Avslutning

9. Slutdiskussion

9.2 Avslutning

Denna studie kan förhoppningsvis bidra till att utveckla och synliggöra hur undervisningsmetoder, som inkluderar estetiska lärprocesser, kan ta tillvara på elevers olika förutsättningar. Det som tydligt framkommit i min undersökning är att ämnesintegration genom estetiska lärprocesser ger eleverna helhet och samband liksom fördelar genom att det underlättar lärandet. Att arbeta utifrån estetisk lärprocess utgår från eleven och stimulerar denne till nyfikenhet och vilja att lära sig. Det är fortfarande så att man i skolan undervisar med betoning på den instrumentella kunskapssynen även om många skolor särskilt i de yngre åren arbetar aktivt med estetiska lärprocesser. De

förmågor och kunskaper man utvecklar genom estetiska lärprocesser har inte samma värde som de förmågor och kunskaper man utvecklar i svenska, matematik, historia och engelska om man ska se till den senaste läroplanen. Trots att det finns ambitiösa intensioner i Gy 11 ser vi i att

skoldebatten framställer att den svenska skolan når allt sämre resultat och att den svenska skolan halkat efter övriga delar av världen inom flera kunskapsområden. Ett framtida forskningsområde skulle kunna vara att studera hur läroplaner och styrdokument påverkar den pedagogiska

verksamheten och på vilket sätt det påverkar det vardagliga arbetet i skolan. Hur kan olika sätt att strukturera arbetet i skolan se ut och hur skapar man en organisation som ger förutsättningar för att genomföra det uppdrag skolan har så att det främjar det pedagogiska arbetet genom en

pedagogiskt genomtänkt organisation.

Källförteckning

Tryckta källor

Bergström, Matti (1995) Neuropedagogik - En skola för hela hjärnan, Stockholm: Wahlström & Widstrand.

Burr, Vivien (1995/2003) Social Constructionism, London and New York: Routledge.

Dagens Nyheter 12/12 2013 Rubin Birgitta ”Storma, slå sönder – och spotta på konst”.

Kullberg, Birgitta (1996/2004) Etnografi i klassrummet, Lund: Studentlitteratur.

Lind, Ulla (2000), Perspektiv på kultur för lust och lärande, Skolverkets rapport i Projektet för Kultur för Lust och Lärande, Dnr 2001:59.

Lind, Ulla (2006) Makt och kontroll i elevernas bildvärld, Vetenskapsrådets rapportserie 4:2006.

Uttryck, intryck, avtryck – lärande, estetiska uttrycksformer och forskning, Bromma: CM

Digitaltryck.

Linde, Göran 3:e upplagan (2012) Det ska ni veta, Lund: Studentlitteratur.

Lindgren, Simon (2009) Populärkultur – teorier, metoder och analyser, Stockholm: Liber. Lindström, Lars (2002). ”Att lära genom konsten. En forskningsöversikt.” I: Hjort, Madeleine m.fl, Kilskrift. Om konstarter och matematik i lärande. En antologi. Stockholm: Carlsson Bokförlag.

Marner, Anders (2005) Möten och medieringar – estetiska ämnen och läroprocesser i ett

semiotiskt och sociokulturellt perspektiv. Umeå: Fakultetsnämnden för lärarutbildning, Umeå

universitet.

Marner, Anders och Örtegren, Hans (2003) En kulturskola för alla – estetiska ämnen och

läroprocesser i ett mediespecifikt och medieneutralt perspektiv, Stockholm: Myndigheten för

skolutveckling: Liber distribution.

Rose, Gillian 3:e upplagan (2012) Visual Methodologies, London: Sage publications. Saar, Tomas (2005) Konstens metoder och skolans träningslogik, Karlstad: Institutionen för utbildningsvetenskap, Avdelningen för pedagogik, Karlstad universitet.

Sohlberg, Peter & Britt-Marie (2013) Kunskapens former, Stockholm: Liber.

Stensmo, Christer (2002) Vetenskapsteori och metod för lärare, Uppsala: Kunskapsföretaget. Winther Jørgensen, Marianne & Phillips, Louise (2000/2012) Diskursanalys som teori och metod, Lund: Studentlitteratur.

Åsén, Gunnar (2006), Varför bild i skolan? – en historisk tillbakablick på argument för ett marginaliserat skolämne, Vetenskapsrådets rapportserie 4:2006, Uttryck, intryck, avtryck –

lärande, estetiska uttrycksformer och forskning, Bromma: CM Digitaltryck.

Otryckta källor

Den nya gymnasieskolan (2009/2012) http://www.regeringen.se/sb/d/11681 Stockholm: Utbildningsdepartementet.

