5.5 F YRA ROLLER VS SEX ROLLER
5.5.1 Avslutning
Vid en eventuell etablering av monteringsanläggning som TP D&B avser att göra i Brasilien gör det så i förhoppning om att åtnjuta lågkostnadsfördelar men även för att bredda sin exponering. Ju bredare kundpreferenser som tillgodoses desto större blir konkurrensfördelen. Diversifierade källor av informationsflöde i form av bred internationell etablering möjliggör ett kontinuerligt flöde av aktuell information som i sin tur ökar innovationspotentialen. På det hela betyder det en ständig utveckling av företaget förutsatt att informationen kan tas tillvara. Företaget behöver vara mottagligt för ändringar i sin omgivning. De bästa sensorerna för att känna av förändring är just de enheter som befinner sig närmast förändringen. Exempelvis är den bästa sensorn på den brasilianska marknaden TP D&Bs eventuella monteringsanläggning. Utöver receptivitet krävs även att insamlad information behandlas och vidareförmedlas. Ett nära samarbete mellan monteringsenheten och TP D&B är det bästa för att fullt ut kunna utnyttja den resurs som informationen om den lokala marknaden faktiskt är.
6 Slutsats och rekommendation
6
Slutsats och rekommendation
Med detta kapitel är vår avsikt att förmedla de insikter och lärdomar om utlandsetablering i Brasilien som vi utvecklat under studiens gång. Inledningsvis i uppsatsen ställde vi oss frågan om vilka faktorer som inverkar vid en utlandsetablering och vilka aspekter som måste tas hänsyn till vid utlokalisering av produktion och sourcing. Utifrån denna forskningsfråga och studiens syfte presenterar vi nu de slutsatser vi dragit baserade på vår analys.
Den analytiska slutsatsen har till uppgift att agera som guide vid en direkt utlandsinvestering i Brasilien medan den normativa förutom att agera som guide även har inslag som är specifikt för TP D&B. Inledningsvis kommer vi att börja med den analytiska för att sedan i slutsatsens andra del övergå till den normativa.
Dagens Brasilien utmärks av optimism och tilltro till marknaden. Det kan skönjas en positiv trend i nyetableringar och investeringar. Landets tidigare så oroliga ekonomi har stabiliserats, mycket tack vare den liberalisering som skedde 1993 och det har fått till följd att kapital återigen strömmar in till Brasilien. Det faktum att närmare hälften av befolkningen är under 20 år bäddar för ett arbetskraftsöverskott och potential till rekrytering. Arbetsmarknadslagar och fackliga bestämmelser är väldigt milda i sin utformning vilket ytterligare bör underlätta en etablering. Även det faktum att landet är medlem i WTO skapar säkerhet för de företag som väljer att lokalisera produktion i Brasilien. Det ska dock inte glömmas att korruptionen är utbredd, det är dock allmänt accepterat och vanligt förekommande. En presumtiv etablering bör således endast genomföras om företaget kan tänka sig att anamma den kultur som finns inom landet.
Den teknologi som företag är i behov av i sin dagliga verksamhet såsom kommunikation, teknik och kompetens finns tillgängligt och är under ständig utveckling och förbättring.
Företag som överväger andra alternativ än ren produktion, exempelvis FoU, har möjligheter till även det i viss utsträckning. Det ska nämnas att inte hela landet är lämpat för en etablering, det är främst i delstaterna São Paulo och Rio de Janeiro som industrin är koncentrerat och högteknologi återfinns. Det är även här de flesta företag är samlade i kluster vilket underlättar interaktion med leverantörer. Infrastrukturen är också av den anledningen mest utvecklad i dessa områden. Tilläggas bör att en etablering banar väg för den sydamerikanska marknaden. Då relationerna till angränsande länder är god och ständigt förbättras via exempelvis handelsavtalet Mercosur skapas det fördelaktiga möjligheter för vidare export, alternativt på sikt expansion, till dessa länder.
