7. Sammanfattande diskussion
7.4 Avslutning
Att redogöra för studiens resultat med något slags sanningsanspråk är inte möjligt eftersom resultatet är baserat på min tolkning, en tolkning som påverkats av min egen erfarenhet av skolans mål- och resultatstyrning. Kritik kan riktas mot att jag polariserar elevers förhållningssätt till lärande på så sätt att jag talar om lärande-mål och uppvisningslärande-mål när verkligheten kan ligga någonstans där emellan. För att skapa debatt om hur skolans mål- och resultatstyrning påverkar elevers förhållningssätt till lärande har jag ändå valt att framställa lärandemål och uppvisningsmål som motpoler till varandra då det förtydligar den påverkan olika styrningsrationaliteter kan ha på individen.
Biesta (2019a) menar att det är viktigt att skolans arbete fungerar i relation till kvalifikation, socialisering och subjektifiering, men där denna studie visar att skolan har ett stort fokus på kvalifikation. Från olika håll framförs det kritik mot att begreppet undervisning får stå tillbaka för ett lärandebegrepp som mynnar ut i på förhand givna färdighetskrav (jfr Fairclough1992; Biesta 2006, Carlgren 2015, Bornemark 2018, Allelin 2019). Biesta menar att utbildning i själva verket bör locka fram subjektheten hos eleven (Biesta 2019a) och att lärare ska ge elever det de inte frågat efter, eftersom de inte visste att de kunde fråga efter det. Om
utbildning ska stå för något större än ett lärande som ensidigt förhåller sig till givna färdighetskrav blir forskning, i syfte att utveckla en skola med hög kvalitet gällande både kvalifikation, socialisering och subjektifiering, viktig. Detta kan med fördel genomföras med hjälp av praktiknära forskning och diskuteras i lokala forskningscirklar, vilka båda ger en vetenskaplig tyngd (Rönnerman 2012; SOU 2018) till lärares erfarenheter och blir ett verktyg för att ytterligare utveckla och stärka lärarprofessionen.
Litteraturförteckning
Allelin, M. (2019). Skola för lönsamhet. Doktorsavhandling Lund: Arkiv förlag.
Andersson, F. (2007). Att utmana erfarenheter. Kunskapsutveckling i en
forskningscirkel. Doktorsavhandling. Stockholm: Stockholms universitet.
Börjesson, M. (2011). Diskurser och konstruktioner. Lund: Studentlitteratur.
Börjesson, M. & Palmblad, E. (2015). Introduktion – ”Motsatsen till relativism, detta bör vi aldrig glömma, stavas absolutism” Börjesson, M. & Palmblad, E. (red.) Diskursanalys i praktiken. Stockholm: Liber AB, 7–28.
Backman, J. (2016). Rapporter och uppsatser. Lund: Studentlitteratur.
Bagger, A. (2015). Prövningen av en skola för alla. Nationella provet i matematik i det tredje skolåret. Doktorsavhandling. Umeå: Print & Media.
Biesta, G. (2006). Bortom lärandet: Demokratisk utbildning för en mänsklig framtid. Lund: Studentlitteratur.
Biesta, G. (2019 a). Avancerade studier i pedagogik. Stockholm: Liber AB.
Biesta, G. (2019 b). Undervisningens återkomst. Stockholm: Natur & Kultur.
Boréus, K. & Seiler Brylla, C. (2018). Kritisk diskursanalys. Boréus, K. &
Bergström, G. (red.) Textens mening och makt. (4 uppl.). Lund:
Studentlitteratur, 305–351.
Bornemark, J. (2018). Det omätbaras renässans. Falun: Volante.
Bryman, A. (2018). Samhällsvetenskapliga metoder (3 uppl.). (B. Nilsson, Övers.) Stockholm: Liber.
Buber, M. (2008). Dialogens väsen. Ludvika: Dualis förlag AB.
Carlgren, I. (2015). Kunskapskulturer och undervisningspraktiker. Göterborg:
Daidalos.
Dweck, C. S. (2015). Mindset. Du blir vad du tänker. (K. Ashing, Övers.) Stockholm: Natur & Kultur.