God forskningssed (2005/2011) Vetenskapsrådet.

http://www.vr.se/download/18.3a36c20d133af0c12958000491/1321864357049/God+forskningsse d+2011.1.pdf

Kursplan för ESTEST01 - Estetisk kommunikation1, Skolverket, Läroplaner, ämnesplaner och

kursplaner, Gymnasieskolan, program och ämnesplaner för gymnasieskolan.

http://www.skolverket.se/laroplaner-amnen-och-kurser/gymnasieutbildning/gymnasieskola/est?tos=gy&subjectCode=EST&lang=sv&courseCode =ESTEST01#anchor_ESTEST01

Läroplan för gymnasieskolan http://www.skolverket.se/publikationer?id=2705

Bilagor

Bilaga 1: Estetiska lärprocesser

Bilaga 2: Projektbeskrivning ”Modernismen och jag”

Bilaga 3: Sammanställning av kunskaper om modernismen initialt Bilaga 4: Intervju

Bilaga 2: Projektbeskrivning ”Modernismen och jag”

Kurser som ingår i projektet:

Estetisk kommunikation Engelska 5

Svenska 1

Kurser som ligger utanför projektet: Matematik 1b

Historia 1

MODERNISMEN

Arbete

Under detta projekt ska vi arbeta med 1900-talet och alla de olika ”ismerna” som uppstod. Varje studiegrupp får en egen ism och ska under

engelsklektionen forska fram kunskap om sin ”ism” och göra en presentation och fördjupning i Key-Note. Sedan ska varje individ skriva en egen text till ”ismen” och sitt konstverk som vi arbetar med.

I Estetisk kommunikation, där vi kommer att arbeta med att skapa egna konstverk utifrån den -ism vi fått som fördjupning.

Slutuppgiften är att redovisa sitt konstverk och sin text på vår modernistiska konstutställning över hela plan 4.

De ismer vi ska arbeta med är: Impressionism Expressionism Primitivism Fauvism Konstruktivism Kubism Futurism Dadaism Surrealism Abstrakt expressionism

Förmågor vi ska arbeta med i det här projektet är:

• Vetenskapligt förhållningssätt • Källkritik

• Analys

Studiebesök:

Vi ska gå till Moderna museet och titta på deras samling av modernistisk konst.

Ämnen utanför projektet:

I Historia1 kommer vi att arbeta med 1900-talets historia.

I Matematik 1b följer vi planeringen.

Centralt innehåll

Estetisk kommunikation Du kommer att…

• få kunskap om 1900-talets viktigaste inriktningar inom konsten, och kunna berätta om modernismens mest kända konstnärer samt göra en målning i modernistisk stil • förstå varför modernismen

bryter fram

• genom studier av 1900-talets konst och eget skapande kunna relatera nutida konstnärliga uttryck till kulturhistorien

Engelska 5

Vi fortsätter att jobba med våra 5 övergripande mål. Att läsa, skriva, lyssna, tala och skaffa sig kännedom om kulturella skillnader och likheter i engelsktalande länder.

Svenska 1

Du kommer att få bekanta dig med…

• Skönlitteratur, författad av såväl kvinnor som män, från olika tider och kulturer. • Centrala motiv, berättarteknik

och vanliga stildrag i fiktivt berättande, till exempel i skönlitteratur och teater samt i film och andra medier. • Muntlig

framställning/presentation.

Detta händer:

v 47

Övergripande samtal och diskussioner om modernismen och 1900 talets konstnärliga och litterära utveckling. Läsa och skriva ”poetry”.

Teckna stolar för att förstå modernismens idé.

Film: ”På västfronten intet nytt” efter

romanen av Erich Maria Remarque. Dadaism, Surrealism.

v 48

Arbetet med modernismen fördjupas. Du får i din studiegrupp en egen – ism att arbeta med. I svenska och engelska läser vi om Futurismen och

Majakovskij. Kafka. I estetisk

kommunikation tittar vi på bilder och konst från olika ”ismer”. Vi påbörjar Parafrasarbetet.

v 49

Arbeta vidare med ditt

konstverk(parafras), din faktasamling och bearbetning (på engelska) av din modernistiska ”–ism” text. Svensk modernism: Edith Södergran, Pär Lagerkvist, Karin Boye.

v 50

Arbeta färdigt med ditt

konstverk(parafras), din faktainsamling och bearbetning (på engelskan) av din modernistiska ”ism”. Renskriv och lägg in i mallar. Planera och samkör er blivande redovisning Vi börjar också arbeta med våra Key-Note.

