Regeringen har beslutat om statsbidrag för att det ska vara möjligt att genom-föra karriärsteg för lärare. Skolhuvudmannen och rektorer genomför fattade beslut och idag finns extra många förstelärare i utanförskapsområdena. Förste-lärare som ska undervisa i klassrummet parallellt med att de ska driva skolut-veckling. Både politiker och skolan har en utmaning i att höja skolresultaten i de skolor där de största utmaningarna finns. Men frågan är hur det ska gå till?
42
Studien visar att samarbetet mellan förstelärare och rektorer är betydelsefullt för att förstelärartjänsterna ska ge full effekt för varje elevs lärande. För att försteläraruppdraget ska gynna varje elev så behövs tid för gemensamma mö-ten både i större och mindre sammanhang. Arbetet behöver ha en struktur som innehåller både uppföljning och utvärdering, som görs tillsammans av förste-lärare och skolledning för att utveckling ska ske. Rollfördelningen mellan rek-tor och förstelärare måste förtydligas, så att försteläraruppdraget kan bidra till att höja det pedagogiska ledarskapet ute på skolorna. Förstelärarna har ett en-gagemang som tydligt syns i arbetet med det kollegiala lärandet. Då skolorna redan efter så kort tid sett att kollegialt lärande exempelvis via matematiklyftet och läslyftet gynnar elevernas resultat borde skolorna satsa på fler liknande skolutvecklingsprojekt.
Det som är speciellt för försteläraruppdragen i utanförskapsområdena är att skolorna har möjlighet att satsa på fler uppdrag utifrån skolans behov. Jag tror att flera förstelärare, med gemensamt ansvar för samma uppdrag, skulle kunna stötta varandra och driva arbete framåt tillsammans med större kraft som skulle öka resultaten ytterligare.
Att endast ta del av förstelärares och rektorers erfarenheter om förstelärare i utanförskapsområden ger en ganska smal bild, eftersom det är de som beslutar och genomför försteläraruppdraget. Det vore intressant att även ta del av andra lärar- och yrkeskategoriers erfarenheter av förstelärare i dessa områden. Delar de denna studies resultat eller har de en annan bild? Att genomföra en kvanti-tativ undersökning ger oss ett bredare perspektiv, vilket gör att man bara skra-par lite på ytan. Det vore intressant att genomföra en mer kvalitativ undersök-ning exempelvis via djupintervjuer av förstelärare och rektorer. Det skulle leda till en djupare kunskap om försteläraruppdraget. Det vore intressant att forska vidare om i fall andra utanförskapsområden har samma erfarenheter av förste-läraruppdraget eller om det skiljer sig åt geografiskt beroende på var i landet man bor.
Karriärreformen är sjösatt och förstelärartjänsterna är tillsatta, men det är svårt att prata om effekter av reformen, när man inte vet att det är realiserat det som syftet var. Det är för tidigt, efter en kort tidsperiod på fyra år, att säga vad karriärreformen mynnat ut i.
Säkerligen har reformens utformning påverkats av hur andra länder genomfört utvecklingssteg för lärare. Är det unikt för Sverige att ge ekonomiskt stöd för karriärtjänsterna? Efter att ha arbetat med denna studie har nya frågor uppkom-mit. Har börjat fundera kring vilken teori det egentligen är som ligger bakom karriärreformen, att ekonomiskt påslag ska ge den effekt att resultat och lä-rande ska öka på våra skolor. Att man som förstelärare får 5000 kr mer i lön
43
per månad än sina kollegor som inte är förstelärare. Det är ingenting som stu-derats i denna studie, men som väcker många känslor. Tanken var att 5000 kr mer i månaden skulle ge effekt, men jag frågar mig om det gjorde det? Jag vill tro att det är helt andra värden som driver människor att bli förstelärare. De medmänskliga värdena, förstelärare som vill påverka elevernas lärande och resultat på riktigt. Det handlar säkert om helt annan teori. Frågan är om man kan kombinera dessa två olika delar, ekonomiskt ersättning som drivkraft kontra medmänsklig drivkraft och utifrån det studera karriärreformen. Det skulle vara intressant att ta sig an en ny studie som speglar detta.
Utifrån studiens resultat får jag en känsla av att det finns förstelärare som har en oerhört stark drivkraft att genomföra ett fantastiskt arbete, bara förutsätt-ningarna är klargjorda. Förstelärarna har en drivkraft och styrka som bättre måste tas tillvara.
