Syftet med detta examensarbete var att belysa hur riskhanteringsarbetet bedrevs inom ramen för IT-projekt. Denna kunskap kan nyttjas av företag som vill få en ökad förståelse om riskhantering samt dess svårigheter. Frågeställningarna kommer att behandlas i den ordning som de förekommer i avsnitt 1.4.
Riskhantering inom IT-projekt bedrivs av samtliga tillfrågade intervjuobjekt som en del av projektstyrningen, således råder det inga tvivel om den fundamentala kunskapen om arbetsgången kring riskhantering. Däremot förkommer vissa fluktuationer gällande momenten för riskhanteringsarbete som skiljer sig åt mellan projektledarnas utsagor. Riskhanteringsarbetet påverkas av interna såväl som externa faktorer vilket ökar komplexiteten i form av att hantera förändringar som uppkommer under projektets gång. Erfarenheter och kunskap är två viktiga egenskaper hos projektledare för att kontinuerligt revidera risker samt att involvera intressenter löpande genom projektets gång. För att hantera förändringar inom IT-projekt arbetar projektledarna efter det agila tillvägagångssättet där arbetet med risker är inkluderade i viss mån. Det råder en viss samstämmighet hos informanterna att IT-projekt tenderar att bli komplexa samt att det finns svårigheter med att bearbeta kunders förändrade krav under projektets gång. Kunden utgör en risk i sig när dennes kunskap och insyn i vad som behöver göras är varierande. Vidare går det att konkludera att riskhantering prioriteras ned till förmån för andra åtgärder inom IT-projekt samt att kunskapsöverföringen från tidigare IT-projekt är något som förbises.
6.2 Förslag till fortsatt forskning
Denna studie har enbart inriktat sig mot hur riskhanteringsarbetet ser ut i praktiken samt vilka svårigheter som infinner sig vid riskhantering Under studiens gång har det urskilts några relevanta områden för vidare forskning.
Under arbetets gång har det framkommit att det skulle vara relevant att utgå ifrån kundens infallsvinkel i arbetet med riskhantering. Hur kunden involveras i riskhanteringsarbetet och hur pass riskmedveten kunden är. Ett annat förslag till vidare forskning skulle vara att bedriva en fallstudie hos ett företag som arbetar med riskhantering. En sådan fallstudie skulle generera en djupare insikt kring ledningens förhållningssätt gentemot riskhantering och vilka rutiner som de efterföljer i företaget. Vad som också har vuxit fram under studiens gång är att det skulle vara relevant att undersöka riskhanteringsarbetet utifrån ett internationellt perspektiv och hur de tillämpar vedertagna principer inom riskhanteringsområdet. Till syvende och sist skulle det vara intressant med en vidare forskning kring en fördjupning om scope creep för att förstå dess bakomliggande orsaker men även dess inverkan på projektets olika faser.
Referenser
Agile Manifesto. (2001). Manifesto for Agile Software Development. http://agilemanifesto.org/ [Hämtad 2017-02-21]
Albertsson, J. & Stjernfeldt, F. (2016). Riskanalysmetod vid implementering av affärssystem. B-uppsats.
Aloini, D., Dulmin, R., & Mininno, V. (2007). Risk management in ERP project introduction: review of the litterature. Information & Management, (44), s. 547-567. Aloini, D., Dulmin, R., & Mininno, V. (2012). Modelling and assessing ERP project risks: A petri Net approach. European Journal of Operational Research. Vol. 220, s. 484-495.
Alvesson, M., &Thorell, S. (2011). Intervjuer – genomförande, tolkning och reflexivitet. Malmö: Liber.
Atkinson, R. (1999). Project management: cost, time and quality, two best guesses and a phenomenon, its time to accept other success criteria. International Journal of Project Management, vol. 17, no. 6.
Bakker, K., De, A. Boonstra., and H. Wortmann. (2012). Risk Managements
Communicative Effects Influencing IT Project Success. International Journal of Project Management.
de Bakker, K., Boonstra, A. & Wortmann, H. (2010). Does risk management
contribute to IT project success? A meta-analysis of empirical evidence. International Journal of Project Management, vol. 28, no. 5.
Balaji, S., & Murugaiyan, M.S. (2012). Waterfall vs v-model vs agile: a comparative study on sdlc. International Journal of Information Technology and Business Management, vol. 2.
