Med detta vill jag ha sagt att även om entreprenadavtalen numera behandlas mer likt övrig obligationsrätt ska inte den särart jag presenterade i tredje kapitlet förglömmas. Entreprenadrättens speciella drag som stammar från att entreprenadförhållandet ställer andra krav på parterna och dess inbördes relation måste respekteras även i framtiden och återspeglas i tolkningen. Valet av utgångspunkt för tolkningen påverkas nämligen i hög grad av huruvida den tvistiga frågan faller inom entreprenadrättens särreglering eller inte. Entreprenadavtalen har exempelvis ett säreget sätt att reglera förfrågningsunderlag och undersökningsplikter som skiljer sig från köplagens regler. Det är därför inte särskilt motiverat att inleda sitt tolkningsförfarande av en sådan fråga någon annanstans än i det aktuella avtalet. Samma sak gäller även de andra förhållandena som presenterades i det tredjekapitlet. Är tvisten däremot av en mer köprättslig natur och inte präglas av entreprenadförhållandets särart är det inte lika nödvändigt att söka svaret i entreprenadavtalet, då kan ledning med fördel sökas även i den dispositiva rätten.
5.3 Avslutning
Med reservation för att avtalstolkning är en vansklig syssla, arbetsmaterialet är begränsat och att konstellationen i HD varierar utifrån justitieråd som inte alla delar samma uppfattning känner jag mig ändå relativt nöjd med mitt resultat. Jag har i detta arbete inte lagt någon värdering i vad som är en bra dom eller inte, men faktum är att HD dömer som de gör och det är nu denna tolkning som gäller.
Om det är ett begrepp som behöver tolkas eller frågan är av särskild entreprenadrättslig art ger domstolen intrycket att de tar avstamp i partsviljan, ordalydelsen och systematiken. I realiteten tycks domstolen dock göra en rimlighetsbedömning utifrån resultatet av denna tolkning för att kontrollera dess utgång. Om domstolen finner utgången orimlig söker de istället hjälp av dispositiv rätt som allt som oftast redan givits en balanserad och rimlig innebörd.
76 NJA 2013 s. 271 p. 7.
43 Rör det sig istället om en fråga som inte tycks reglerad i avtalet och frågan inte är faller inom den entreprenadrättsliga särarten har domstolen en tendens att gå direkt till den dispositiva rätt som hade gällt om parterna inte ingått ett avtal. Då frågan inte gäller någon av entreprenadrättens särarter finns oftast en tydlig dispositiv regel att falla tillbaka på. Denna prövas sedan mot avtalet så att parterna inte avtalat sig bort från den dispositiva rätten. Återigen görs en rimlighetsprövning och ju mer obalanserad klausulen är, desto högre krav kommer HD ställa på dess tydlighet för att avtalat ska gälla före den mer balanserade dispositiva rätten. Därefter prövar domstolen sin tolkning gentemot avtalets systematik och områdets särart för att kontrollera att lösningen inte får orimliga konsekvenser.
Om de ovanstående tolkningarna inte producerar en tillfredsställande utgång tar sig domstolen fria händer att skapa en sådan utifrån en allmän rimlighetsprövning. Domstolen är dock inte obegränsat fri och alla eventuella lösningar måste fortfarande respektera entreprenadrättens särart så att domstolen inte skapar praxis som leder till olämpliga konsekvenser.
Avslutningsvis kräver resultatet av mitt arbete vissa förtydliganden. Läsaren måste ta hänsyn till att urvalet baseras på de fall HD har valt att ta upp. Detta innebär att praxisen inte nödvändigtvis säger att alla entreprenadavtal numera skall tolkas utifrån Grönfors teorier om dispositiv rätt och avtalets ordalydelse saknar betydelse. Mer troligt är att HD enbart försöker korrigera ett begränsat antal obalanserade avtal som annars lett till oönskade konsekvenser, och den dispositiva rätten gav dem en möjligheter att döma till en rimligare utgång.