Förutom slutsatsen ovan som tillika gäller för TP D&B kommer vi nedan att ta upp ytterligare aspekter unika för TP D&B som bör iakttas vid en eventuell etablering. Att de processmaskiner som tillverkas av företaget är skrymmande innebär att sjötransport är det enda realistiska alternativet. Det finns dock goda möjligheter till sjöfrakt då städerna Rio de Janeiro och São Paulo har de djupvattenhamnar som krävs. Detta medför att dessa två städer är de mest lämpade att starta montering i, inte enbart ur transportsynpunkt utan också ur kompetenssynpunkt. De flesta av TP D&Bs konkurrenter och liknande företag är koncentrerat i São Paulo vilket gör staden mest attraktivt ur en etableringssynpunkt. Att Tetra Pak sedan tidigare har ett marknadsbolag i Brasilien medför att tillgång på material och komponenter inte bör orsaka problem om marknadsbolagets kontaktnät kan utnyttjas.
Som det framgår i analysen har värdlandet, Brasilien, en lokaliseringsfördel samtidigt som TP D&B besitter unika tillgångar vilket talar för en etablering av en monteringsanläggning. Detta bör dock så långt det går ske i samarbete med marknadsbolaget då erfarenhet och kunskap om den lokala marknaden redan finns hos dem. Tillsammans kan de ses som en helhet där rollen som strategisk ledare uppnås. Rollen som en modifierad närfabrik där specifikationer tillhandahålls från Lund kommer också att innehas. Syftet med rollen som närfabrik blir att komma runt tariffer och sänka kostnader. Även om ett fullödigt samarbete inte är möjligt är etablering ändå ett bra
6 Slutsats och rekommendation
alternativ. Detta kommer dock medföra att resurser måste satsas på utbildning och träning samt att en viss tid måste förflyta innan den fulla effekten av investeringen visar sig. Med en egen anläggning på plats skulle större kontroll fås över verksamheten då kompromisser antagligen inte kommer att behövas vilket är fallet vid ett renodlat samarbete med marknadsbolaget. Vilket av ovanstående alternativ som än väljs kommer det innebära att den nya enheten innehar en funktion som sensor på den nya marknaden. Via den information som förvärvas ges möjligheter till en djupare marknadskännedom och därmed större kunskap om kundpreferenser.
Ur ett vinstmaximeringssyfte bör TP D&B endast ha kvar 30 % (minsta möjliga) av den egna tillverkningen vilket utgörs av moment som kräver specialkompetens och som redan finns på hemmaplan. Vinstmarginalen, i nuläget 23 %, bör sänkas för att komma ifrån höga tullavgifter. Minsta möjliga lagstadgade procentsats bör sättas, dessutom bör förhandling ske mellan monteringsenheten och TP D&B om optimal fördelning där en rättmätig andel tillfaller parterna.
Innan en etablering bör de rent finansiella aspekterna tas i hänsyn, en fullständig lönsamhetskalkyl bör upprättas innan ett beslut tas. De slutsatserna och rekommendationerna som finns givna ovan ska vägas samman med kalkylen och det är först därefter som en samlad bedömning kan och bör göras.
7 Avslutande reflektioner
7 Avslutande reflektioner
I det avslutande kapitlet kommer vi att reflektera över våra metodologiska val samt komma med förslag till Tetra Pak Dairy & Beverage om det fortsatta arbetet med sin etablering i Brasilien.
Vi anser att vald metod, fallstudiebaserad forskning tillsammans med en induktiv ansats har varit ett utmärkt val för arbetet med uppsatsen. Det hermeneutiska arbetssättet, dvs. växelverkan mellan empiri och teori har gjort det möjligt att skapa oss en tidig förförståelse och i ett senare skede en fördjupad förståelse, dessutom har det även givit oss den flexibilitet som behövts för att fullfölja studien. Möjligheten till att kombinera kvalitativa och kvantitativa data har vidare hjälpt oss i vår förståelse och tolkning kring ett så komplext fenomen som utlandsetablering.
Avslutningsvis tänkte vi ge förslag till fortsatt forskning:
Genomföra en grundlig analys av kundpreferenser för att på så sätt bilda sig en uppfattning för hur stor avsättning av processmaskiner som TP D&B kan göra i Brasilien.
Se över vilka framtida möjligheter det finns att expandera i kringliggande länder till Brasilien. Allteftersom samarbetet mellan Mercosur-länderna fördjupas och gränserna öppnas upp för handel desto större är möjligheterna för nya etableringar.
