Avslutning och vidare forskning

Språket och läsinlärningsutvecklingen för elever med svenska som andraspråk är en avgörande faktor för hur de sedan lyckas med vidare kunskapsutveckling i skolan. Vilket bidrar till att didaktiska val, arbetssätt, anpassningar och förhållningssätt i samband med andraspråkselevers utveckling är av stor vikt. För att elever ska kunna medverka och ta del av innehållet i undervisningen krävs strukturerad planering och medvetenhet hos pedagoger som finns i skolans verksamhet. Då eleverna behärskar och förstår språket samt innehållet bidrar det till att de lättare kan tillgodogöra sig ämneskunskaper, vilket är en förutsättning för alla elevers kunskapsutveckling.

Jag anser att studiens syfte och frågeställningar har uppfyllts genom det framställda resultatet. Lärarna arbetar på varierande sätt med metoderna Phonics, Whole language,

Bornholmsmodellen och FonoMix för att främja läsinlärningen hos elever med svenska

som andraspråk. Lärarna som deltog i studien har även lyft aspekter som stöttning genom bildstöd, konkret material, förförståelse och modersmålsundervisning som viktiga i samband med läsinlärningen. Arbetssätt och metoder som lärarna använder har utgångspunkt i det sociokulturella perspektivet.

En uppföljning av denna studie skulle kunna vara att intervjua lärare och elever samt föra observationer i klassrummet kring läs- och skrivutveckling samt vilken roll språkutvecklande arbetssätt har för elever med svensk som andraspråk. Detta skulle skapa en fördjupning i ämnet läs- och skrivinlärning för elever med svenska som andraspråk. En sådan studie skulle ge mig en djupare och bättre uppfattning om hur flerspråkiga elever upplever sitt lärande samt hur lärare i praktiken arbetar för att främja läs- och

32 skrivinlärningen för elevernas språkutveckling. Det är ett brett och mycket relevant område i skolans verksamhet att undersöka med hög relevans för min framtida yrka som lärare. Hur undervisning kan anpassas för att skapa möjligheter och förutsättningar för att möta alla elever i skolan är också relevant för all personal som verkar inom skolans ramar.

33

Referenslista

Andersson, I. (1986). Läsning och skrivning. En analys av texter för den allmänna läs- och

skrivundervisningen 1842–1982. Umeå: Umeå universitet.

Alleklev, B. & Lindvall, L (2000). Läs- och skrivprojektet Listiga räven – att läsa i skolan och skriva för livet. I: Kerstin, Nauclér (red.). Symposium 2000. Ett andraspråksperspektiv

på lärande. Stockholm: Sigma Förlag, s. 85–200.

Alatalo, Tarja (red.) (2016). Läsundervisningens grunder. 2016: (1. uppl.) Malmö: Gleerups.

Bøyesen, L. (2006). Flerspråkighet och läs- och skrivsvårigheter. I Bjar, Louise (red.). Det

hänger på språket: lärande och språkutveckling i grundskolan. s.401-427Lund:

Studentlitteratur.

Benckert, S. (2003) Hur man kan arbeta med svenska som andraspråk med yngre elever, några exempel. I I Hyltenstam, K. (Red.), Att undervisa elever med Svenska som

andraspråk - ett referensmaterial. Stockholm: Liber distribution

Bergman, Pirkko (2001): Andraspråkseleverna och deras förutsättningar. I Hyltenstam, K. (Red.), Att undervisa elever med Svenska som andraspråk – ett referensmaterial. s. 21–28 Stockholm: Liber distribution.

Bryman, A. (2011). Samhällsvetenskapliga metoder. 2., [rev.] uppl. Malmö: Liber.

Cummins, Jim (2001). Andraspråksundervisning för skolframgång – en modell för

utveckling av skolans språkpolicy. I: Nauclér, K. (red.), Symposium 2000 – ett andraspråksperspektiv på lärande. Stockholm: Sigma Förlag.

Ejeman, G & Molloy, G (red) (1997) Metodboken svenska i grundskolan. Stockholm: Almkvist & Wiksell

Facella, M., Rampino, A., Kristen M. & Shea, E., (2010). Effective Teaching Strategies for English Language Learner Bilingual Research Journal 29 (1): 209–221. DOI: 10.1080/15235882.2005.10162832

Fejes, A & Thornberg, R. (2015) Kvalitativ forskning och kvalitativ analys. I Fejes, A & Thornberg, R. Handbok i kvalitativ analys, 2., utök. uppl. edn, Stockholm: Liber.

Fridolfsson, I. (2008). Grunderna i läs- och skrivinlärning. 1. uppl. Lund: Studentlitteratur. Frost, J. (2002). Läsundervisning : Praktik och teorier. Stockholm: Natur och kultur.

