Vi ville undersöka hur några svensklärare arbetar med bedömning av elevernas skrivande. Dessutom ville vi ta reda på hur eleverna upplever bedömningen av deras skrivna texter. Studien visar att det finns olika sätt att arbeta med bedömning och det finns skillnader mellan yrkesförberedande program och studieförberedande. Det framkommer att det är komplicerat att göra rättvis bedömning av elevernas skrivande. Den faktor som gör att
bedömningen av elevernas skrivande inte blir helt rättvis är subjektiviteten. Genom de resultat vi fick fram av de två lärarbedömningarna kan vi se att en och samma elevtext blir bedömd och betygsatt på olika sätt. Slutsatsen vi kan dra av detta är att förutsättningarna lärarna har i och med tolkningsbarheten i kunskapskraven gör bedömningen komplicerad. Det är svårt att skapa rättvisa förutsättningar för eleverna gällande bedömningen av deras skrivna texter. Av studien framgår det att Lärare Y:s elever inte beskriver hennes arbetssätt gällande bedömning som hon själv gör. Eleverna upplever inte att deras
svensklärare arbetar med bedömningsmatriser och några av dem uppger att de inte får någon utvecklande respons. Forskning visar att kontinuerlig respons under skrivprocessen utvecklar elevernas skrivförmåga. Responsen behöver vara konkret för att eleverna ska kunna ta till sig den (se 2.3.3). Slutsatsen vi kan dra av detta är att Lärare Y behöver vara tydligare i sitt bedömningsarbete.
Merparten elever anser att deras svensklärare betygsätter och bedömer deras skrivna texter på ett rättvist sätt. Det finns dock elever som upplever orättvisor i bedömningen och de flesta av dessa studerar på det yrkesförberedande
programmet. Orättvisan består i upplevd favorisering av elever och att
bedömningen ser olika ut beroende på program. De intervjuade lärarna uppger precis som eleverna att det kan finnas skillnader i hur lärare bedömer beroende på vilket program de arbetar på. Lärarbedömningarna visar att Lärare S från det studieförberedande programmet gav ett lägre betyg än vad Lärare Y från det yrkesförberedande gjorde. Dessa resultat ger en antydan om att
oavsett vilket program eleverna studerar på och lärarna arbetar. Bedömningen ska alltså inte påverkas av denna faktor. Vi är kritiska till att bedömningen ska låtas påverkas av en sådan faktor som programinriktning. Det måste finnas samma förväntningar på eleverna oavsett vilket program de går på eller vilken lärare de har för att bedömningen ska kunna vara rättvist. Det är oroväckande att lärarna verkar vara medvetna om denna orättvisa. Det är högst nödvändigt att lärarna på skolan arbetar tillsammans för att bli mer samspelta vad gäller bedömning. Förslagsvis skulle de olika programmen kunna samarbeta både när det handlar om bedömningen men också när det handlar om upplägget av arbetssätten. Ett sådant programöverskridande arbetssätt innebär att lärarna måste vara öppna för att kollaborera mot samma mål, nämligen likvärdig bedömning.
I framtiden anser vi att skolan behöver skapa fler tillfällen och ge utrymme för sambedömning. Sambedömning utvecklar lärares kompetens att bedöma och skapar mer samstämmighet kring bedömningen. Skolan behöver arbeta fram en tydligare gemensam syn av hur kunskapskraven ska tolkas.
Referenser
Björklund Boistrup, L. (2013). Att fånga lärandet i flykten. I L, Lindström., V, Lindberg., & A, Pettersson. (Red.), Pedagogisk bedömning – Att dokumentera,
bedöma och utveckla kunskap (108-111). 3. Uppl. Stockholm: Liber AB.
Davidsson, B., & Patel, R. (2011). Forskningsmetodikens grunder: att planera,
genomföra och rapportera en undersökning. 3. Uppl. Lund: Studentlitteratur
AB.
Kjellström, K. (2013). Bedömningsmatriser – En metod för analytisk
bedömning. I L, Lindström., V, Lindberg., & A, Pettersson. (Red.), Pedagogisk
bedömning – Att dokumentera, bedöma och utveckla kunskap (108-111). 3.
Uppl. Lund: Stockholm: Liber AB.
Korp, H. (2011). Kunskapsbedömning – vad, hur och varför. Kunskapsöversikt. (8-84). Stockholm: Skolverket.