Källförteckning
Källförteckning
Litteratur
Abrahamsson, M & Aronsson, H, (1999) Measuring Logistics Structure. International Journal of Logistics: Research and Application. Vol. 2, No. 3, s 263-284.
Asplund, J., (1979) Om undran inför samhället, Argos Förlag AB, Stockholm.
Bartlett, Christopher A. & Ghoshal, Sumantra, (1986) Tap your subsidiaries for global
reach, Harvard Business Review, Nov/Dec, Vol. 64 No. 6, s. 87-94.
Bartlett, C. & Ghoshal, S., (1987) Managing Across Boarders: The Transnational
Solution, Harvard Business School Press, Boston MA.
Bartlett, C.A. & Ghoshal, S., (1998) Transnational Management. McGraw Hill, New York.
Bartlett, Christopher A. & Ghoshal, Sumantra, (2000) Going global: Lessons from late
movers, Harvard Business Review, Mar/Apr, Vol. 78 No. 2, s. 32-41.
Bennett, R., (1998) International Marketing: Strategy, Planning, Market Entry &
Buckley, P. J. & Casson, M., (1976) The Future of Multinational Enterprise, London: Holmes and Meier.
Castells, (2000) Materials for an exploratory theory of the network society, Brittish Journal of Sociology, s. 5-24.
Chalmers, A. F., (1994) Vad är vetenskap egentligen?, 2a uppl., Bokförlaget Nya Doxa, Falun.
Chiesa, V., (1999) Technology development control styles in multinational corporations:
A case study. Journal of Engineering & Technology Management, 16(2): s. 191-
206.
Christopher, M., (1992) Logistics and Supply Chain Management - Strategies for
Reducing Costs and Improving Services, Pitman Publishing, London.
Clements, B. J., (1988) Foreign Trade Strategies, Employment, and Income Distribution
in Brazil Praeger Publishers, One Madison Avenue, New York, NY.
Contractor, F. J. & Lorange, P.,(2002) Cooperative Strategies in International Business
– Joint Ventures and Technology Partnerships between Firms, 2a upplagan,
Pergamon, Oxford.
Cox, A.W. and Lamming, R.C. (1997) Managing Supply in the Firm of the Future,
Källförteckning
de Wit, B. & Meyer, R. (1998) Strategy: Process, Content, Context; An International
Perspective, International Thomson Press, London.
Dunning, J.H., (1994) Multinational enterprises and the globalization of innovatory
capacity. Research Policy, 23:67-88.
Ehrengren, L., (1986) Riskhantering vid u-landsinvestering, Studentlitteratur, Lund.
Ekholm, Mats & Fransson, Anders, (1994) Praktisk intervjuteknik, Norstedts Förlag, Stockholm.
Eriksson, L. T. & Wiedersheim-Paul, F., (1997) Att utreda, forska och rapportera, 5e uppl., Liber AB, Malmö.
Ferdows, K., (1997) "Making the most of foreign factories". Harvard Business Review, March-April, s. 73-88.
Forsgren, Mats, (1992) Book Review of Bartlett, C.A., Doz, Y.& Hedlund, G.(eds.),
Managing the Global Firm, Organization Studies, 13, No. 3, s. 477-480.
Frankelius, Per., (2001) Omvärldsanalys. Malmö, Liber AB.
Gilje, N. & Grimen, H., (1992) Samhällsvetenskapernas förutsättningar, 2a uppl., Bokförlaget Daidalos AB, Göteborg.
Ghoshal, S. & Bartlett, C., (1990) The Multinational Corporation as an
Interorganizational Network Academy of Management Review, 15(4):603-25.
Gummesson, E., (1991) Qualitative Methods in Management Research, Sage, Newbury Park.
Gustavsson, B., (2004) Kunskapande metoder - inom samhällsvetenskapen, 2a uppl., Studenlitteratur, Lund.
Halvorsen, K., (1992) Samhällsvetenskaplig metod, Studentlitteratur, Lund.
Hamel, G. & Prahalad, C.K., (1989) Strategic Intent, Harvard Business Review, 63-76.
Hill, Charles W.L., (2005) International business: Competing in the global marketplace, 5th ed. McGraw-Hill, New York.
Holme, I & Solvang, B. K., (1997) Forskningsmetodik, Studentlitteratur, Lund.