v 51

Kreativt och modernistiskt pepparkakshusbygge och

skolavslutning i arenan. Vi arbetar vidare med våra key-notes. v 2

Kort repetition av vad vi gjorde för jul sedan arbete med redovisning och utställning av konstverk och ”–ismer”. v 3

Fortsatt arbete med redovisning och utställning av konstverk och ”–ismer”. v 4

Redovisning och examination. Detta händer utöver undervisning och projekt:

v 48 Skolbio – se tider på schoolsoft! v 49 2-3 dec. Dansföreställning. v 50 11-12 dec. Julshow rock/soul. v 50 12 dec. ”Öppet Hus”.

v 50 13 dec. Luciacup.

Examination av Modernismen

Parafras: Vi ska under projektet arbeta med en riktning inom modernismen, och skapa ett verk som speglar denna.

Text till parafrasen: Till detta verk ska du skriva en informations text (på engelska)om som precis som på museum sitter placerade bredvid de olika

konstverken. Där ska du förklara på vilket sätt ditt verk speglar vald riktning och ge annan viktig information åskådaren/tolkaren av verket behöver – precis som på våra stora muséer.

Utställning: vecka 4, kommer vi att ha en utställning och interaktiv redovisning med mingel och mys á la vernissage.

Jackson Pollock, (1912-1956), amerikansk målare

Betygskriterier

Estetisk kommunikation E

Du använder enkla uttryck från några estetiska uttrycksformer för att gestalta och genomföra en konstnärlig idé.

Du uttrycker dig med viss säkerhet i en konstnärlig process och färdig gestaltning. Du resonerar översiktligt om hur estetiska uttryck kommunicerar med en publik. Du diskuterar översiktligt hur olika tankeströmningar påverkar estetiska uttryck. C

Du använder uttryck från några olika estetiska uttrycksformer för att gestalta och

genomföra en konstnärlig idé och resonerar kring betydelsen av att integrera dessa för både processen och helheten.

Du resonerar och prövar dig fram i hur estetiska uttryck kommunicerar med en publik för att få ett bra resultat.

Du diskuterar hur olika tankeströmningar påverkar estetiska uttryck och gör välgrundade jämförelser av hur det kan se ut i olika sammanhang.

Du använder uttryck från några olika estetiska uttrycksformer för att gestalta och

genomföra en konstnärlig idé och resonerar utförligt och nyanserat kring betydelsen av att integrera dessa för både processen och helheten genom att pröva olika idéer.

Du uttrycker dig med säkerhet i en konstnärlig process och färdig gestaltning och resonerar kring för- och nackdelar med olika uttryckssätt.

Du jämför och redogör för hur estetiska uttryck kommunicerar med en publik för att få ett bra resultat och skapa mening.

Du diskuterar utförligt och nyanserat hur olika tankeströmningar påverkar estetiska uttryck och betydelser och gör välgrundade jämförelser av hur det kan se ut i olika sammanhang.

Engelska 5

1 Förståelse av talad och skriven engelska samt förmåga att tolka innehållet E

Eleven kan förstå huvudsakligt innehåll och uppfattar tydliga detaljer i talad engelska i relativt snabbt tempo, och i skriven engelska, i olika genrer och i mer formella sammanhang. Eleven visar sin förståelse genom att översiktligt redogöra för, diskutera, kommentera och dra slutsatser om innehåll och detaljer samt genom att med godtagbart resultat agera utifrån budskap och instruktioner i innehållet

Eleven kan förstå huvudsakligt innehåll och uppfattar väsentliga detaljer i talad engelska i relativt snabbt tempo, och i skriven engelska, i olika genrer och i mer formella sammanhang. Eleven visar sin förståelse genom att välgrundat redogöra för, diskutera, kommentera och dra slutsatser om innehåll och detaljer samt genom att med tillfredsställande resultat agera utifrån

budskap ochinstruktioner i innehållet. A

Eleven kan förstå såväl helhet som detaljer i talad engelska i snabbt tempo, och i skriven engelska, i olika genrer och i mer formella sammanhang. Eleven visar sin förståelse genom att välgrundat och nyanserat redogöra för, diskutera, kommentera och dra slutsatser om innehåll och detaljer samt genom att med gott resultat agera utifrån budskap och instruktioner i

innehållet.

