Vad denna studie har kunnat visa på är att könsgapet till högerpopulistiska partier som SD, är ett mångfacetterat och svåröverskådligt studium. Det är många komponenter som samverkar till könsgapet och det finns därmed ingen teori som på egen hand, kan omfamna hela
fenomenets komplexitet. Magnus Hagevi (2014) definierar värderingar som grundläggande tankar och känslor om vad som är önskvärt och inte önskvärt och som kan motivera åsikter i olika frågor. Värderingar har en kulturell prägling och sker inom förhållandevis förutsägbara ramar men de är fortfarande individuella. Att studera människors värderingar kan vara svårtolkat då värderingar är just som Hagevi definierar; tankar och känslor och en motivationskälla till åsikter. Vad som motiverar människor kan variera.
Högerpopulismens framgångar i Europa och västvärlden brukar ofta förstås som ett resultat av ekonomiskt oroliga tider - men det tycks vara mer som ska till för att förstå dessa
framgångar. Denna studie visar att könsskillnader i värderingar har ett lågt förklaringsvärde men att värderingar spelar roll gällande partisympati till SD. Hur dessa värderingar motiveras, om de trots allt är ekonomiska undertoner, som ligger bakom stödet till SD - men att de tas i uttryck via värderingar är för framtida studier att forska närmare kring.
I denna studie har det argumenterats för att fenomen som Brexit, Trump och SD är ett resultat av ett samhälle som är i förändring. Partier som SD anspelar på en tid som är gången - en tid som upplevdes trygg och där sociala identiteter var skrivna åt en. Svaret som
högerpopulismen erbjuder är att gå tillbaka till det man vet och kan bäst – och det är oftast genom förenklade lösningar på svåra politiska problem.
46 Referenslista
Akkerman, T. (2015). Gender and the radical right in Western Europe: A comparative analysis of policy agendas. Patterns of Prejudice, nos. 1-2: 37-60
Arzheimer, K. (2009). Contextual Factors and the Extreme Right Vote in Western Europe. American Journal of Political Science 53, no. 2: 259-275
Bergström, Annika, Bengt Johansson, Henrik Oscarsson, Maria Oskarsson & Henrik
Oscarsson, Red. (2015). Fragment. SOM-rapport 63. Fragment. SOM-rapport 63. Göteborgs universitet, SOM-institutet. Hämtad 2018-11-07 från:
https://som.gu.se/digitalAssets/1533/1533964_fragment-bergstr--m--johansson--oscarsson-och-oskarsson.pdf
Betz, H-G. (1994). Radical Rightwing Populism in Western Europe. New York: St Martin’s Press.
Bornschier, S. (2018). Globalization, Cleavages, and the Radical right, i Rydgren (ed.), Class Politics and the Radical Right, 138–55 (138).
Bové, Klara. (2017). Den nationella SOM-undersökningen 2016 i Ulrika Andersson, Jonas Ohlsson, Henrik Oscarsson & Maria Oskarson (red) Larmar och gör sig till. Göteborgs universitet: SOM-institutet. Hämtad från: https://som.gu.se/digitalAssets/1649/1649046_621-630-klara-bov---metod.pdf
Broström, L. (2014, 11 Sep). Kris, klass och Sverigedemokraternas ökade stöd. Göteborgs fria [Göteborgsfria]. Hämtad från https://www.goteborgsfria.se/artikel/115262
Coffé, H. (2018). ‘Gender, class, and radical right voting’, in Rydgren (ed.), Class Politics and the Radical Right, 138–55 (138).
Demoskop. (2018). Underkänt för Alliansen – L och MP lever farligt inför eventuellt extraval. Hämtad från https://demoskop.se/aktuellt/valjarbarometern-november-4/
Djurfeldt, G. & Barmark, M. (2009). Statistisk verktygslåda 2: Multivariat analys (1. uppl. ed.). Stockholm: Studentlitteratur.
Ejlertsson, G. (2014). Enkäten i praktiken: En handbok i enkätmetodik (3. [rev.] uppl. ed.). Lund: Studentlitteratur.