Bryman, A., Nilsson, B. (2011). Samhällsvetenskapliga metoder. 2nd edn. Malmö: Liber. Charette, R. (2005) Why software fails. IEEE Spectrum, vol. 42, no 9.
Elmholdt, C. (2006). Cyberspace alternativer til ansigt-til-ansigt interviewet. Tidsskrift for kvalitativ metodeudvikling, 41:70-80.
Eriksson, L-T & Wiedersheim-Paul, F. (2014). Att utreda forska och rapportera. Uppl, 10. Stockholm: Liber.
EUR-Lex (2016). EU law and publications.
http://eur-lex.europa.eu/legal-content/SV/TXT/?uri=uriserv%3An26026 [Hämtad: 2017-04-25]
Galletta, A. (2012). Mastering the Semi-Structured Interview and Beyond: From Research Design to Analysis and Publication. New York University Press, New York.
Hidding, G, & Nicholas, J. (2017), A new way of thinking about IT project management practices: Early empirical results, Journal Of Organizational Computing & Electronic Commerce, 27, 1, pp. 81-95, Business Source Premier.
Imtiaz, A., Al-Mudhary, A. S., Mirhashemi, M. T., & Ibrahim, R. (2013). Critical Success Factors of Information Technology Projects. World Academy of Science, Engineering and Technology, International Journal of Social, Behavioral, Educational, Economic, Business and Industrial Engineering.
Hill, Gerard M. (2010). The complete project management methodology and toolkit, CRC press, First Edition.
Jacobsen, D-I. (2002). Vad, hur och varför? - Om metodval i företagsekonomi och andra samhällsvetenskapliga ämnen. Studentlitteratur, Lund.
Jaafari, A. (2001). Management of risks, uncertainties and opportunities on projects: time for a fundamental shift. International Journal of Project Management, 19.
Kornelius Irfandhi, S. (2016). Risk Management in Information Technology Project: An Empirical Study, Comtech, Vol. 7, Iss 3, s. 191-199.
Kendrick, T. (2009). Identifying And Managing Project Risk : Essential Tools For Failure-Proofing Your Project. New York: AMACOM Books.
Kvale, S. & Brinkmann, S. (2014). Den kvalitativa forskningsintervjun. Studentlitteratur, Lund.
Langemar, P. (2008). Kvalitativ forskningsmetod i psykologi. Malmö: Liber AB. Patel, R. & Davidson, B. (2011). Forskningsmetodikens grunder: att planera, genomföra och rapportera en undersökning. 4. uppl. Lund: Studentlitteratur.
Rausand, M (2011). Risk Assessment: Theory, Methods, And Applications, n.p.: Hoboken, N.J. : Wiley, c2011.
Shenhar, A. J. & Dvir, D. (2007). Reinventing Project Management - The Diamond Approach to successful growth and innovation, Harvard Business School Press, USA.
State of Scrum Report, (2015). How the world is succesfully applying the most popular Agile approach to projects. Scrum Alliance.
https://www.scrumalliance.org/scrum/media/scrumalliancemedia/files%20and%20pdfs/sta
te%20of%20scrum/scrum-alliance-state-of-scrum-2015.pdf [Hämtad 2017-02-14]
Talet, A. N., Mat-Zin, R., & Houari, M. (2014). Risk Management and Information Technology Project. International Journal of Digital Information and Wireless Communications, 4(1), 1- 9.
Taylor, H., Artman, E., & Woelfer, J. J Inf Technol. (2012). Information technology project risk management: bridging the gap between research and practice. Vol. 27, s. 17-34.
The Standish Group, (2013). CHAOS manifesto.
http://www.immagic.com/eLibrary/Archieves/General/Genref/S130301C.pdf [Hämtad 2017-02-04]
Tonnquist, B. (2014). Projektledning. uppl, 5. Stockholm: Sanoma utbildning AB. Toscha, A. (2012). En introduktion till organisations-övergripande riskhantering. Lund: Studentlitteratur.
Wendestam, L. (2008). Ta kontroll över riskprojekt - PRM-metoden - ett praktiskt arbetssätt för riskhantering i projekt. Stockholm: Ekerlid.
Rausand, M. (2011). Risk analysis, assessment, and management. Risk assessment: -Theory, Methods, and Applications. n.p.: Hoboken, N.J. : Wiley, c2011.