Hovi, J. & Rasch, B. E. (1996) Samfunnsvitenskapelige analyseprinsipper, Bergen, Fagbokforlaget.
Johanson, J. & Sharma, D. D., 1987) “Technical Consultancy in Internationalization”, International Marketing Review, Vol. 4.
Källförteckning
Johanson, J. & Vahlne, J., (1977) The internationalization process of the firm: a model
knowledge development on increasing foreign commitments, Journal of
International Business Studies, s. 23-32.
Johanson, J. & Vahlne, J., (1990) The mechanism of internationalization, International Marketing Review, s. 11-24.
Johanson, J. & Wiedersheim-Paul, F., (1975) The Internationalization of the firm: Four
Swedish case studies, Journal of Management Studies, s305-322.
Johnson, G. & Scholes, K., (1999) Exploring Corporate Strategy, fifth edition, Prentice Hall Europe, London.
Kogut, B., (1983) Foreign Direct Investment as a Sequential Process, In Kindleberger CP, (Ed.) Multinational Corporations in the 1980s. MIT Press: Cambridge: 35-56.
Lekvall, P. & Wahlbin, C., (2001) Information för marknadsföringsbeslut, 4 uppl., IHM Förlag, Göteborg.
Lundahl, U. & Skärvad, P-H., (1982) Utredningsmetodik för samhällsvetare och
ekonomer, Studentlitteratur, Lund.
Lundahl, U. & Skärvad, P-H., (1992) Utredningsmetodik för samhällsvetare och
McKiernan, P., (1992) Strategies of Growth: Maturity, Recovery and
Internationalization, Routledge, London.
Moberg, C., (1990) Marknadsetablering i Europa: Våga Starta Bolag, Exportrådet, Stockholm.
Molander B., (1988) Vetenskapsfilosofi-en bok om vetenskapen och den vetenskapande
människan, Stockholm, Thales.
Molander, J., (2003) Vetenskapsteoretiska grunder – historia och begrepp, Studentlitteratur, Lund.
Monczka, Robert M. & Giunipero, Laurence C., (1983) Purchasing Internationally:
Managing Worldwide Procurement, Research Paper Series, Graduate School of
Business Administration, Michigan State University, s. 6.
Monczka, Robert M. & Trent, R. J., (1991) Global Sourcing: A Development Approach, International Journal of Purchasing and Materials Management, Spring, s. 2-7.
Monczka, Robert M., (1989) Integrated Procurement Strategies, Graduate School of Business Administration, Michigan State University.
Nationalencyklopedin, (2005) Band 20, Bra Böcker, Höganäs.
Källförteckning
Normann, R. & Ramirez, R., (1994) Den nya affärslogiken. Liber-Hermods, Malmö.
Ohmae, Kenichi, (1989) Managing in a Borderless World, Harvard Business Review, Vol. 67, No. 3 May-June: s. 160.
Patel, R. & Tebelius, U., (1987) Grundbok i forskningsmetodik, Studentlitteratur, Lund.
Patel, R., & Davidson, B., (1994) Forskningsmetodikens grunder – Att planera,
genomföra och rapportera en undersökning, Studentlitteratur, Lund.
Porter, M.E., (1985) Competitive Advantage, New York, Free Press.
Porter, M. E., (1990) The Competitive Advantage of Nations. Free Press.
Prahalad C. K & Hamel, G., (1990) The Core Competence of the Corporation, Harvard Business Review, May/June, Vol. 68, No. 3, s. 79-92.
Rugman & Waverman, (1991) Corporate Globalization Through Mergers and
Acquisitions, Volume 2, University of Calgary Press.
Rugman, A.M. & J. D'Cruz, (1993) The double diamond of international
competitiveness: he Canadian experience. Management International Review.
Rugman, Alan M. & Alain Verbeke, (1993) "Generic strategies in global competition", s. 3-16 i Alan M. Rugman och Alain Verbeke (eds). Research in global strategic management, Vol. 4: Global competition: beyond the three generics. Greenwich, Conn: JAI Press.
Shank, J.K. & Govindarajan, V., (1993) Strategic Cost Management: The New Tool for
Competitive Advantage, Free Press, New York.
Stabell, C. B., & Fjeldstad, Ø. D., (1998) Configuring value for competitive advantage:
On chains, shops, and networks. Strategic Management Journal, 19(5).