Dysthe, O. & Igland, M.-A. (2003). Vygotskij och sociokulturell teori. Dysthe, O.
(red.). Dialog, samspel och lärande. (Lindelöf, I. Övers.) Lund:
Studentlitteratur, 75–94.
Dysthe, O. & Igland, M.-A. (2003). Mikhail Bakhtin och sociokulturell teori.
Dysthe, O. (red.). Dialog, samspel och lärande. (Lindelöf, I. Övers.) Lund:
Studentlitteratur, 95–117.
Dysthe, O., & Nilsson, B. (1996). Det flerstämmiga klassrummet. Lund:
Studentlitteratur AB.
Elliot, E. S., & Dweck, C. S. (1988). American Psychological Association.
Journal of Personality and Social Psychology, 54(1), 5-12. Umeå
Univerity Library: https://psycnet-apa-org.proxy.ub.umu.se/fulltext/1988-13564-001.pdf (Hämtad 2019-04-05).
Englund, T. (2004). Inledning. Englund, T. (red.) Skillnad och konsekvens. Mötet lärare-studerande och undervisning. Lund: Studentlitteratur, 13–36.
Europeiska kommissionen. https://ec.europa.eu/education/policies/school/key-competences-and-basic-skills_sv (Hämtad 2020-04-03).
Fairclough, N. (1992). Discourse and Social Change. Cambridge: Polity Press.
Foucault, M. (1993). Diskursens ordning. Installationsföreläsning vid Collège de France: i Moderna franska tänkare. Stockholm: Brutus Östlings.
Foucault, M. (2002). Power Essential works of Foucault 1954-1984. London:
Penguin Books.
Foucault, M. (2010) Vansinnets historia. Lund: Arkiv förlag
Gustavsson, J.-E., Sörlin, S., & Vlachos, J. (2016). Policyidéer för svensk skola.
Stockholm: SNS Förlag.
Gyllander Torkildsen, L. (2016). Bedömning som gemensam angelägenhet - enkelt i retoriken, svårare i praktiken. Elevers och lärares förståelser och erfarenheter. Doktorsavhandling. Kållered: Ineko: Göteborgs universitet.
Hansson, K. (2014). Skola och medier: aktiviteter och styrning i en kommuns utvecklingssträvanden. Doktorsavhandling. Umeå universitet: Print &
media.
Högberg, B., Lindgren, J., Johansson, K., Strandh, M., & Petersen, S.
Consequences of school grading system on adolescent health: evidence from a Swedish school reform. Journal fo Education Policy. (Hämtad 2019-11-02).
Hartman, S. (2015). Det pedagogiska kulturarvet (2 uppl.). Stockholm: Natur &
Kultur.
Johansson, A. (2005). Narrativ teori och metod. Lund: Studentlitteratur.
Kvale, S. & Brinkmann, S. (2017). Den kvalitativa forskningsintervjun (3:5 uppl.). Lund: Studentlitteratur AB.
Löfgren, R. & Löfgren, H. (2016). Att få sina första betyg. Stockholm:
Skolverket.https://www.skolverket.se/download/18.6bfaca41169863e6a65c7dc/15 53967203343/Bilaga%201%20Att%20f%C3%A5%20sina%20f%C3%B6rsta%20 betyg.pdf (Hämtad 2020-03-02)
Lauvås, P., Hofgaard, L., & Handal, G. (2018). Kollega-handledning med kritiska vänner. Lund: Studentlitteratur.
Linell, P. (1994). Transkription av tal och samtal: Teori och praktik. Linköping:
Linköpings universitet.
Lundahl, C. (2018). Bedömning för lärande (2 uppl.). Lund: Studentlitteratur.
Mattsson, Matts. (2001). Stenar under vattenytan – forsknings- och utvecklingsarbete problematiserat. Lund: Studentlitteratur.
New Public Management. [u.å.]. Nationalencyklopedin.
https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/new-public-management (Hämtad 2019-10-22).
Olovsson, T. G. (2015). Det kontrollera(n)de klassrummet. Doktorsavhandling.
Umeå: Print och media.