Tänk dig en tävlingshäst som står startklar i sitt bås precis innan start-signalen går. En stark vilja att få göra sitt yttersta för att med kraft leda sig själv och andra mot målet. (Förstelärare 2, Skola C)
44
REFERENSER
Alvunder, D. (2015). Towards new forms of educational leadership? The local
implementation of förstelärare in Swedish schools. Nordic Journal of
Studies in Educational Policy.
Andersson, S. (2014). Om positivism och hermeneutik: en introduktion i
ve-tenskapsteori (1.uppl.). Lund: Studentlitteratur.
Barber, M. & Mourshed, M. (2007). How the world´s best-performing school
systems come out on top. McKinsey & Company.
Berg, G. & Scherp, H-Å. (red.). (2009) Skolutvecklingens många ansikten. Stockholm: Myndigheten för skolutveckling.
Blossing, U. (2011). Kan rektor omsätta ett pedagogiskt ledaskap? I U. Blos-sing (red.). Skolledaren i fokus – kunskap, värden och verktyg. Lund: Studentlitteratur.
Brace, N., Kemp, R. & Sneglar, R. (2016). SPSS for psychologists (6. ed.). Basingstoke: Palgrave: Macmillan.
Camburn, Eric M. (2009). Allocating more experienced teachers to lea-dership positions in schools: A double-Edged sword? (Vol. 19). Journal
of school leadership.
Djurfeldt, G., Larsson, R., Stjärnhagen, O. (2010). Statistisk verktygslåda -
samhällsvetenskaplig orsaksanalys med kvantitativa metoder. Lund:
Studentlitteratur AB.
Eliasson, A. (2013). Kvantitativ metod från början. Lund: Studentlitteratur Esaiasson, P., Gilljam, M., Oscarsson, H.,Wängnerud, L., (2012).
Metod-praktikan Konsten att studera samhälle, individ och marknad (4 uppl).
Visby: Norstedts Juridik.
Grosin, L. (2003). Forskning om framgångsrika skolor som grund för
skolut-veckling. I G. Berg & H-Å. Scherp (red.). Skolutvecklingens många an-sikten. Stockholm: Myndigheten för skolutveckling
Hartman, J. (2004). Vetenskapligt tänkande - från kunskapsteori till
metodte-ori (2 uppl). Lund: Studentlitteratur.
Hattie, J. (2009). Visible learning: A Synthesis of over 800 meta-analyses
45
Hattie, J. (2012). Synligt lärande för lärare. Stockholm: Natur & kultur. Lieberman, A., Friedrich, L D. (2010) How teachers becomes leaders:
Le-arning from Practice and Research, Series on School reform. Teacher
college press.
OECD (2005) Teachers matter: Attraction, Developing and Retaining
Ef-fective Teachers. Hämtad från:
https://www.oecd.org/edu/school/34990905.pdf
Robinson, V. (2011). Student-Centered Leadership. Jossey-Bass leadership library in education. San Francisco, CA: Jossey-Bass.
Robinson, V. (2013). Elevnära skolledarskap. Falun: Lärarförlaget
Sandberg, J & Targama A. (1998). Ledning och förståelse Ett
kompetensper-spektiv på organisationer. Lund: Studentlitteratur.
Sanandaji, T. (2014). Utanförskapets karta – en uppföljning av Folkpartiets
rapportserie. Stockholm: JustNu
Scherp, H-Å (2011). Varför gör vi det vi gör när det som händer händer? I U. Blossing (red.). Skolledaren i fokus – kunskap, värden och verktyg. Lund: studentlitteratur.
Scherp, H-Å. (2013). Lärandebaserad skolutveckling, lärglädjens
förutsätt-ningar, förverkligande och resultat. Lund: Studentlitteratur.
SFS 2010:800. Skollag. Stockholm: Utbildningsdepartementet.
SFS 2013:70. Förordning om statsbidrag till skolhuvudmän som inrättar
kar-riärsteg för lärare. Stockholm: Utbildningsdepartementet.
SFS 2014:145. Förordning om extra statsbidrag tillskolhuvudmän som
inrät-tar karriärsteg för lärare i förskoleklasser och grundskolor i utanför-skapsområden. Stockholm: Utbildningsdepartementet.
Skolverket. (2009). Vad påverkar resultaten i svensk grundskola.
Kunskaps-översikt om betydelsen av olika faktorer. Stockholm: Skolverket
Skolverket. (2011). Läroplan för grundskolan, Lgr 11 (Rev. uppl.) Stock-holm: Skolverket.