2 Förmåga att formulera sig och kommunicera på engelska i tal och skrift E

I muntliga och skriftliga framställningar i olika genrer kan eleven formulera sig relativt varierat, tydligt och relativt strukturerat. Eleven kan även formulera sig med flyt och viss anpassning till syfte, mottagare och situation. Eleven bearbetar, och gör enkla förbättringar av, egna

framställningar. C

I muntliga och skriftliga framställningar i olika genrer kan eleven formulera sig varierat, tydligt och strukturerat. Eleven kan även formulera sig med flyt och viss anpassning till syfte, mottagare och situation. Eleven bearbetar, och gör välgrundade förbättringar av, egna framställningar. A

I muntliga och skriftliga framställningar i olika genrer kan eleven formulera sig varierat, nyanserat, tydligt och strukturerat. Eleven kan även formulera sig med flyt och anpassning till syfte, mottagare och situation. Eleven bearbetar, och gör välgrundade och nyanserade

förbättringar av egna framställningar.

3 Förmåga att använda språkliga strategier i olika sammanhang E

Eleven kan välja och med viss säkerhet använda strategier för att söka relevant information och värdera olika källors tillförlitlighet.

valda materialet i sin egen produktion och interaktion. C

Eleven kan välja och med viss säkerhet använda strategier för att söka relevant information och värdera olika källors tillförlitlighet.

Eleven väljer texter och talat språk från olika medier och använder på ett relevant och effektivt sätt det valda materialet i sin egen produktion och interaktion.

Eleven kan välja och med säkerhet använda strategier för att söka relevant information och värdera olika källors tillförlitlighet.

Eleven väljer texter och talat språk från olika medier och använder på ett relevant, effektivt och kritiskt sätt det valda materialet i sin egen produktion och interaktion.

4 Förmåga att anpassa språket efter olika syften, mottagare och situationer E

I muntlig och skriftlig interaktion i olika, även formella och komplexa, sammanhang kan eleven uttrycka sig tydligt och med flyt samt med viss anpassning till syfte, mottagare och situation. Dessutom kan eleven välja och använda i huvudsak fungerande strategier som i viss mån löser problem i och förbättrar interaktionen.

muntlig och skriftlig interaktion i olika, även formella och komplexa, sammanhang kan eleven uttrycka sig tydligt, relativt ledigt och med flyt samt med anpassning till syfte, mottagare och situation. Dessutom kan eleven välja och använda fungerande strategier som löser problem i och förbättrar interaktionen.

I muntlig och skriftlig interaktion i olika, även formella och komplexa, sammanhang uttrycker sig eleven tydligt, ledigt och med flyt samt med anpassning till syfte, mottagare och situation. Dessutom kan eleven välja och använda väl fungerande strategier som löser problem i och förbättrar interaktionen och kan föra den framåt på ett konstruktivt sätt.

företeelser i olika sammanhang och delar av världen där engelska används E

Eleven diskuterar översiktligt några företeelser i olika sammanhang och delar av världen där engelska används, och kan då också göra enkla jämförelser med egna erfarenheter och kunskaper.

Eleven diskuterar utförligt några företeelser i olika sammanhang och delar av världen där engelska används, och kan då också göra välutvecklade jämförelser med egna erfarenheter och kunskaper.

Eleven diskuterar utförligt och nyanserat några företeelser i olika sammanhang och delar av världen där engelska används, och kan då också göra välutvecklade och nyanserade

jämförelser med egna erfarenheter och kunskaper.

Svenska 1

Eleven kan läsa, reflektera över och göra enkla sammanfattningar av texter samt skriva egna texter som anknyter till det lästa. I sitt arbete värderar och granskar eleven med viss säkerhet källor kritiskt samt tillämpar grundläggande regler för citat- och referatteknik. Eleven kan översiktligt återge innehållet i några centrala svenska och internationella skönlitterära verk och annat berättande. Dessutom kan eleven översiktligt redogöra för några samband mellan olika verk genom att ge exempel på gemensamma teman och motiv. Eleven återger någon iakttagelse och formulerar egna tankar med utgångspunkt i berättandet.

Betyget D innebär att kunskapskraven för E och till övervägande del för C är uppfyllda. C

Eleven kan läsa, reflektera över och göra sammanfattningar av texter samt skriva egna texter som lyfter fram huvudtanken i det lästa. I sitt arbete värderar och granskar eleven med viss säkerhet källor kritiskt samt tillämpar grundläggande regler för citat- och referatteknik.

verk och annat berättande. Eleven reflekterar också över innehåll och form med hjälp av några berättartekniska och stilistiska begrepp. Dessutom kan eleven utförligt redogöra för några samband mellan olika verk genom att ge exempel på gemensamma teman och motiv. Eleven återger några iakttagelser och formulerar välgrundade egna tankar med utgångspunkt i berättandet.

