• No results found

10. Vem är jag?

11.5 Avslutning

Avslutningsvis har vi kunnat se att det fanns en stark vilja hos alla informanterna att konsumera både ekologiskt och etiskt. Det har inte rått några tvivel om att den etiska problematiken med konfliktmineraler och ohållbar konsumtion påverkar konsumenterna. Det kom dock ibland i bakgrunden för att andra faktorer påverkade informanternas livssituation, exempelvis ekonomi och tid. Vi kunde se samband mellan att följa sitt mål om etisk konsumtion när sambandet mellan konsumerandet och effekterna på omgivningen stod informanterna nära. Det tycktes vara lättare att strukturera om sitt konsumtionsmönster när konsumerandet var något som krävde mindre ansträngning, där de mer etiska produkterna finns tydligt markerade i butikerna informanterna rörde sig i. Till skillnad från när det krävdes ansträngning att grotta ner sig i ämnen och söka information för att möjliggöra nya, ovana köp, eller köp som sker mer sällan.

51

Sammanfattning

Uppsatsen är en kulturanalytisk undersökning om hur individer ser på deras roller som konsumenter av ekologiska varor och teknikprodukter som möjligtvis kan innehålla konfliktmineraler.

Kapitel 3 handlade om informanternas reflektioner kring konsumtion av ekologiska varor, främst livsmedel. Vi analyserade på vilket sätt informanterna pratar om konsumtion på ett individuellt plan, ett kollektivt plan och hur de förhöll sig till konsumtion tillsammans med närstående.

I kapitel 4 redogjorde vi för informanternas tankar kring ekokonsumtion och vilka faktorer till ekokonsumtion som synliggjorts. Vi diskuterade detta ur de tre faktorerna hälsa, för andra och miljö som kommit till uttryck. Slutligen analyserade vi hur informanterna reflekterade kring pris och ekokonsumtion.

Kapitel 5 inledde del 2 av de empiriska kapitlen och temat konfliktmineraler. I detta kapitel redogjorde vi för föreställningar för och konnotationer till begreppet konfliktmineral. Vi har diskuterat kring hur medias skildringar påverkar medvetande.

I kapitel 6 tittade vi närmare på hur informanterna reflekterar kring sin konsumtion av elektronikprodukter som kan innehålla coltan från konfliktområden. Vi tittade på om de var medvetna om konfliktmineraler vid sitt sista inköp och hur de trodde att medvetenhet kommer att påverka dem i framtiden. I relation till detta diskuterades varumärkens inverkan på konsumtionsmönster. Slutligen tittade vi på hur resonemangen kring möjligheter till konsumentmakt såg ut.

I kapitel 7 analyserade vi hur informanterna pratade om etiska dilemman de känt kopplade till deras konsumtion av produkter som potentiellt innehåller konfliktmineraler. Vi tittade närmare på hur de tänkt inför framtida köp och hur de känt inför tanken av en förändring av deras konsumtionsbeteende.

Kapitel 8 undersökte vi vilka skillnader och likheter vi såg i informanternas resonemang om konfliktmineraler och allmänt miljötänk. Vi tittade även på hur de såg på deras tillit till märkningar och certifieringar. I sista delen av kapitlet reflekterade vi över hur geografiska avstån påverkat resonemang kring etisk konsumtion och om det fanns något samband mellan närhet och förmåga att relatera sin konsumtion till detta.

I kapitel 9 såg vi hur informanternas föreställningar kring samhället kontra individens ansvar för etisk konsumtion synliggjordes. Vi tittade också på hur de resonerade kring medias roll i informationsspridning.

52

I kapitel 10 diskuterade vi hur det i intervjuerna gavs uttryck för reflexivt identitetsskapande. Detta följdes av en analys av hur identitetsskapande mot en idealbild kan skapa en dikotomi mellan diskurs och praktik vid etisk och hållbar konsumtion.

I kapitel 11 diskuterade vi de empiriska kapitlen och presenterar dem utifrån uppsatsen frågeställningar.

53

Käll- och litteraturförteckning

Tryckta källor

Böcker

Aléx, Pedro, 2003. Konsumera rätt - ett svenskt ideal: Behov, hushållning och konsumtion. Studentlitteratur: Lund.

Andersson, Dan-Erik och Lennerfors, Thomas Taro, 2011. Etik. Liber AB: Malmö.

Aspers, Patrik 2011. Etnografiska metoder: att förstå och förklara samtiden. 2., [uppdaterade och utökade] uppl. Malmö: Liber.

Bauman, Zygmunt, 1989. Auschwitz och det moderna samhället. Göteborg: Daidalos. Bauman, Zygmunt, 2002. Det individualiserade samhället. Göteborg: Daidalos.

Bengtsson, Anders och Östberg, Jacob, 2006, 2011. Märken och människor: Om marknadssymboler som kulturella resurser. Studentlitteratur: Lund.