Skolverket. (2013). Skolverkets lägesbedömning 2013 Stockholm: Skolver-ket. Hämtad 2017-03-03 från: : https://www.skolverket.se/publikat-ioner?id=2693
46
Hämtad 2017-02-05 från: https://www.skolverket.se/publikat-ioner?id=3188
Skolverket. (2015). Vad gör förstelärare? Stockholm: Skolverket. Hämtad 2017-02-05 från: : https://www.skolverket.se/publikat-ioner?id=3423
Statskontoret. (2015). Uppföljning av karriärstegsreformen för lärare
Del-rapport 1. Stockholm.
Hämtad 2017-02-03 från: http://www.statskontoret.se/globalassets/pub-likationer/2015/201512.pdf
Statskontoret. (2016). Uppföljning av karriärstegsreformen för lärare
Del-rapport 2. Stockholm.
Hämtad 2017-02-03 från: http://www.statskontoret.se/globalassets/pub-likationer/2016/201601.pdf
Statskontoret. (2017). Uppföljning av karriärstegsreformen för lärare
Del-rapport 3. Stockholm.
Hämtad 2017-02-03 från: http://www.statskontoret.se/globalassets/pub-likationer/2017/201701.pdf
Timperley, H.(2008). Teacher professional learning and development. Educational Practices Series 18. International Academy of Education: Brussels.
Hämtad 2017-04-30 från: http://www.ibe.unesco.org/filead-
min/user_upload/Publications/Educat-ional_Practices/EdPractices_18.pdf
Timperley, H. (2013). Det professionella lärandets inneboende kraft. Lund: Studentlitteratur AB.
Trost, J., Hultåker, O. (2016), Enkätboken. Lund: Studentlitteratur AB. Utbildningsdepartementet. (2012). Promemoria. Karriärvägar m.m. i fråga
om lärare i skolväsendet. U20124904/S. Stockholm:
Utbildningsdepar-tementet.
Hämtad 2017-02-05 från: http://www.regeringen.se/rappor-ter/2012/09/u20124904s/
Utbildningsförvaltningen (2013). Karriärvägarför lärare i Stockholm stad. Tjänsteutlåtande. Dnr 13 – 201/635. Stockholm: Stockholm stad.
47
Hämtad 2017-03-04 från: https://insynsverige.se/documentHand-ler.ashx?did=1716713
Utbildningsförvaltningen (2014). Slutrapport för projektet – ”karriärvägar för
lärare”. dnr 13-201/635 Stockholm: Stockholm stad.
Utbildningsförvaltningen (2015). Förstelärare och lektorat inom
utbildnings-förvaltningen i Stockholms stad, delrapport 1. Dnr 2.1.1-8556/2015.
Stockholm: Stockholm stad.
Utbildningsförvaltningen (2015a). Förstelärare och lektorat inom
utbildnings-förvaltningen i Stockholms stad, delrapport II. Dnr 2.1.1-8556/2015.
Stockholm: Stockholm stad.
Utbildningsförvaltningen (2016). Förstelärare och lektorat inom
utbildnings-förvaltningen i Stockholms stad, delrapport III. Dnr 2.1.1-8556/2015.
Stockholm: Stockholm stad.
Hämtad från: http://pedagog.stockholm.se/karriarvagar/gor-karriar-som-larare-i-stockholms-stad/
Vetenskapsrådet (2002). Forskningsetiska principer inom
humanistisk-sam-hällsvetenskaplig forskning. Vetenskapsrådet: Elanders Gotab
Vetenskapsrådet (2011). God forskningssed. Stockholm: Vetenskapsrådet. Hämtad 2017-02-17 från https://publikationer.vr.se/produkt/god-forsk-ningssed/
Westerman, M. A. (2006). Quantitative research as an interpretive
enter-prise: The mostly unacknowledged role of interpretation in research efforts and suggestions for explicitly interpretive quantitative investi-gations. New Ideas In Psychology, 24(3), (s.189-211).
Öhman Sandberg, A., Ehneström, C., Ellström, P-E., Svensson L. (2016).
Kar-riärtjänster för lärare – möjligheter eller hinder för skolutveckling?
Slutrapport. Linköping: Linköpings universitet. Hämtad 2017-04-03 från: file:///H:/LIUs%20slut-raport%20Karria%C2%A8rstegsreformen.pdf