Esaiasson, P. Gilljam, M. Oscarsson, H. & Wängnerud, L. (2012). Metodpraktikan: Konsten att studera samhälle, individ och marknad (4., [rev.] uppl. ed.). Stockholm: Norstedts juridik Esaiasson, P., Gilljam, M., Oscarsson, H., Towns, A. E., & Wängnerud, L. (2017).
Metodpraktikan: Konsten att studera samhälle, individ och marknad (Femte upplagan ed.). Stockholm: Wolters Kluwer.
Field, A. (2013). Discovering statistics using IBM SPSS statistics: And sex and drugs and rock 'n' roll (4.de uppl.). London;Los Angeles;: Sage.
Flanagan, S. (1982). Changing Values in Advanced Industrial Societies: Inglehart’s Silent Revolution from the Perspective of Japanese Findings. Comparative Political Studies, Vol. 14, nr. 4, 403–444. http://doi.org/10.1177/0010414082014004001
47
Gidengil, E., M. Henningar, A. Blais, and. N. Nevitte. 2005. Explaining the Gender Gap in Support for the New Right: The Case of Canada. Comparative Political studies 38: 1171-1195 Givens, Terri. (2004). The radical right gender gap, Comparative Political Studies 37(1): 30– 54.
Hagevi, M. (2015). Den svenska väljaren 2014 (1. uppl. ed.). Malmö: Gleerups utbildning. Harteveld, E., Van Der Brug, W., Dahlberg, S., Kokkonen, A. (2015). The Gender Gap in Populist Radical-right Voting: Examining the demand side in Western and Eastern europe. Patterns of Prejudice, 49(1-2), 103-134.
Hooghe, L., Marks, G., & Wilson, J. C. (2002). Does left/right structure party positions on European integration. Sage Publications, 966-989.
Immerzeel, T., Coffe, H., & van der Lippe, T. (2015). Explaining the gender gap in radical right voting: A cross-national investigation in 12 Western European countries. Comparative European Politics, 13, no. 2: 263-286
Inglehart, R. (1977). The silent revolution: Changing values and political styles among western publics. Princeton, N.J: Princeton U.P.
Inglehart, R. (1997). Modernization and Postmodernization: Cultural, economic, and political change in 43 societies. Princeton, N.J: Princeton University Press.
Kitschelt, Herbert. (1995). The radical right in Western Europe. Med Anthony J. McCann. Ann Arbor: University of Michigan press
Lewis, P., Clarke, S., Barr, C., Holder & J., Kommenda, N., (2018). Revealed: one in four Europeans vote populist. The Guardian. Hämtad 2018-12-14 från:
https://www.theguardian.com/world/ng-interactive/2018/nov/20/revealed-one-in-four-europeans-vote-populist
Lipset, S. M., & Rokkan, S. (1967). Party systems and voter alignments: Cross-national perspectives. New York: Free Press.
Lovenduski, J., & Norris, P. (1993). Gender and party politics. London: Sage.
Markstedt, Elias (2014) Representativitet och viktning – Riks-SOM som spegel av det svenska samhället 1986–2013. Rapport 2012:30 v2. SOM-institutet, Göteborgs Universitet
Mudde, C. (2007). Populist radical right parties in europe. Cambridge: Cambridge University Press.
Mudde, C., & C. R. Kaltwasser. (2017). Populism: A very short introduction. Oxford; New York, NY: Oxford University Press. Müller, J. (2016). Vad är populism? En essä. Göteborg: Daidalos.
48
Oscarsson, Henrik (2017). ”Det svenska partisystemet i förändring”, i Andersson, Ulrika, Jonas Ohlsson, Henrik Oscarsson & Maria Oskarson (red), Larmar och gör sig till. Göteborg: SOM-institutet vid Göteborgs universitet. Hämtad 2018-11-07 från
https://som.gu.se/digitalAssets/1649/1649032_411-428-henrik-oscarsson.pdf
Pallant, J. (2016). SPSS Survival Manual (6: e uppl.). Berkshire: Open University Press. Pallant, J. (2007). SPSS survival manual: A step by step guide to data analysis using SPSS for windows (version 15) (3: uppl.). Maidenhead: Open University Press.
