Avslutning

Resurscentrum arbetade med utveckling inom olika områden konstant. Det man inte gjort kontinuerligt var att utvärdera verksamheten. Detta skulle nu påbörjas genom

Pinocchioprojektet då även utomstående utredare skulle vara behjälpliga i utvärderingen.

På grund av att utvärdering inte gjorts kan utveckling inom vissa områden ha blivit

eftersatt. Till exempel inom autismområdet där ny forskning skapar nya förutsättningar för att tvärvetenskapligt möta barnen och föräldrarnas behov. Att kontinuerlig utföra

utvärderingar kunde vara ett sätt att visa var brister fanns för att man ska kunna åtgärda och förbättra modellen. Enkäten som Resurscentrum skickat ut till föräldrarna visade att alla var nöjda med det stöd och de insatser de fått av Resurscentrum. Vi befarar att de föräldrar som var missnöjda var så uppgivna att de inte orkade beskriva missnöjet i enkäten eller ens besvara den. För att återskapa förtroende mellan Resurscentrum och dessa föräldrar krävs att spindelfunktionen stärks och att spindeln blir mer aktiv i kontakten med föräldrarna. Att spindeln ska vara så aktiv att den kan ta över processen när föräldern så önskar och inte orkar mer själv. Barn med grava funktionshinder riskerar att falla mellan stolarna till viss del för att de är kostsamma för kommunen. Ekonomi kan vara ett skäl att inte se barnen och föräldrarnas alla behov. Westling Allodi (2007) beskriver att man i Storbritannien och USA har använt sig av en tredje oberoende part, en slags medlare, då konflikter mellan kommun och föräldrar uppstått. Det kan vara ett stöd till föräldrar som har upplevt svårigheter i samverkan med kommunen.

Vi anser att Strömstads samverkansmodell hade många goda egenskaper som kan vara en inspirationskälla för andra kommuner i deras utveckling av samverkan.

Referenser

Abbott, A. (1998). The system of Professions. An Essay on the Division of Expert Labor.

Chicago: University of Chicago.

Befring, E. (1994). Forskningsmetodik och statistik. Lund: Studentlitteratur.

Björck Åkesson, E & Granlund, M. (2004). Delaktighet - ett centralt begrepp i WHO:s klassifikation av funktionstillstånd, funktionshinder och hälsa (ICF) i: Gustavsson (red.).

(2004). Delaktighetens språk. Lund: Studentlitteratur, s. 29-48.

Björklund, A., Edin, P.-A.; Fredriksson, P., & Kreuger, A (2003). Den svenska skolan – effektiv och jämlik? Stockholm: SNS Förlag i: Gustavsson J-E. (2006), Barns

utbildningssituation. Ett bidrag till ett kommunalt barnindex. Rädda barnen.

Boklund, A. (1995). Olikheter som berikar? Möjligheter och hinder i samarbete mellan socialtjänstens äldre- och handikappomsorg, barnomsorg samt individ och familjeomsorg.

Stockholm: Stockholms universitet. Socialhögskolan. Rapport i socialt arbete nr. 71.

Bohman, G. & Westlund, P. (1997). Svarte Petter. Om samverkan och rundgång i socialt arbete med barn och ungdomar. KOMVÅRD kommunernas roll i vårdsektorn nr. 8, Stockholm: Svenska kommunförbundet.

Bryman, A. (2006). Samhällsvetenskapliga metoder. Malmö: Liber AB.

Danemark, B. (2000). Samverkan – himmel eller helvete? Stockholm: Gothia.

Danermark, B & Kullberg, C. (1999). Samverkan. Välfärdsstatens nya arbetsform. Lund:

Studentlitteratur.

Emanuelsson, I. (2001) Forskning inom det specialpedagogiska området: en kunskapsöversikt. Stockholm: Skolverket.

Engstam, M. & Lindquist, M. (2007) Kvalitet i särskolan Nacka kommun. Lärarhögskolan i Stockholm. Stockholm: Examinationsrapport, ej publicerad rapport.

Fischbein, S. (2007). Specialpedagogik i ett historiskt perspektiv i: C.Nilholm & E. Björck-Åkesson (red.) Reflektioner kring specialpedagogik- sex professorer om forskningsområdet och forskningsfronterna. Vetenskapsrådet, s. 17-33.

http://www.vr.se

Fischbein, S & Österberg, O. (2003). Mötet med alla barn – ett specialpedagogiskt perspektiv. Stockholm: Gothia.

Gillberg, C. & Peeters, T (2001). Autism. Medicinska och pedagogiska aspekter.

Stockholm: Cura förlag.

Gustavsson, J-E. (2006). Barns utbildningssituation. Bidrag till ett kommunalt barnindex.

