6.1 Diskussion och slutsatser
Syftet med studien har varit att undersöka den mediala porträtteringen av socialsekreterare genom att studera artiklar från svensk dagspress publicerade år 2015 och 2016. Den mediala beskrivningen var mer komplex än jag föreställt mig att den skulle vara och resultatet var på många sätt både likt och olikt det som den tidigare forskningen påkallat. I modellen nedan har slutsatserna komprimerats i en modell likt det analytiska ramverket.
Figur 2: Ramverk av roller, slutsats
Föreställningar av socialsekreterare som hjälpare och inkompetent är i huvudsak starkt kopplade till rollen som offer i bilden som media skapar. Socialsekreterare som hjälpare innebär beskrivningen att de både vill och kan hjälpa, men att de då får kämpa mot ett system som inte fungerar, vilket leder till bilden som martyr och moraliskt ideal. Den tillskrivna egenskapen av inkompetens framgår snarare som kompetens saknas, och antas även det vara en följd av systemkrisen.
Beskrivningen av socialsekreterare som skurk förekom i betydligt mindre utsträckning och var begränsad till beskrivningar av en viss typ av ärende eller situation. Att denna roll var föga förekommande beror troligtvis på avsaknaden av uppmärksammade fall då något gått fel,
Hjälpare
Omtänksam Passiv, ofta sekundär
beskrivning i relation till offer
Moraliskt ideal
Offer och martyr
För ett sammanfallande
system Huvudsaklig beskrivning Både av sig själva
och av andra
Skurk
Begränsat till snävt område När något gått fel Kopplat till individ När arbete eller insatser inte ger
resultat
Inkompetent
I huvudsak på grund av yttre faktorer och
dåliga förutsättningar
Komplex
beskrivning
• Övergripande positiv presentation av yrkesrollen i kvantitativ bemärkelse • Negativ beskrivning på grund av systemkritik • I huvudsak passiv socialsekreterare på grund av bristande resurser36 i kombination med det rådande läget som socialtjänsten anses befinna sig i. Utifrån den
tydliga systemkritik som präglar den mediala debatten kan det sägas att det snarare är andra som utmålas som skurkar i relation till socialsekreterare.
Bilden av socialsekreteraren är komplex och varken övergripande positiv eller negativ. Både positiva och negativa beskrivningar var vanligt förekommande och ofta överlappande, främst när det handlade om beskrivningen som offer och inkompetent. Det är troligt att den tydliga stämplingen av socialsekreterare som offer är en följd av medias bild av den krissituation som Sverige befinner sig i på grund av den omfattande mängd människor som flytt till Sverige under perioden artiklarna är publicerade.
Flera tidigare studier uppmanar socialsekreterare att inta den offentliga arenan på ett
professionellt plan för att således påverka allmänhetens bild av yrket. I Sverige har detta inte alltid varit ett lika stort problem som i exempelvis England, troligtvis på grund av normer, välfärdssystem och politisk tradition (Brunnberg, 2001: 40, 42). I den svenska rapporteringen tar socialsekreterarna plats i media, men kanske inte på det sätt som uppmanas till i tidigare studier. Beskrivningen av socialsekreterare som offer och martyr för ett system påverkar inte bara synen på systemet som i behov av upprustning, utan skapar även föreställningar av socialsekreteraren som saknande av kompetens, även om så varken är fallet eller intentionen. Oavsett om det anses vara socialsekreterarens fel eller inte när något inte fungerar, är det samtidigt dem som tillskrivs vara etiska och moraliska förebilder. Varför det inte fungerar spelar mindre roll, det är fortfarande socialsekreterarens ansvar.
Inledningsvis motiverades studiens relevans för det sociala arbetet utifrån den
påverkansfaktor allmänhetens inställning har till socialsekreterare och att media är med att reproducera föreställningar om socialsekreterare. Redan när jag tog del av tidigare forskning framgick att medias beskrivning påverkar både självbild och arbetsprestation hos
socialsekreterare (Brunnberg, 2001: 36, Lundström & Andersson, 2004: 10). I och med att socialsekreterare verkar dela samma uppfattning som många andra instanser i media kan det antas att bilden speglar en verklig situation. Det kan vara problematiskt om individer ser på socialsekreteraren med en föreställning som exempelvis ”det finns inga resurser,
socialsekreteraren kan inte hjälpa mig”, eftersom det kan leda till minskat engagemang i motiverande arbete. Den tydliga kritiken riktad mot systemet är också problematisk eftersom ett minskat förtroende för systemet kan påverka förtroendet för socialsekreterare.
37
6.2 Förslag till vidare forskning
Som tidigare nämnts är mediaforskning kring socialarbetare och socialtjänst ett väl utforskat område, främst internationellt. Eftersom den nationella forskningen är över 10 år gammal kan det vara av intresse i att studera socialsekreterare i media i Sverige, förslagsvis i en mer kvantitativ kontext än vad som gjorts i denna studie. Det skulle också vara av intresse att studera den mediala framställningen av socialsekreterare över tid, för att på så vis kunna identifiera eventuella förändringar i den mediala rapporteringen. Eftersom den studerade perioden är tydligt stämplad av kris skulle det vara intressant att studera huruvida den mediala rapporteringen förändras över tid eller om liknande rollbeskrivningar förekommer under andra perioder.
Eftersom jag i denna studie också konstruerat ett teoretiskt bidrag i form av det analytiska ramverket, skulle det vara av intresse att använda modellen i en annan typ av studie. Ett exempel på en studie där modellen kan användas är i en intervjustudie där socialsekreterare och klienter intervjuas för att undersöka hur väl ramverket är anpassat till en sådan kontext.