OECD (2019). http://www.oecd.org/economy/surveys/OECD-economic-survey-Sweden- 2019-presentation.pdf (Hämtad 2020-05-14)
Pandero, E. & Jönsson, A. (2013). The use of scoring rubrics for formative assessment purposes revisited. Educational Research Rewiew, 9(0), 129–
144.
Pérez Prieto, H. & Löfgren, H. (2017). Vad är det vi gör med prov och betyg i skolan? Pérez Prieto, H. & Löfgren, H. (red.) Att ständigt bli bedömd.
Elevers berättelser om betyg och nationella prov. Lund: Studentlitteratur, 13–34.
Rönnerman, K. (2012). Aktionsforskning i praktiken - förskola och skola på vetenskaplig grund. Lund: Studentlitteratur.
Sivenbring, J. (2016). I den betraktades ögon. Doktorsavhandling. Kållered:
Ineko.
Sjöberg, L. (2009). Skolan och den goa´utbildningen. Utbildning och demokrati, 18(1) 33-58.
Skaalvik, E. M. & Skaalvik, S. (2016). Motivation och lärande (2 uppl.). (A.
Erlandsson, Övers.) Stockholm: Natur & Kultur.
skolinspektionen.se. https://www.skolinspektionen.se/sv/Om-oss/Var-verksamhet/Historik/ (Hämtad 2019-10-21).
Skollag (2010:800).
https://www.riksdagen.se/sv/dokument- lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/skollag-2010800_sfs-2010-800 (Hämtad 2020-02-17).
Skolverket. (2006) Läroplan för de frivilliga skolformerna, Lpf 94.
Stockholm: Fritzes. http://ncm.gu.se/media/kursplaner/gym/Lpf94.pdf (Hämtad 2020-06-17)
Skolverket. (2011a) Läroplan, examensmål och gymnasiegemensamma ämnen för gymnasieskolan 2011.
https://www.skolverket.se/download/18.6bfaca41169863e6a659807/15539 64056811/pdf2705.pdfgy (Hämtad 2019-05-16)
Skolverket. (2011b). Kunskapsbedömning i skolan. Stockholm: Elanders Sverige AB.
https://www.skolverket.se/download/18.6bfaca41169863e6a6596de/15539 63978320/pdf2660.pdf (Hämtad 2020-01-21)
Skolverket. (2018). Betyg och betygssättning. Stockholm: Elanders Sverige AB.
https://www.skolverket.se/download/18.6bfaca41169863e6a65d5c2/15539 68119879/pdf4000.pdf (Hämtat 2020-03-23)
Skolverket. (2019). Effektiva lärarstrategier ett viktigt uppdrag för skolan.
https://www.skolverket.se/skolutveckling/forskning-och- utvarderingar/forskning/effektiva-larstrategier-ett-viktigt-uppdrag-for-skolan (Hämtad 2020-01-07).
SOU. 2007:28. Tydliga mål och kunskaper i skolan. Stockholm: Fritzes.
SOU. 2018:19. Forska tillsammans – samverkan för lärande och förbättring.
Stockholm: Elanders AB.
Tanner, M. (2016). Att visa vad man kan. Kapet (elektronisk), vol 12(nr 1), 1–20.
Thurén, T. (2018). Vetenskapsteori för nybörjare. Stockholm: Liber AB.
Vetenskapsrådet. (2017). God forskningssed. Stockholm: Vetenskapsrådet.
https://www.vr.se/analys/rapporter/vara-rapporter/2017-08-29-god-forskningssed.html (Hämtad 2019-04-02)
Wibeck, V. (2010). Fokusgrupper: om fokuserade gruppintervjuer som undersökningsmetod (2:4 uppl.). Lund: Studentlitteratur AB
Vygotskij, L. (1999). Vygotskij och skolan. Texter ur Lev Vygotskijs Pedagogisk psykologi (1926) kommenterade som historia och aktualitet. Lindqvist, G.
(red.) Lund: Studentlitteratur.
Winther Jorgensen, M. & Phillips, L. (2017). Diskursanalys som teori och metod.
(S.-E. Torhell, Övers.) Lund: Studentlitteratur.