Slutsatsen om HD:s tolkningsförfarande är alltså att det viktigaste är att uppnå en rimlig utgång, och inte nödvändigtvis hur den nås. Om ett rimligt och tydligt resultat uppnås redan genom en mer traditionell tolkning finns inget behov av att se till den dispositiva rätten bara för sakens skull, särskilt med respekt för entreprenadrättens särart.
44
Käll- och litteraturförteckning
Offentligt tryck
Prop. 1988/89:76 om ny köplag.Rättspraxis
NJA 2012 s. 597. NJA 2013 s. 271. NJA 2014 s. 960. NJA 2015 s. 3. NJA 2015 s. 110. NJA 2015 s. 862. NJA 2015 s. 1040. NJA 2016 s. 346.Litteratur
Adlercreutz, Axel & Gorton, Lars, Avtalsrätt. 2, 6., [uppdaterade] uppl., Juristförlaget, Lund, 2010.
Arvidsson, Niklas & Samuelsson, Entreprenadrättsliga felpåföljder, i Ny juridik, nr 4:15, s. 27-48.
Bell, Judith, Introduktion till forskningsmetodik, 4., [uppdaterade] uppl., Studentlitteratur, Lund, 2006
Bengtsson, Bertil, Särskilda avtalstyper 1: gåva, hyra av lös sak, lån, förvaring,
entreprenadavtal, avtal om arbete på lös sak, sysslomansavtal och andra uppdrag, 2. uppl.,
Norstedt, Stockholm, 1976.
Bernitz, Ulf, Standardavtalsrätt, 8. uppl., Norstedts juridik, Stockholm, 2013. Grönfors, Kurt, Tolkning av fraktavtal, [Esselte studium], Göteborg, 1989.
Hedberg, Stig, Kommentarer till AB 04 och ABT 06, Svensk byggtjänst, Stockholm, 2007. Ingvarson, Anders & Utterström, Marcus, Högsta domstolens intåg i entreprenadrättens slutna rum, i SvJT, 2015, s. 258-278.
Kreitner, Roy., Calculating promises [Elektronisk resurs] the emergence of modern American
45 Källenius, Sten, Entreprenadjuridik: kommentar till svenska teknologföreningens allmänna
bestämmelser för entreprenader inom husbyggnads- samt väg- och vattenbyggnadsfacken,
Byggnadsindustrins förl. (distr.), Stockholm, 1960.
Lehrberg, Bert, Avtalsrättens grundelement, 2., [rev.] uppl., Institutet för bank- och affärsjuridik (IBA), Uppsala, 2006.
Lehrberg, Bert, Avtalstolkning: tolkning av avtal och andra rättshandlingar på
förmögenhetsrättens område, 6. uppl., Iusté, Uppsala, 2014.
Nilsson, Tommy, Entreprenadavtalets speciella drag, i Persson, Annina H., Millqvist, Göran & Saf, Carolina 1972- (red.), Festskrift till Ronney Hagelberg, Jure, Stockholm, 2016, s. 153-180.
Ramberg, Christina, Kontraktstyper, 1. uppl., Norstedts juridik, Stockholm, 2005.
Ramberg, Jan & Ramberg, Christina, Allmän avtalsrätt, 10., omarb. och utök. uppl., Wolters Kluwer, Stockholm, 2016.
Samuelsson, Joel, Tolkningslärans gåta: en studie i avtalsrätt, Iustus, Uppsala, 2011.
Samuelsson, Per, Entreprenadavtal: särskilt om ändrade förhållanden, Karnov Group, Stockholm, 2011.
Vahlén, Lennart, Avtal och tolkning, Norstedt, Stockholm, 1960.
Wallin, Martin & Pärssinen, Magnus, Högsta domstolen om tolkning av standardvillkor i entreprenadavtal, SvJT, 2013 s. 815-818.