Stopford, John M., Srange, Susan & Henley, John S., (1991) Rival States, Rival Firmas:
Competitions for World Market Shares. Cambridge, Cambridge University Press.
Thorson, Mikael., (1997) Business Intelligence En teoristudie inom området
omvärldsbevakning. Kista: Sisu Rapport 97:04.
Tranøy, K. E., (1986) Vitenskapen – samfundsmakt og livsform. Universitetsforlaget, Oslo.
Utrikespolitiska institutet, (2002) Länder I fickformat nr 712 Brasilien, Hallviks Reklam AB, Stockholm.
Van den Bosch, F.A.J. & A.P. de Man, (1994) "Government's Impact on the Business
Environment and Strategic Management", Journal of General Management 19(3),
Källförteckning
Vereecke A. & Van Dierdonck, R., (2002) The strategic role of the plant: Testing
Ferdows model. International Journal of Operations and Production Management.
22 (5): s. 492-514.
Willumsen, M. J. F. & Fonseca E. G., (1996) The Brazilian Economy: Structure and
Performance in Recent Decades, North-South Center Press, University of Miami.
Dagspress
Dagens Nyheter, (2005) São Paulo – het magnet för många svenska företag, Ekonomi s. 10, fredag 15 april.
Övrig press
Tetra Pak, (2005) Internt material från Tetra Pak
Internetkällor
http://www.tetrapak.com/, 2005-05 (Kontaktland: Sverige, Information under fliken ”The Company”.)
http://www.ui.se/fakta/amerika/brasilie.htm, 2005-04-09
http://www.ibge.gov.br/, 2005-05-8
http://www.swedishtrade.se/showpress.aspx?id=354, 2005-05-14
Appendix A- Intervjuunderlag
Appendix A- Intervjuunderlag
Intervju med TP D&BÖvergripande om TP D&B
1. Vad är Tetra Paks vision och långsiktiga mål? 2. Hur är den organisatoriska strukturen?
a. Platt? b. Hierarkisk?
3. Vad anser kunderna om företaget? Avseende: a. Pris?
b. Kvalitet? c. Design?
4. Var ligger kärnkompetensen?
a. Inom verksamheten (produktion, logistik, FoU)?
b. Inom personalen (kompetens, marknadskännedom, distributionsnätverk)?
Anledning till utlandsetablering i Brasilien
5. Varför är Brasilien det valda landet att sourca i? 6. Har det gjorts en marknadsanalys?
7. Hur ser efterfrågan ut på TP D&Bs produkter i Brasilien? 8. Är kunderna i Brasilien köpstarka?
9. Vad är anledningen till att starta produktion i Brasilien? a. Offensiv / defensiv?
b. Vad är de långsiktiga målen med en anläggning? c. Vilka långsiktiga mål har befintliga anläggningar?
d. Vad för slags aktiviteter kommer att finnas i den nya anläggningen (administration, montering, etc.)?
10. Vilka effekter skulle en utlandsetablering medföra på redan existerande anläggningar, vad gäller:
a. Produktion? b. Administration? c. FoU?
11. På vilket sätt kommer den nya enheten backas upp av existerande enheter, avseende:
a. Resurser? b. Kompetens?
12. Hur kommer den nya anläggningens struktur att se ut, vad gäller? a. Distributörer?
b. Personal (lokalanställa eller flytta)? c. Styrning (ledningens sammansättning)?
d. Utbildning av ny personal eller flytta över kompetens (nyckelpersoner)? 13. På vilket sätt kommer kommunikationen att ske mellan den nya och
hemmaenheten?
14. På vilket sätt kommer uppföljning att ske av den nya enheten? Hur pass autonom kommer den nya enheten att bli?
Appendix A- Intervjuunderlag
Appendix B – Intervjuunderlag
Intervju med företag som är verksamma i Brasilien samt med Brasilianskamyndigheter.
1. Hur ser du på det Brasilianska företagsklimatet?
Ekonomiska, politiska och legala aspekter
2. Är valutan (Brasiliansk real) peggad mot dollarn? a. Om inte – när skedde detta och varför? 3. Vilka olika tariffer förekommer för importerat gods?
a. Specifika – fast avgift per vara?
b. Ad valorum – procentsats av en varas totala kostnad? c. Kombination av dem båda ovan?