34 Fälth, L., Gustafsson, S. & Svensson, I. (2017). Phonological awareness training with

articulation promotes early readingdevelopment. Education, volym 137, nr 3, Spring 2017

s.261276https://www.researchgate.net/publication/314758638_Phonological_awareness

_training_with_articulation_promotes_early_reading_development/download

(Nedladdad 2019-05-2)

Gibbons, P. (2010): Lyft språket, lyft tankandet – Språk och lärande. Uppsala: Hallgren & Fallgren.

Gibbons, P. (2016). Stärk språket, Stärk lärandet, språk- och kunskapsutvecklande

arbetssätt för och med andraspråkselever i klassrummet. Hallgren & Fallgren studieförlag.

Herrlin, K. & Frank, E. Fonologisk medvetenhet. I T. Alatalo (red.) (2016).

Läsundervisningensgrunder. (1. uppl.) (s.41–45). Malmö̈: Gleerups

Hyltenstam, K. & Tuomela, V. (1996). Hemspråksundervisningen. I: K. Hyltenstam (red.),

Tvåspråkighet med förhinder? Invandrar- och minoritetsundervisning i Sverige. Lund:

Studentlitteratur.

Håkansson, G (2003). Tvåspråkighet hos barn i Sverige. Lund: Studentlitteratur.

Hyltenstam, K. (2007). Modersmål och svenska som andraspråk. I Myndigheten för skolutveckling. Att läsa och skriva – forskning och beprövad erfarenhet, (s. 45–72). Stockholm: Myndigheten för skolutveckling.

Häggström, I. & Lundberg, I. (1994). Språklekar efter Bornholmsmodellen – en väg till skriftspråket Centraltryckeriet, Umeå̊

Häggström, Ingrid (2007). Att förebygga läs- och skrivsvårigheter med språklekar. I: Granström, K. (Red). Forskning om lärarens arbete i klassrummet. Myndigheten för skolutveckling. Tillgänglig på Internet: https://www.bornholmsmodellen.se/affisch-till- bornholmsmodellen (Nerladdad 2019-04-26) S.231–245

Ladberg, G. (2000). Skolans språk och barnets – att undervisa barn från språkliga minoriteter. Lund: Studentlitteratur

Ladberg, G (2003) Barn med flera språk. Stockholm: Liber AB

Lake, V.E., & Pappamihiel, E., (2003). Effective Practices and Principles to Support English Language Learners in the Early Childhood Classroom. Childhood Education. 79 (4): 200–203. DOI: 10,1080/00094056,2003,10521193

Lundberg, Ingvar (2007). Bornholmsmodellen: vägen till läsning : språklekar i

35 Lundberg, I. (2010). Läsningens psykologi och pedagogik, 1. utg. edn, Stockholm: Natur & kultur.

Lundberg, I. (1994). Reading difficulties can be predicted and prevented: A Scandinavian perspective on phonological awareness and reading. I C. Hulme & M. Snowling (Eds.),

Reading Development and Dyslexia (pp. 180–199). London: Whurr

Salameh, Eva-Kristina (2011). Lexikal utveckling på svenska och arabiska vid tvåspråkig undervisning. EDUCARE, (3). Malmö: Lärande och samhälle, Malmö högskola.

Salameh, Eva-Kristina, 2012: I: Salameh, Eva-Kristina (red.): Flerspråkighet i skolan –

språklig utveckling och undervisning. Stockholm: Natur & Kultur. S. 27–38.

Svensson, A. (2012). Med alla barn i fokus - om förskolans roll i flerspråkiga barns språk-

utveckling. PAIDEIA, (4). Ss. 29-37.

Skolverket. (2011a). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011:

reviderad 2018. Stockholm: Skolverket.

Skolverket. (2011b). Kommentarmaterial till kursplanen svenska som andraspråk. Stockholm: Skolverket.

Säljö, Roger (2000). Lärande i praktiken Ett sociokulturellt perspektiv. Bokförlaget Prisma: Stockholm

Säljö, Roger. (2013). Lärande och kulturella redskap: om lärprocesser och det kollektiva

minnet.

Thomas, W. & Collier, V. (1997). School Effectiveness for Language Minority Students. NCBE Resource Collection Series, Nr 9, George Washington University.

Vygotsky, L. (1987). The collected works of L.S. Vygotsky. Vol. 1, Problems of general

psychology including the volume Thinking and speech. New York: Plenum P

Vygotskij, L. (1995) Fantasi och kreativitet i barndomen. Göteborg: Daidalos. Vygotskij, L. (2007). Tänkande och språk. Göteborg: Daidalos.

Westlund, B. (2012). Att undervisa i läsförståelse: lässtrategier och studieteknik. Stockholm: Natur & kultur.

Wedin, Åsa (2011). Klassrumsinteraktion i de tidiga skolåren flerspråkiga elever i skolans

språkliga vardag. Nordic Studies in Education. 31:3, s. 210-225 http://du.diva-

Bilagor