Sammanfattningsvis vill vi klargöra vad vårt examensarbete handlat om. Vi har försökt klargöra hur lärare klargöra hur lärare upptäcker och bemöter elever i fallenhet inom matematik. Detta genom att använda verksamhetsteorin för att synliggöra hur olika faktorer i verksamheten påverkar hur elever i fallenhet blir bemötta. Baserat på syfte och frågeställningar visar vårt resultat att elever i fallenhet uppmärksammas genom bland annat att de räknar snabbt, är självgående och behöver större utmaningar än övriga elever. För att stimulera dessa elever försöker lärarna använda sig av varierad undervisning. Vidare visar resultatet att materialet påverkar så väl hur läraren planerar undervisningen som hur elever i fallenhet utmanas. Det visade sig även att trots det
används många olika material i undervisningen är läromedlen det material som används mest. Slutligen kan vi även konstatera att vi under arbetets gång fått en större förståelse för hur lärare upptäcker elever i fallenhet och för hur de arbetar med dessa elever.
Referenser
Allwood, Carl Martin och Erikson, Martin G. (2010). Grundläggande vetenskapsteori
för psykologi och andra beteendevetenskaper. Lund: Studentlitteratur.
Andersson, Solveig (2004). IKT i lärarutbildningen: verksamhetsteoretiskt perspektiv
på strukturerade villkor som påverkar integreringen av informations- och kommunikationsteknologi inom lärarutbildningen. Skövde: Högskolan, Inst. för
kommunikation och information.
Arancibia, Violeta, Boyanova, Diana och González, Pablo (2016). Cognitive Characteristics of Gifted and Not Gifted Fifth-Grade Chilean Students From
Economically Vulnerable Contexts. Universal Journal Of Educational Research, nr 4, s. 744-754.
Baroody, Arthur J. (1984). Children´s difficulties in subtraction: Some causes and cures.
Arithmetic Teacher, 32, s. 14-19.
Bloomfield, Dianne och Nguyen, Hoa Thi Mai (2015). Creating and Sustaining Professional Learning Partnerships: Activity Theory as an Analytic Tool. Australian
Journal Of Teacher Education, vol. 40, nr. 11.
Boaler, Jo (2011). Elefanten i klassrummet: att hjälpa elever till ett lustfyllt lärande i
matematik. Stockholm: Liber.
Bryman, Alan (2011). Samhällsvetenskapliga metoder. Malmö: Liber.
Campbell, Chris, MacPherson, Seonaigh, och Sawkins, Tanis (2014). Preparing Students for Education, Work, and Community: Activity Theory in Task-Based Curriculum Design. TESL Canada Journal, vol. 31, nr 8, s. 68-92.
Cobb, Paul, Stephan, Michelle, McClain, Kay, och Gravemeijer, Koeno (2001). Participating in classroom mathematical practices. Journal of the Learning Sciences, vol. 10, nr 1-2, s. 113–163.
Denscombe, Martyn (2016). Forskningshandboken: för småskaliga forskningsprojekt
inom samhällsvetenskaperna. Lund: Studentlitteratur.
Engeström, Yrjö (2005). Developmental work research: expanding activity theory in
practice. Berlin: Lehmanns Media, LOB.de.
Engeström, Yrjö (2015). Learning by expanding: an activity-theoretical approach to
developmental research. Diss. Helsinki : Univ.
Illeris, Knud (2007). Lärande. Lund: Studentlitteratur.
Jess, Kristine, Skott, Jeppe och Hansen, Hans Christian (2011). Matematik för lärare.
My, Elever med särskilda behov. Malmö: Gleerups.
Kokot, Shirley (1999). Help - our child is gifted! Guidelines for parents of gifted
Knutagård, Hans (2003). Introduktion till verksamhetsteori. Lund: Studentlitteratur. Krutetskii, A. Vadim (1976). The Psychology of Mathematical Abilities in
Schoolchildren. Chicago: The University of Chicago Press.
Leontiev, Aleksej Nikolaevič (1986). Verksamhet, medvetande, personlighet. Moskva: Progress/Göteborg.
Mönks, Franz J. och Ypenburg, Irene H. (2009). Att se och möta begåvade barn: [en
vägledning för lärare och föräldrar]. Stockholm: Natur & kultur.
Persson, Roland S. (1997). Annorlunda land. Särbegåvningens psykologi. Stockholm: Almqvist & Wiksell.
Persson, Roland S. (2015). Tre korta texter om att förstå särskilt begåvade barn i den
svenska skolan. Jönköping: Högskolan för lärande och kommunikation.
Pettersson, Eva (2008). Hur matematiska förmågor uttrycks och tas om hand i en
pedagogisk praktik. Växjö: Matematiska och systemtekniska institutionen.
Pettersson, Eva och Wistedt, Inger (2013). Barns matematiska förmågor - och hur de
kan utvecklas. Lund: Studentlitteratur.
Romberg, Thomas A. och Collis, Kevin. F. (1987). Learning to add and subtract.
Journal for Research in Mathematics Education, vol 2. National Council of Teachers of
Mathematics.
Roth, Michael W. och Lee, Jin Y. (2007). ”Vygotsky’s Neglected Legacy”: Cultural- Historical Activity Theory. Review of Educational Research, vol. 77, nr. 2, s. 186-232. Sandberg, Bo och Faugert, Sven (2016). Perspektiv på utvärdering. Lund:
Studentlitteratur
Skolverket (2016). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011. Stockholm: Skolverket.
Skolverket (2011). Planering och genomförande av undervisningen för grundskolan,
grundsärskolan, specialskolan och sameskolan. Stockholm: Skolverket.
Skolverket. (2004a). TIMMS 2003. Svenska elevers kunskaper i matematik och
naturvetenskap i skolår 8 i ett nationellt och internationellt perspektiv. Rapport nr. 255.
Stockholm: Skolverket.
Skolverket. (2004b). Pisa 2003 Svenska femtonåringars kunskaper och attityder i ett
internationellt perspektiv. Rapport nr. 254. Stockholm: Skolverket.
Skolverket. (2004c). Nationella utvärderingen av grundskolan 2003 sammanfattande
huvudrapport. Rapport nr. 250. Stockholm: Skolverket.
Säljö, Roger (2005). Lärande och kulturella redskap. Om lärprocesser och det
kollektiva minnet. Stockholm: Norstedts.
Tannenbaum, Abraham J. (1993). History of Giftedness and ”Gifted Education” in a World Perspective. I Heller, Kurt A., Mönks, Franz J. och Passow, A. Harry (red.),
International Handbook of Research and Development of Giftedness and Talent, s. 3 –
27. Oxford, UK: Pergamon.
Vetenskapsrådet (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk-
samhällsvetenskaplig forskning. Stockholm: Vetenskapsrådet.
Winner, Ellen (1999). Begåvade barn. Jönköping: Brain Books.
Wistedt, Inger (2008). Pedagogik för elever med förmåga och fallenhet för
matematik. Resultatdialog 2008. Forskning inom utbildningsvetenskap. s. 132-136. Wood, Susannah, Portman,Tarrell A. A., Cigrand, Dawnette L. och Colangelo, Nicholas (2010). School Counselors´ Perceptions and Experience With Acceleration as a
Program Option for Gifted and Talented Students, The Gifted Child Quarterly, vol. 54, nr. 3, s. 168-178.
Yackel, Erna och Cobb, Paul (1996). Sociomathematical Norms, Argumentation, and Autonomy in Mathematics. Journal for Research in Mathematics Education, vol. 27, nr. 4, s. 458-477.