4. Vilka avtal mellan finns mellan Brasilien och Sverige? a. WTO?
b. Unik överenskommelse för varje affär?
5. Vad är Mercosur och hur påverkar det Brasiliens handelsmöjligheter? 6. Hur är tullsystemet utformat?
a. Görs skillnad på leverans av hela produkter och delleveranser?
b. Hur ser det ut om en viss del importeras och resten produceras/monteras på plats?
7. Vilka handelsbarriärer finns?
a. Är det krav att upprätta FoU om man vill starta produktion? b. Importkvot?
c. Licens, tidsödande/dyra ansökningsprocedurer eller speciell dokumentation? Byråkrati?
d. Tidsödande/dyra inspektioner vid import eller?
e. Ofördelaktig klassifikation eller värdering av importerat gods? f. Speciella förpackningsrestriktioner?
g. Statliga subventioner för inhemska företag för att dämpa utländsk konkurrens?
h. Lagar mot prisdumpning? 8. Valutaproblematik?
a. I vilken omfattning får man föra ut pengar ur landet – överföra vinst till hemmaenheten?
b. Statlig kontroll som medför skillnader i växelkurs beroende på transaktionens natur?
c. Finns det begränsningar mot tillgänglighet av valuta för import? d. Särbehandling av olika företag gällande valutaväxling?
e. Orimligt långa väntetider eller långsam process för valutaväxling? f. Kvotering, gällande valutaväxling?
9. Är landet politiskt stabil (terrorism, demokrati, etc.)?
10. I vilken omfattning lyssnar statsmakten till folkopinioner och påtryckargrupper (lobbying)?
11. Är korruption utbrett i landet/statsmakten (mutor)? 12. Hur är landets relationer med Sverige (historiskt)?
13. Finns det lagstiftning mot monopolställning – begränsning på hur stor man får bli?
14. Hur är skattepolitiken avseende nyetablering?
15. Finns det lagstiftning kring anställning/friställning av personal?
16. I vilken utsträckning finns det fackföreningar och hur stort inflytande har dessa? 17. På vilken nivå ligger lönerna?
18. På vilken nivå ligger arbetslösheten?
19. Hur är energiförsörjningen i landet (tillgänglighet, prismässigt)? 20. Finns det speciella bankrestriktioner/regler man bör ta hänsyn till vid
nyetablering?
21. Finns det en välutvecklad kreditmarknad – tillgång till finansiell kapital? 22. På vilken nivå ligger inflationen?
Kulturella faktorer
23. Hur är levnadsstandarden (hälsovård, etc.)? 24. Arbetskraftens rörlighet (är de villiga att flytta)? 25. Utbildningsnivån?
26. Acceptans av utländska språk/kulturer?
27. Sociala värderingar (arbetsetik – produktivitet, karriärambitioner, ärlighet, socialt ansvar)?
28. Attityder kring centraliserad/decentraliserad styrning? 29. Attityder kring invandrad arbetskraft?
30. Ansvarskänsla vad gäller tid – hålla deadline?
Teknologiska och geografiska aspekter
31. I vilken utsträckning stödjer staten landets teknologiska framåtskridning? 32. Hur ser den teknologiska utvecklingstrenden ut?
33. Hur väl är kommunikationsnätet utbyggt? 34. Hur välutvecklad är infrastrukturen?
Appendix A- Intervjuunderlag
Branschspecifika frågor
35. Hur sker kommunikationen mellan nyckelpersoner på företaget? a. Vilka samarbeten finns?
b. Informationsdelning? 36. Hur är marknadstillväxten?
37. Hur har skalfördelar uppnåtts – hur lång tid tog det? 38. Hur ser nätverket av underleverantörer ut (kluster)?
39. Kände ni er tvingade att etableras i Brasilien eller var det av annan anledning ni etablerades, t.ex. för att få försprång?
40. Vad är det primära syftet med fabriken – produktion, montering, FoU, etc.? 41. Hur stort behov av koordinering finns det mellan hemmaenheten och fabriken i
Brasilien?
42. Innan etablering – vilka förväntningar fanns det? a. Kostnadsreduktion?
b. Kvalitetsförbättringar? c. Exponering för ny teknologi? d. Leverans-/säkerhetsförbättringar?