Wreder, M. (2015). Ovanliga analyser av vanliga material – Vad diskursteorin kan göra med enkäter. i M. Börjesson, & E. Palmblad, Diskursanalys i praktiken. Stockholm: Liber AB, 29–51.
Wyszynska Johansson, M. (2015). Gymnasieungdomars erfarenhet av hur yrkeslärande bedöms. Göteborg: Göteborgs universitet: Institutionen för pedagogik och specialpedagogik.
Öhman, M. (2015). Styrning i "jumpasalen"-analys av videoinspelad
undervisningspraktik. i M. Börjesson, & E. Palmblad, Diskursanalys i praktiken. Stockholm: Liber AB, 128-14.
Bilagor
Bilaga 1.
Genomförande av fokusgruppintervju
Kunskapskraven för svenska 1 används som stimuli och ligger på bordet som vi sitter vid.
Öppningsfrågor
Nu går ni andra året på gymnasiet.
Har ni börjat fundera på vad ni vill göra sen?
Vilka favoritämnen har ni? Varför är det ämnet så intressant?
Har ni mycket att göra i skolan? Många uppgifter på gång?
Introduktionsfrågor
Vad brukar man få veta innan man ska påbörja en uppgift?
Vad vill man veta innan man ska påbörja en uppgift? Varför?
Övergångsfrågor
Har ni kommit i kontakt med matriser nån gång? I vilka sammanhang?
Hur skulle ni förklara en matris för nån som inte vet vad det är?
Varför tror ni att man använder matriser eller kommunicerar kunskapskrav på ett tydligt sätt?
Vad tycker elever generellt om matriser?
Finns det förväntningar på hur man som elev ska använda en matris? Vilka?
Nyckelfrågor
På vilket sätt finns matrisen eller andra kommunicerade kunskapskrav med i processen när ni gör en uppgift? Hur använder ni den?
Vilka fördelar kan det finnas med att använda en matris?
På vilket sätt kan matrisen, eller de kommunicerade kunskapskraven ha betydelse för vad ni lär er?
Vilka tankar och känslor väcks hos er när ni ska genomföra en skoluppgift?
När vet man att man är i en lärprocess? (och inte behöver redogöra sina kunskaper för bedömning).
Avslutande frågor
Är det nånting ni vill tillägga som på olika sätt rör era upplevelser av skolans sätt att arbeta med lärande och bedömning?
Ku nska pskra v, Sve nska 1 , 10 0 po än g, K ursko d SVESVE0 1
Betyget EBetyget DBetyget CBetyget BBetyget A Eleven kan, i förberedda samtal och diskussioner, muntligt förmedla egna tankar och åsikter samt genomföra muntlig framställning inför en grupp. Detta gör eleven med viss säkerhet. Den muntliga framställningen är sammanhängande och begriplig. Eleven har viss åhörarkontakt. Språket är till viss del anpassat till syfte, mottagare och kommunikationssituation. Vidare kan eleven med viss säkerhet använda presentationstekniska hjälpmedel. Eleven kan skriva argumenterande text och andra typer av texter, som är sammanhängande och begripliga samt till viss del anpassade till syfte, mottagare och kommunikationssituation. Eleven kan i huvudsak följa skriftspråkets normer för språkriktighet. Eleven kan läsa, reflektera över och göra enkla sammanfattningar av texter samt skriva egna texter som anknyter till det lästa. I sitt arbete värderar och granskar eleven med viss säkerhet Betyget D innebär att kunskapskraven för E och till övervägande del för C är uppfyllda.Eleven kan, i förberedda samtal och diskussioner, muntligt förmedla egna tankar och åsikter på ett nyanserat sätt samt genomföra muntlig framställning inför en grupp. Detta gör eleven med viss säkerhet. Den muntliga framställningen är sammanhängande och begriplig, och dispositionen tydligt urskiljbar. Språket är ledigt och anpassat till syfte, mottagare och kommunikationssituation. Eleven har viss åhörarkontakt. Vidare kan eleven med viss säkerhet använda presentationstekniska hjälpmedel som stöder och tydliggör den muntliga framställningen. Eleven kan skriva argumenterande text och andra typer av texter, som är sammanhängande och begripliga samt anpassade till syfte, mottagare och kommunikationssituation. Dispositionen i den skriftliga framställningen är tydligt urskiljbar. Eleven kan i huvudsak följa skriftspråkets normer för språkriktighet, och språket är varierat och delvis välformulerat.