Pettersson, T. (1988). Bakom dubbla lås: en studie av små och långsamma värderingsförändringar. Stockholm: Institutet för framtidsstudier, FRN.
Rydgren, J. (2002). Radical right populism in Sweden: Still a failure, but for how long? Scandinavian Political Studies, 25(1), 27–56.
Rydgren, Jens (2005). Från skattemissnöje till etnisk nationalism: Högerpopulism och parlamentarisk högerextremism i Sverige. Studentlitteratur.
Rydgren, J. (2007). The sociology of the radical right. Annual Review of Sociology, 33(1), 241-262.
Rydgren, J. (2018) The oxford handbook of the radical right. New York: Oxford University Press.
Jylhä, K., Rydgren, J. & Strimling, P (2018) Sverigedemokraternas väljare – Vilka är de, vart kommer de ifrån och vart är de på väg? (Publikation 2018:02). Stockholm: Institutet för framtidsstudier
Sannerstedt, A. (2016). Sverigedemokraternas sympatisörer: fler än någonsin i Jonas
Ohlsson, Henrik Oscarsson & Maria Solevid (red) Ekvilibrium. Göteborgs universitet: SOM-institutet.
Sannerstedt, A. (2015). Hur extrema är Sverigedemokraterna? i Annika Bergström, Bengt Johansson, Henrik Oscarsson & Maria Oskarson (red) Fragment. Göteborgs universitet: SOM-institutet.
Sinclair, S. (2018, 5 Sep). Succésiffror för C – största parti bland unga kvinnor. Svenska dagbladet. Hämtad från https://www.svd.s/ett-helt-annat-sverige--om-unga-kvinnor-fick-styra Spierings, N., & A. Zaslove (2015) Gendering the Vote for Populist Radical-Right Parties. Patterns of Prejudice 49, nos.1–2: 135-162
Statistiska centralbyrån. (2016). Rekordår och kriser – så har BNP ökat och minskat. Hämtad från https://www.scb.se/hitta-statistik/artiklar/2016/bruttonationalprodukten-bnp/
Stone, J. (2018, 4 Juni). The right-wing populist doing well across Europe, from Marine Le Pen to Viktor Orban. Independent. Hämtad från
https://www.independent.co.uk/news/world/europe/europe-populists-right-wing-success-marine-le-pen-viktor-orban-italy-slovenia-a8382766.html
49
Watts, J. (2018, 24 Oct). Our planet can’t take many more populists like Brazil’s Bolsonaro. The Guardian. Hämtad från https://www.theguardian.com/commentisfree/2018/oct/24/planet-populists-brazil-jair-bolsonaro-environment
Widfelt, A., (2018). The radical-right in the Nordic Countries in Rydgren (ed.), Class Politics and the Radical Right, 138–55 (138).
Bilagor
Tabell Linjär regressionsanalys – Könets effekt på GAL-TAN-värderingar. Ostandardiserade
b-koefficienter, standardfel inom parantes. Beroende variabel: GAL-TAN B
Kön 0,037
Intercept 2,752 (0,031)
R2 0,003
N 1283
Kommentar: Tabellen visar ett icke-signifikant värde
Tabell 5: B-koefficient, standardfel och oddskvot (här är värderingars effekt på partisympati)
Variabler B S.E Exp(b) Nagelkerke
R2 N Grön – 0,769*** 0,171 0,464 0,042 1340 Alternativ – 1,023 0,171 0,359 0,083 1334 Libertär – 3,050*** 0,318 0,047 0,050 1304 Traditionell 0,636*** 0,233 2,370 0,047 1348 Auktoritär 1,824*** 0,285 6,198 0,108 1394 Nationalistisk 3,046 *** 0,304 21,021 0,278 1423 Kommentar: *** P <0,05