Forskningsetiska principer- inom humanistisk- samhällsvetenskaplig
forskning. Elanders Gotab.[Hämtad 2014-06-02] http://www.codex.vr.se/texts/HSFR.pdf
Yin, Robert K. (2013): Kvalitativ forskning från start till mål. Lund: Studentlitteratur. Zettergren, Gunnar (2003): Mer friluftsliv– fakta om friluftslivets positiva effekter. Svenskt friluftsliv
Ärlemalm-Hagsér, Eva (2008): Skogen som pedagogisk praktik ur ett genusperspektiv. I
Annetts Sandbergs Miljöer för lek, lärande och samspel. Lund: Studentlitteratur
Öhamn, Johan (2010): Pedagogiska naturmöten och lärande. Akademi för humaniora, utbildning och samhällsvetenskap. Örebro universitet
49
Bilaga 1
Hej! Vi heter Robert Karlsson och Jesper Bengtsson och läser Grundlärarprogrammet
inriktning Fritidshem vid Örebro Universitetet. Just nu skriver vi c-uppsats, vi vill undersöka utomhuspedagogik i skolan. Vi har ett stort intresse för utomhuspedagogik och vill veta vad barn årskurs 1- 3 tycker om att vara utomhus? Därför frågar vi dig som vårdnadshavare om vi får intervjua ditt barn under skoltid vid skolans lokaler om frågor som berör
utomhuspedagogik. Intervjuerna kommer att användas som underlag i vår c-uppsats: Utomhuspedagogik i skolan. Vårt syfte är att undersöka om barn tycker om att vara ute i naturen på skoltid och om de lär sig något av att vara ute i naturen. I vår uppsats behandlas några specificerande frågeställningar som skall hjälpa oss besvara vårt syfte. För dessa
forsknings frågor behöver vi empiri dvs. kunskap om hur barn tycker om att vara ute i naturen på skoltid och då behöver vi fråga barnen. Ditt barn kommer att vara garanterat anonym, varken skolan eller ditt barns namn kommer att användas i uppsatsen. Ditt barns deltagande är helt frivilligt och barnet får avbryta intervjun när han/hon önskar.
Intervjuerna kommer att äga rum under v. 14-15 . Intervjun kommer att ta max 1 timme och ske i grupp med andra deltagare (från skolan och förmodligen från samma klass).
Intervjuerna kommer att spelas in på kassettband för att sedan skrivas ner och analyseras för att efter uppsatsens godkännande, förstöras. Eleverna i studien kommer att avidentifieras och jag kommer att ge dem kodnamn som genomgående kommer att användas i studien. Eleverna kommer alltså att vara anonyma liksom skolan och deltagandet är helt frivilligt där eleven kan avbryta intervjun när helst de önskar.
Jag har läst igenom ovanstående information och samtycker till att ………deltar i studien.
Vårdnadshavares namn:……… Ort/datum………
Författare Handledare
Jesper Bengtsson och Robert Karlsson Mattias Börjesson
Grundlärarprogrammet inriktning fritidshem. Institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap