Avslutning av verksamheten

Vad som framkommit i det föregående är att respondenterna vid intervjutillfället uppfattar sälja sex som en delverksamhet förknippat med måluppfyllelsen av deras dominerande eller ledande verksamhet. Avgränsningen som delverksamhet gör att deras identitet kan vara kopplad till huvudverksamheten. Samtliga respondenter är beredda att sluta, dels när deras mål är uppfyllda, dels om problemen med sexsäljarverksamheten skulle bli mer akuta.

Niklas: Det är en sidoverksamhet? Det är ingen del av din identitet?

Kristian: Nej precis – så är det. Det är en sidoverksamhet under en begränsad period. Skulle alla människor kunna se det som det, skulle det ju inte vara något problem att berätta det för alla, men det skulle vara många som skulle på en gång stämpla och det känns onödigt.

Niklas: Det är en sidoverksamhet. Du hade ett äventyr första gången, det var spännande som du sade att du tänkt på och ville prova. Nu är det något du gör business på. Ser du något som gör att du skulle sluta eller när tänker du sluta?

Kristian: Jag kommer att sluta i juli månad. Då är jag färdigstuderad och går inte på studiebidrag.

Då ska jag skaffa mig ett jobb som kan försörja mig. Jag kan se en risk i att (sälja sex) och då har jag ingen lust till att göra det här. I mitt förhållande som jag är i nu så ska vi bägge sluta med det (sälja sex) då.

Kristians tidsbegränsning har flyttats fram sedan intervjun, då han fått nya mål på sin livsbana. För Oscars del handlar det mer om två oförenliga världar där han hoppas att hans studerande ska ge ett bra arbete att han kan sluta sälja sex. Annars får han sluta på grund av ålder om han inte hittar någon ny marknadsföringsstrategi. På frågan om han hade någon anledning till att sätta någon bortre tidsgräns svarade han:

Oscar: Jag kan se en praktisk anledning till det och det är att jag i takt med att jag kommer att tjäna mer pengar förhoppningsvis, vilket man nu gör om man gör karriär, och det hade jag satt som en utgångspunkt att göra. Så blir faktiskt behovet av det hela mindre och det blir svårare för mig i nuläget att förena de här två världarna. Just nu så känns det som att jag håller på lite grann på undantag. Man kan liksom inte hålla på länge, men jag kan inte se någon bortre gräns, förutom att återigen så är det ju min kropp som är lockbetet då och den åldras ju. Så ska jag fortsätta får jag hitta på en annan marknadsföringsstrategi eller hitta något annat liksom …

Det ser ut som att så länge respondenternas ledande verksamhet, studier, lägenhet etcetera kräver mer pengar än de genom ordinärt arbete under större tidsåtgång kan erhålla, behålls sidoverksamheten att sälja sex. Detta även om nya mål dyker upp som till exempel Gustav som uppfyllde sitt mål med lägenheten, men nu har bytt ut det mot att ha ett självständigt ekonomiskt liv. På så sätt blir den en nödvändig verksamhet. Ju längre de är i

outsiderverksamheten, ju mer formas deras jag-bild utifrån den verksamhetens vi-bild, vilken

”utgör en lika integrerad del av hans personlighetsidentitet som andra som skiljer honom från övriga medlemmar av hans vi-grupp (Elias & Scotson 1999:liii).

Oscar anser att han själv inte behöver någon hjälp att sluta, men att andra behöver det.

Oscar: Utan jag tror att … rätt många kan behöva … en insats från ett annat håll, för att de inte själva klarar sig ur liksom. Men jag hör inte till dem.

När det gäller Gustav vill han däremot ha ”en knuff” ut ur den cirkel han befinner sig i.

Gustav: Den här cirkeln som du (Niklas) ritade, den är ju destruktiv. Det är liksom den här knuffen att komma bort från det, liksom knuffen att komma igång med det här att söka hjälp. Att man känner att här finns det hjälp och få, ja, jag vet inte riktigt …

Frågan är om det finns adekvat hjälp för Gustav och hans kamrater. En ”knuff” när det behövs och på det sätt de behöver den.

Sammanfattningsvis menar vi att respondenterna i detta avsnitt beskriver hur de genom erfarenheter från vanlig sexverksamhet har skaffat sig handlingskompetenser som de kan använda i sexsäljarverksamhet. De har också i sin praktik erfarit hur den sexuella handlingen kan gå från att bara ha ett bruksvärde – ett redskap till nöje – till att dessutom ha ett

bytesvärde – ett verktyg med funktionen att uppnå uppställda mål. Respondenterna har under många år skaffat sig erfarenhet av att ragga män på internet, en erfarenhet som de kan

använda när de säljer sex till män. De beskriver vidare personliga upplägg kring vad de erbjuder köparen och hur mötet ska gå till. Respondenterna har lärt sig olika

säkerhetsstrategier som skydd för de risker de identifierat i sexsäljarverksamheten. De praktiserar säkrare sex i form av kondom vid anala samlag och de flesta har goda kunskaper om såväl hiv som andra STI. Samtliga är beredda att sluta sälja sex när målen för

verksamheten är uppnådda och några har dessutom satt upp en tidsgräns. Med detta avsnitt har vi besvarat vår tredje och fjärde frågeställning, hur verksamheten går till samt vilka säkerhetsstrategier männen har.