Betyget B innebär att kunskapskraven för C och till övervägande del för A är uppfyllda. A

Eleven kan läsa, reflektera över och göra sammanfattningar av texter samt skriva egna texter som lyfter fram huvudtanken i det lästa och ger nya, relevanta perspektiv. I sitt arbete värderar och granskar eleven med säkerhet källor kritiskt samt tillämpar grundläggande regler för citat- och referatteknik. Eleven kan översiktligt återge innehållet i några centrala svenska och internationella skönlitterära verk och annat berättande. Eleven reflekterar också över innehåll och form med hjälp av några berättartekniska och stilistiska begrepp. Dessutom kan eleven utförligt redogöra för några samband mellan olika verk genom att ge exempel på gemensamma teman och motiv. Eleven återger några iakttagelser, formulerar välgrundade och nyanserade egna tankar med utgångspunkt i berättandet samt relaterar innehållet i berättandet på ett relevant sätt till allmänmänskliga förhållanden.

Bilaga 3: Sammanställning av kunskaper om modernismen initialt

Vad är Modernismen? Kommentarsammanställning

Klass I

Vet ej Har ett hum om Vet tydligt

12 st 11 st 2 st

6 st 13 st 1 st

Kommentarer Kommentarer Kommentarer

"Jag har ingen aning :s" "Jag kan inget om modernist" "Jag har ingen aning. Verkligen ingen aning..."

"Modernismen är en kulturell rörelse, inom västerländsk kultur på sena 1800-‐talet. Inom kultur, konst, arkitektur, musik, och litteratur. Modernismen vilar på människans förmåga att skapa"2 st (uppslagsverk?) "Kanske något modernt inom konsten….? Jag känner igen "abstackt ressention" vilket är en konst som skapades under 1910-‐talet. Folk började med realism globalt. Jag vet inte om inbördeskriget i Amerika eller första världskriget var runt vid modernismen."

"Modernismen är en del av konst och kultur" "Modernismen uppstod i början av 1900-‐talet efter första världskriget. Först ville man få bort alla känslor o ha mer verklighet(iallafall i poesi och dikt). man ville inte senare vara fast i verkligheten så man började bryta alla regler och gjorde det man ville"

"Modernismen var som ett sätt att bryta sig lös från allt det konservativa som varit innan, och bröt i stort sätt så många regler som möjligt."

"Vad jag vet om modernismen är att det handlar om att bryta "regler" som till exempel hur man skrev, innan hde det mesta varit väldigt censurerat men nu ville man bryta det mönstret."

"Modernismen handlar om att gå emot det gamla vanliga och tänka "outside the box" I modernismen är allt tillåtet, det finns inga rätt eller fel."

"Modernismen handlar om att gå emot det gamla vanliga och tänka "outside the box" I modernismen är allt tillåtet, det finns inga rätt eller fel." 0 5 10 15 20 25 30

Vet ej Har ett hum om Vet säkert

Sammanställning enkät 1-‐ vad är

modernismen?

Vet säkert Har ett hum om Vet ej

"Jag har tidigare läst om modernismen men minns inget utav det"

"Vad jag vet så handlar modernismen om att bryta ner den estetiska lagarna och sedan göra egna."

"Det är en kulturell rörelse. som varade under 1800-‐talet och till litei början av 1900-‐talet. Det är enmodern tid som växer fram i och med industrialismen. På modernismen finns det massa olika ismer. Det var en tid då man insåg att människor verkligen tänkte olika, att alla hade olika tankar och åsikter. Det var då man började tänka att man skulle skapa förbättra och förnya samhället."

"Under modernismen skulle man sätta sig emot och bryta mot reglerna"

"?"

"Hejsan! Modernisering(rubrik) Man började bryta mot regler"

"Jag vet knappt någonting om modernismen, men tror att det är lite som romantiken, dvs typ en "epok" inom kultur/konst/litteratur." "Man bröt mot reglerna"

"Man börjar bryta mot regler. Det kommer efter Romantiken 1900+"

"Moderniseringen (rubrik) Startade efyter industrialismen/Romantiken. Trött på romantiska bilder. Nu ville man ha verklighetsbaserad konst. Man ville även bryta regler-‐utveckla världen 1900-‐talet" "Modernismen började typ runt 1870(nån gång) Inom konst fanns det då massor av olika....ismer Som var(uppstod)olika sätt att betrakta & göra konst före 1800-‐talet skulle det vara väldigt värkligt o nu fick det vara mer dramatiskt eller rättare sagt blev fast verkligt" Vad är Modernismen? Kommentarsammanställning

Klass II