38
Källförteckning
Andersson, Gunvor & Lundström, Tommy (2007). Teenagers as Victims in the Press. Children & Society. 21(3): 175-188. doi: /10.1111/j.1099-0860.2006.00040
Arbetsförmedlingen (2013). Yrken A-O, Socialsekreterare.
https://www.arbetsformedlingen.se/For-arbetssokande/Yrke-och-framtid/Yrken-A-O.html Hämtad: 2017-03-20
Ben Shlomo, Shirley & Levin-Keini, Noga (2017). A. Who owns the trauma? A Kleinian perspective on the dialogue between child protection social workers and the media. Child & Family Social Work. 22 (1): 146-154. doi: 10.1111/cfs.12211
Blomberg, Helena, Kroll, Christian, Lundström, Tommy & Swärd, Hans (red.). Sociala problem och socialpolitik i massmedier, Lund, Studentlitteratur, 223–254.
Bergström, Göran & Boréus, Kristina (2012). Idé- och ideologianalys. I Bergström, Göran & Boréus, Kristina (red.). Textens mening och makt: metodbok i samhällsvetenskaplig text- och diskursanalys. 3. [utök.] uppl. Lund: Studentlitteratur, 139-175.
Boréus, Kristina & Bergström, Göran (2012). Innehållsanalys. I Bergström, Göran & Boréus, Kristina (red.). Textens mening och makt: metodbok i samhällsvetenskaplig text- och
diskursanalys. 3. [utök.] uppl. Lund: Studentlitteratur, 49-90.
Callinicos, Alex (2004). Making history: agency, structure, and change in social theory. 2. rev. uppl. Leiden: Brill.
Creswell, John W. (2013). Qualitative inquiry and research design: choosing among five approaches. 3. uppl. Thousand Oaks: SAGE Publications.
Estrada, Felipe (2004). Brottslighetens politiska dynamik. I Blomberg, Helena, Kroll, Christian, Lundström, Tommy & Swärd, Hans (red.). Sociala problem och socialpolitik i massmedier, Lund, Studentlitteratur, 127–157.
39 Gaughan, Lorraine; Garrett, Paul Michael. (2012) The 'most twisted and unaccountable force in the state'? Newspaper accounts of social work in the Republic of Ireland in troubled times. Journal of Social Work. 12(3): 267–286. doi: /10.1177/1468017310383269
Lincoln, Yvonna S. & Guba, Egon G. (1985). Naturalistic inquiry. Beverly Hills, Calif.: Sage.
Lindgren, Simon (2014). Tematisering. I Hjerm, Mikael, Lindgren, Simon & Nilsson, Marco. Introduktion till samhällsvetenskaplig analys. 2. [utök. och uppdaterade] uppl. Malmö: Gleerup, 63-72.
Lundström, Tommy (2001). Ett haveri i socialtjänsten eller i pressen? I Andersson, Gunvor & Aronsson, Karin (red.). Haverier i social barnavård: fem fallstudier. Stockholm: Gothia, 167- 197.
Lundström, Tommy (2004). Mellan vardag och dramatik. I Blomberg, Helena, Kroll, Christian, Lundström, Tommy & Swärd, Hans (red.). Sociala problem och socialpolitik i massmedier, Lund, Studentlitteratur, 223–254.
Lundström, Tommy, Andersson, Gunvor (2004). Socialarbetare om massmedier. Nordisk sosialt arbeid. 24 (1): 2–18.
https://www.idunn.no/file/pdf/33196375/socialarbetare_om_massmedier.pdf Hämtad: 2017-03-31
Medieakademin (2016). Förtroendebarometer. Göteborg: Medieakademin.
Olin, Jeffrey (2013). The Public and the Profession’s Perception of Social Work. Colombia social work review. Issue: 2013, 92-102.
http://cswr.columbia.edu/article/the-public-and-the-professions-perception-of-social-work/ Hämtad: 2017-03-21
Orvesto (2016). Räckviddsrapport. Rapport/Orvesto Konsument 2016:2. Stockholm: Kantar SIFO. https://www.kantarsifo.se/rapporter-undersokningar/fortroendebarometern-2017 Hämtad: 2017-04-15
Reid, W. J., & Misener, E. (2001). Social work in the press: A cross-national study. International Journal of Social Welfare, 10(3), 194-201. doi: 10.1111/1468-2397.00172
40 SCB (2016). Yrkesgrupper med besvär av arbete 2016. Statistiska centralbyrån.
http://www.scb.se/sv_/Hitta-statistik/Temaomraden/Jamstalldhet/Fordjupningar/I-och-utanfor-arbetskraften/Besvar-av-arbetet/Yrkesgrupper-med-besvar-av-arbete-2016/ Hämtad: 2017-03-24
Smith, Martin (2003). Social workers praised by service users! What the climbié report doesn't say. Practice Social Work in Action, 15(3), 7-16. doi: 10.1080/09503150308416923
Sohlberg, Peter & Sohlberg, Britt-Marie (2013). Kunskapens former: vetenskapsteori och forskningsmetod. 3., [kompletterade och utvidgade] uppl. Stockholm: Liber.
Vetenskapsrådet (2011). God forskningssed. Stockholm. https://publikationer.vr.se/produkt/god-forskningssed/ Hämtad: 2017-05-03
Warner, Joanne (2014). ’Heads must roll’ Emotional politics, the press and the death of baby P. British Journal of Social Work. 44, 1637-1653. doi:10.1093/bjsw/bct039
Zugazaga, Carole B., Surette Raymond B., Mendez, Monica & Otto, Charles W. (2006). Social worker perceptions of the portrayal of the profession in the news and entertainment media: An exploratory study. Journal of Social Work Education, 42 (3), 621-636.
41