Stockholm: Rädda barnen.

Helldin, R. (1997). Specialpedagogisk kunskap som ett Socialt problem. Stockholm: HLS Förlag.

Kylén, G. (1986). Helhetsstruktur, helhetsdynamik och helhetsutveckling. ALA.

Institutionen för pedagogik. Högskolan för lärarutbildning i Stockholm.

Lärarförbundet, (2006). Lärarens handbok. Stockholm:Lärarförbundet.

Molin, M. (2004). Att vara i särklass – om delaktighet och utanförskap i gymnasiesärskolan. Linköping: Linköpings universitet Institutionen för beteendevetenskap/Institutet för handikappvetenskap.

Müllern, T. & Elofsson, A. (2006). Den karismatiska chefen. Lund:Studentlitteratur.

Myndigheten för skolutveckling. (2006) Inventering av samverkan runt barn som far illa skola – socialtjänst – polis – barn och ungdomspsykiatri.

http://www.skolutveckling.se/digitalAssets/124079_inventering.pdf.

Nationalencyklopedin, sökord, Bronfenbrenner.

http://www.ne.se.ezproxy.lhs.se:2048/jsp/search/article.jsp?i_art_id=136307 (04.12.07)

Nationalencyklopedins ordbok

http://www.ne.se.ezproxy.lhs.se:2048/jsp/search/article.

jsp?i_art_id=299840&i_word=samordning (12.10.07) http://www.ne.se.ezproxy.lhs.se:2048/jsp/search/article.

jsp?i_art_id=O307992&i_word=samverkan (12.10.07) http://www.ne.se.ezproxy.lhs.se:2048/jsp/search/article.

jsp?i_art_id=O306351&i_word=samarbete (12.10.07)

Patel, R. & Davidsson, B. (2003). Forskningsmetodikens grunder. Lund: Studentlitteratur.

Regeringens skrivelse, (2005/06). Kvalitet och samverkan – om utbildning för barn, unga och vuxna med utvecklingsstörning, skr. 2005/06:151.

Riksdagen. Regeringsformen 1 kap. 9§. Lag 1976:871

http://www.riksdagen.se/templates/R_PageExtended___6055.aspx (05.12.07) Riksdagen. Lagen om särskilt stöd. SFS 1993:387.

http://www.riksdagen.se/webbnav/index.aspx?nid=3910 (05.12.07)

Siverbo, S. (2004). Organisationskultur för framgångsrika kommuner. En studie av Munkedal, Sotenäs, Strömstad och Tanum. Lund: Studentltteratur.

Skidmore, D. (1996). Towards an integrated teoretical framework for reserch into special educational needs. European Journal of Special Needs Education, vol.11. nr.1,s.33-47.

Socialstyrelsen & Specialpedagogiska institutet. (2005). Ta ansvar för samverkan!

Helhetsperspektiv på samhällsstöd till barn och unga med funktionshinder. Socialstyrelsen

& Specialpedagogiska institutet. Artikelnummer 2005-131-40.

Socialstyrelsen. (2001). International Classification of Functioning, Disability and Health:

ICF shortversion. Artikelnummer 2003-4-2.

Socialstyrelsen. (2005). Nationell kartläggning av samverkansavtal kring barn och unga med funktionshinder. Redovisning av regeringsuppdrag. Lägesrapport.

Socialstyrelsen. (2006). Grundbok-barns behov i centrum (BBIC) http://www.socialstyrelsen.se/Publicerat/2006/9135/2006-110-7.htm

Socialstyrelsen. (2007). Gemensam planering – på den enskildes villkor. Artikelnummer 2007-131-26.

Statistiska centralbyrån

http://www.scb.se/kommunfaktabladinfo

Stensmo, C. (2002). Vetenskapsteori och metod för lärare. Uppsala: Kunskapsföretaget i Uppsala AB.

Svenska Unesco (1996). Salamancadeklarationen och handlingsram för undervisning av elever med behov av särskilt stöd. Svenska Unescorådets skriftserie nr 4/96.

Vetenskapsrådet. (2002). Forskningsetiska principer i humanistisk – samhällsvetenskaplig forskning. Stockholm: Vetenskapsrådet.

Westling Allodi, M. (2005). Specialpedagogik i en skola för alla – Granskning av specialpedagogiska verksamheter i en svensk kommun. Lärarhögskolan i Stockholm.

Individ, omvärld och lärande/Forskning nr 27.

Westling Allodi, M. (2007). Children with cognitive disabilities in a Swedish educational context: reflections from a case study. Disability & Society, Volume 22, Number 6, pages 639-653.

Widerberg, K. (2002). Kvalitativ forskning i praktiken. Lund: Studentlitteratur.