Berger, Peter L and Luckmann, Thomas, 1979. The Social Construction of Reality - a Treatsie in the Sociology of Knowledge. London: Penguin Books.

Bourdieu, Pierre, 1984. Distinction: A Social Critique of the Judgement of Taste. Routledge & Kegan Paul Ltd.: London.

Bourdieu, Pierre, 1995. Praktiskt förnuft: bidrag till en handlingsteori. Göteborg: Daidalos. Davies, Charlotte Aull, 2008. Reflexive ethnography: a guide to researching selves and others. 2., [rev. and updated] ed. London: Routledge.

Ehn, Billy och Klein, Barbro, 1994. Från erfarenhet till text: om kulturvetenskaplig reflexivitet. Stockholm: Carlsson.

54

Foucault, Michel, 2002 . Sexualitetens historia, del 1, Viljan att veta. Göteborg: Daidalos AB. Fägerborg, Eva, 2011 ”Intervjuer”. I: Kaijser, Lars och Öhlander, Magnus (red.). Etnologiskt fältarbete. Lund: Studentlitteratur.

Giddens, Anthony, 1996. Modernitetens följder. Lund: Studentlitteratur.

Giddens, Anthony, 1997. Modernitet och självidentitet: självet och samhället i den senmoderna epoken. Diadalos: Göteborg.

Hall, Stuart, 1997. Representation - Cultural Respresentations and Singnifying Practices. London: Sage.

Klintman, Mikael, Boström, Magnus, Ekelund, Lena och Lindén, Anna-Lisa. 2008. Maten märks. Förutsättningar för konsumentmakt. Research Report in Sociology. Lund:Department of Sociology. Lund university.

Kvale, Steinar and Brinkmann, Svend, 2009. InterViews: learning the craft of qualitative research interviewing. 2. ed. Los Angeles: Sage Publications.

Lévi-Strauss, Claude, 1984. Det vilda tänkandet. [Ny utg.] Lund: Arkiv.

Lindgren, Simon, 2009. Populärkultur: Teorier, metoder och analyser. Malmö: Liber AB. Marshall, Matilda, 2016. Hållbarhet till middag. Diss. Umeå Universitet. Höör: Symposion. Marshall, Matilda, 2009. Eko-logiskt: Eko-märken som meningsskapande för konsumenter. Magisteruppsats, Lunds universitet.

Miller, Daniel, 1998. A Theory of Shopping. Oxford: Polity Press.

Miller, Daniel, 2001. The Dialectics of Shopping. Chicago/London: The University of Chicago Press.

Solér, Cecilia, 1997. Att köpa miljövänliga dagligvaror. Diss. Göteborgs universitet. Trost, Jan, 2010. Kvalitativa intervjuer. Lund Studentlitteratur.

55

Östberg, Jacob och Kaijser, Lars, 2010. Konsumtion. Liber AB: Malmö.

Tidningsartiklar

Agebro, Olle, 2010. ”Metaller i din mobil ett vapen i kriget”. I: Metro, 1 september. Björk, Malin, 2015. ”Våra mobiler leder till våldtäkterna i Kongo”. I: Aftonbladet, 19 maj. Johansson, Sandra, 2016. ”Elektronikkedjorna saknar koll på konfliktmineraler”. I: ’svenskt näringsliv, 18 juli.

Tidskrifter

Arnould, Eric J. and Thompson, Craig J., 2005. Consumer Culture Theory (CCT): Twenty Years of Research. I: Journal of Consumer Research. Vol. 31, No. 4. sida 868-882. DOI: https://doi.org/10.1086/426626 (Hämtad 2017-02-20).

Carrington, Michal J., Neville, Benjamin A., and Whitwell, Gregory J., 2010. “Why Ethical Consumers Don’t Walk Their Talk: Towards a Frameworkd for Understanding the Gap Between the Ethical Purchase Intentions and Acutal Buying Behaviour of Ethically Minded Consumers” . I: Journal of Buisness Ethics. 97: 139-158. DOI: 10.1007/s10551-010-0501-6 (Hämtad 2017-01-17).

Elliot, Kimberly Ann and Freeman, Richard B., 2005. White Hats or Don Quixotes?: Human Rights Vigilantes in the Global Economy I: Freeman, Richard B., Hersch, Joni och Mishel, Lawrence R. (red.), Emerging labor market institutions for the twenty-first century [Elektronisk resurs]. Chicago: Univeristy of Chicago Press.

Folkes, V. S. and M. A. Kamins, 1999. ‘Effects of Information About Firms’ Ethical and Unethical Actions on Consumers’ Attitudes’, Journal of Consumer Psychology 8(3), 243–259. http://ac.els-cdn.com.proxy.ub.umu.se/S1057740899703529/1-s2.0-S1057740899703529-

main.pdf?_tid=5da7e3e8-0329-11e7-999e-00000aab0f02&acdnat=1488886365_ec6c3de2b34c4f7f023f191b62215b46 (Hämtad

2017-03-07).