Betyget B innebär att kunskapskraven för C och till övervägande del för A är uppfyllda.
Eleven kan, i förberedda samtal och diskussioner, muntligt förmedla egna tankar och åsikter på ett nyanserat sätt samt genomföra muntlig framställning inför en grupp. Detta gör eleven med säkerhet. Den muntliga framställningen är sammanhängande, begriplig och väldisponerad. Språket är ledigt och anpassat till syfte, mottagare och kommunikationssituation. Eleven har god åhörarkontakt. Vidare kan eleven med säkerhet använda presentationstekniska hjälpmedel som stöder, tydliggör och är väl integrerade i den muntliga framställningen. Eleven kan skriva argumenterande text och andra typer av texter, som är sammanhängande, begripliga och väldisponerade samt anpassade till syfte, mottagare och kommunikationssituation. Dispositionen i den skriftliga framställningen är tydligt urskiljbar. Eleven kan i huvudsak följa skriftspråkets normer för språkriktighet, och språket är varierat och innehåller goda formuleringar.
Bilaga 2.
Bilaga 3.
Till elever på gymnasieskolan för samtycke Hej!
Jag heter Magdalena och har arbetat som musiklärare på gymnasiet i 25 år. Under så lång tid hinner man samla på sig många frågor. En fråga som jag ofta kommer tillbaka till är vad elever tänker kring sitt eget lärande och hur de förhåller sig till det? Hur upplevs alla uppgifter som ska genomföras? Vad är det som styr och vad är det som skapar mening? Hur upplevs balansen mellan uppgifter som används i syfte att bedöma kunskaper och uppgifter som används i en lärandeprocess, där man kan pröva sig fram, misslyckas och lyckas?
Genom att genomföra ett antal gruppintervjuer i olika klasser hoppas jag få diskutera det här med er. I din grupp kommer de medverkande från din klass och ni kommer att vara 4-6 elever. Tanken är att ni tillsammans, utifrån några
intervjufrågor, ska diskutera hur ni tror att elever kan uppleva meningen med skoluppgifter. Intervjun kommer att spelas in för att lättare kunna bearbetas. Jag föredrar inspelning istället för att anteckna under intervjuns gång, eftersom jag då kan missa någon viktig reflektion som tas upp. Jag är den enda som kommer att ha tillgång till inspelningen. Samtalet beräknas ta 60-90 min. och sker lämpligtvis i samband med en mentorstimme, eller annan överenskommen tid.
Gruppintervjun kommer att utgöra underlag i en studie som ingår i den
magisterutbildning jag läser via Umeå universitet. Jag följer Vetenskapsrådets forskningsetiska riktlinjer: https://www.vr.se/analys-och-uppdrag/vi-analyserar-
och-utvarderar/alla-publikationer/publikationer/2017-08-29-god-forskningssed.html och behöver ditt medgivande i form av en underskrift för att du ska kunna delta. Eftersom ditt deltagande är frivilligt kan du när du vill avbryta din medverkan. Intervjumaterialet kommer att hanteras konfidentiellt. Det betyder att ingen obehörig får tillgång till det och man kommer inte att kunna identifiera att just du varit med i studien. Studien blir ett viktigt bidrag till den forskning som lyfter elevers erfarenheter av skolan och kommer att publiceras.
Genom att skriva under detta papper ger du ditt samtycke till att medverka i studien.
Jag har blivit informerad om Magdalena Noréns syfte med studien, att materialet från gruppintervjun kommer att behandlas konfidentiellt och bara användas för forskning. Jag har också blivit informerad om att jag när som helst kan avbryta min medverkan.
Datum:__________________________ Klass:__________________________
Namn: _________________________________________________________
Namnförtydligande: ______________________________________________