Lundhal, C., & Folke- Fichtelius, M. (2014). Bedömning i och av skolan –
praktik, principer, politik.(9-10) Uppl. 1:8. Lund: Studentlitteratur AB.
Elektroniska källor
Alderson, J., & Banerjee, J. (2002). Language testing and assessment (Part 2). (79–113). Lancaster University United Kingdom.
http://eprints.lancs.ac.uk/1020/1/displayFulltext.pdf Hämtad den: 2017-03-01
Aldrin, E. (2015). Textbedömning i svenskämnet – attityder, erfarenheter och
variation. (62-83). I: Forskning om undervisning och lärare nr 14.
http://www.forskul.se/ffiles/003EEF3D/ForskUL14-fulltext.pdf Hämtad den: 2017-03-06
Black, P., & Wiliam, D. (2001). Changing teaching through formative
assessment: Research and practice the King’s Medway-Oxfordshire formative assessmentproject. (1-18). King’s college London.
http://www.oecd.org/edu/ceri/34260938.pdf Hämtad den: 2017-02-22
Blomqvist, P., & Lindberg, V., & Skar B, G. (2016). Vad behöver eleverna
undervisning i för att utveckla sitt skrivande? Förväntningsnormer och didaktiska beslut i svensklärares bedömningssamtal. (1-22). Acta didactia
Norge. Vol. 10. Nr.1.Art.9.
file:///C:/Users/User/Downloads/Acta%20Didactica%20Norge%20Vol%201 0.%20Nr%201.%20Art.%209.pdf
Hämtad den: 2017-03-07
Hattie, J., & Timperley H. (2007). The power of feedback. (1-33). Review of Educational Research. University of Auckland. Vol.77, No.1.
http://education.qld.gov.au/staff/development/performance/resources/read ings/power-feedback.pdf
Hämtad den: 2017-02-22
Läroplan, examensmål och gymnasiegemensamma ämnen för gymnasieskola.
(2011). http://www.skolverket.se/om-skolverket/publikationer/visa-enskild- publikation?_xurl_=http%3A%2F%2Fwww5.skolverket.se%2Fwtpub%2Fws %2Fskolbok%2Fwpubext%2Ftrycksak%2FBlob%2Fpdf2705.pdf%3Fk%3D27 05 Hämtad den: 2017-03-11
Parmenius Swärd, S (2008). Skrivande som handling och möte:
gymnasieelever om skrivuppgifter, tidsvillkor och bedömning i
svenskämnet. (240-285). Malmö studies in educational sciences no 42.
http://dspace.mah.se/bitstream/handle/2043/6562/Suzanne%20t.MUEP.p df?...1
Hämtad den: 2017-04-02
Randahl, A. (2016). Att skriva texter i ämnet. Del 7. (1-12).
https://larportalen.skolverket.se/webcenter/larportal/api- v2/document/path/larportalen/material/inriktningar/1-las- skriv/Gymnasieskola/018_sprak-o-kunskapsutveckl- arb/del_07/Material/Flik/Del_07_MomentA/Artiklar/M18_07A_01_Att- skriva-texter.docx Hämtad den: 2017-04-27
Shute, V. (2008). Focus on Formative Feedback. (1-38). Review of Educational research. Florida State University. Vol.78, No.1.
http://myweb.fsu.edu/vshute/pdf/shute%202008_b.pdf Hämtad den: 2017-02-22
Skolverkets allmänna råd (2012). Bedömning och betygssättning i gymnasieskolan. https://www.skolverket.se/om-skolverket/publikationer/visa-enskild- publikation?_xurl_=http%3A%2F%2Fwww5.skolverket.se%2Fwtpub%2Fws %2Fskolbok%2Fwpubext%2Ftrycksak%2FBlob%2Fpdf2841.pdf%3Fk%3D28 41 Hämtad den: 2017:04-04
Skolverkets stödmaterial (2013). Sambedömning i skolan – exempel och
forskning. https://www.skolverket.se/om-skolverket/publikationer/visa-enskild- publikation?_xurl_=http%3A%2F%2Fwww5.skolverket.se%2Fwtpub%2Fws %2Fskolbok%2Fwpubext%2Ftrycksak%2FBlob%2Fpdf3172.pdf%3Fk%3D317 2 Hämtad den: 2017-05-02
Vetenskapsrådet. (2013). Forskningsetiska principer inom humanistisk –
samhällsvetenskaplig forskning. (1-17). Stockholm.
http://www.codex.vr.se/texts/HSFR.pdf Hämtad den: 2017-04-13