Hansson, Niklas och Fuentes, Christian, 2016. Materialiserad moral. I: Kulturella perspektiv - Svensk etnologisk tidskrift. Vol. 25 upl. 2 sida 6.

56

Liu, Chia-Ju och Liang, Hao - Yun, 2014. The Deep Impression of Smartphone Brand on the Customers’ Decision Making. I: Procedia - Social and Behavioral Sciences. Vol. 109, sida 338-343. http://dx.doi.org/10.1016/j.sbspro.2013.12.468 (Hämtad 17-03-07).

Magnusson, Maria K., Arvola, Anne, Hursti, Ulla-Kaisa Koivisto, Åberg, Lars &Sjödén, Per-Olov, 2001. Towards organic foods among Swedish consumers". I: British Food Journal, Vol. 103 Iss 3 sida. 209 - 227. http://dx.doi.org/10.1108/00070700110386755 (Hämtad 17-02-07). Moraes, Caroline, Carrigan, Marilyn and Szmigin, Isabelle, 2012. The coherenceof inconsistencies: Attitude-behaviour gaps and ned consumption communities. I: Journal of Marketing Management. DOI: 10.1080/0267257X.2011.615482

http://dx.doi.org.proxy.ub.umu.se/10.1080/0267257X.2011.615482 (Hämtad 2017-02-07).

Smith, Emily. K, Crazier, Joseph. A., Fox, Jerry and Kitunda, Jeremiah. M., 2012. The effect of child labour in Africa on consumers of the cell phone industry. International Journal of Information Systems and Change Management. Vol 6 (2) 147-159.

Southerton, Dale and Tomlinson, Mark, 2005. ’Pressed for time’ . the differential impacts of a ’time squeeze’. I: The Sociological Review. Vol. 53 upl. 2, sida 215-239. DOI: 10.1111/j.1467-954X.2005.00511.x.

Rapporter

OECD, 2013. OECD Due Diligence for Responsible Supply Chains of Minerals from Conflict-Affected and High-Risk Areas: Second Edition. OECD Publishing. http://dx.doi.org/10.1787/9789264185050-en

United Nations Department of Political Affairs (UNDPA) and United Nations Environment Programme (UNEP), 2015. Natural REasources and Conflict: A Guide for Mediation Practitioners.

United Nations Environment Programme (UNEP), 2009. From Conflict to Peacebuilding: The Role of Natural Reasources and the Environment.

57

Otryckta källor

Informanter Agnes, genomförd 2017-02-06 Bengt, genomförd 2017-02-20 Charlie, genomförd 2017-02-02 Ellinor, genomförd 2017-01-27 Gun-Britt, genomförd 2017-02-08 Hampus, genomförd 2017-02-02 James, , genomförd 2017-02-01 Jens, genomförd 2017-02-08 Lena, genomförd 2017-02-03 Matilda, genomförd 2017-02-14 Morgan, genomförd 2017-02-20 Milja, genomförd 2017-02-08 Robin, genomförd 2017-02-02 Sam, genomförd 2017-01-26 Stefan, genomförd 2017-02-01 Svea, genomförd 2017-02-07 Webbsidor Fairphone:

-Fairphone 2: https://shop.fairphone.com/en/buy-fairphone2-2/ (hämtad 2017-03-09). - Good Working Conditions: https://www.fairphone.com/en/our-goals/social-work-values/ (hämtad 2017-03-09).

- Our Goals: https://www.fairphone.com/en/our-goals/ (hämtad 2017-03-09).

- Responsible sourcing from conflict areas: https://www.fairphone.com/en/our-goals/fair-materials/responsible-sourcing/ (hämtad 2017- 03-09).

- Reuse and Recycling: https://www.fairphone.com/en/our-goals/recycling/ (hämtad 2017-03-09).

Nationalencyklopedin:

- coltan: http://www.ne.se.proxy.ub.umu.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/coltan (hämtad 2017-03-09).

58 - konfliktresurs.

http://www.ne.se.proxy.ub.umu.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/konfliktresurs (hämtad 2017-03-09).

OECD. About the OECD:.http://www.oecd.org/about/ (hämtad 2017-02-09).

Svensson, Anna H., 2016. EU enigt om regler för konfliktmineraler. SVT http://www.svt.se/nyheter/utrikes/eu-enigt-om-regler-for-konfliktmineraler (hämtad 2017-03-28).

US. Securities and Exchange Comission. Disclosing the Use of Conflict Minerals: https://www.sec.gov/News/Article/Detail/Article/1365171562058 (hämtad 17-03-09).

Related documents