Att bära hijab

5.1.1 Identitet

Samtliga intervjupersoner uppger att slöjan stärker dem som individer och att slöjan. Vidare berättade de att beslutet att bära hijab har varit utifrån dem själva och beslutet togs i åldrarna mellan sjutton år till tjugotvå års ålder. Det framkom under intervjuerna att de flesta har en stor entusiasm för slöjan då deras hijab uppgavs vara en naturlig del av dem själva, deras livsstil och att slöjan beskrivs som en del av deras identitet. Hijab representerar individernas värderingar som de förhåller sig till och deras identitet som är starkt kopplad till deras tro. Vidare beskriver de slöjan som en form av frihet då de menar att det är ett bemyndigat och ett självvalt beslut.

”Beslutet kom inifrån mig själv, jag ser det som en form av religiös mognad. Jag vill göra rätt inför Gud. Det var ingen som pressade mig till att göra det. För mig är slöjan en djup dyrkan till gud och jag symboliserar någonting som jag står för och något som religionen står för. Det ett är en typ av ”dawah”, det vill säga man visar för andra att jag är muslim.” (Intervjuperson, 3).

”Jag ser slöjan som en frihet. Jag har tagit på mig hijaben av fri vilja för att jag vill det och då är det en frihet. Därför skulle det vara väldigt frustrerande om någon ber mig ta av mig den.” (Intervjuperson 4).

Intervjupersonerna uttryckte också att slöjan är viktig för dem för att kunna praktisera religionen och för att identifiera sig som muslimsk kvinna i samhället. De uppger att det medför en känsla av att hitta sig själv. Gemensamma mönster från intervjupersonernas resonemang om slöjan var att den frambringar positiva känslor hos dem och samtliga uttrycker att de inte skulle kunna tänka sig vara utan sin slöja.

”Hijaben är en del av mig och om jag inte har på mig den så känns det som att jag går ut utan en kroppsdel. Att identifieras som muslimsk kvinna är något jag är otroligt stolt och glad över. Jag vill kunna utstråla detta genom min klädsel. Slöjan representerar anständighet hos mig, att jag har valt själv att sätta på mig slöjan utifrån respekt för mig själv och det är någonting jag vill utstråla. Och om andra ser mig som en förtryckt kvinna så är det fördomar och det bryr jag mig inte om. För det är vad jag tycker och tänker som är det viktigaste för mig.”(Intervjuperson, 5).

Definitionen såsom frihet och skydd är också några benämningar som har framgått under intervjuerna. Det beskrivs av intervjupersonerna att genom slöjan finner de frihet att röra sig i samhället utan att behöva förlita sig på sitt utseende eller sin klädsel. Intervjupersonerna uppgav att de finner trygghet genom sin klädsel och slöjan, som i sin tur handlar om frihet från samhällets normer om det västerländska skönhetsidealet. De upplever även en frihet och makt att bestämma över sina egna kroppar och för vem de visar upp den till. Deras egenskaper såsom intellekt, moral och värderingar blir vad som värdesätts och inte deras utseende.

”När jag har på mig min hijab så känner jag att personer får lära känna mig som person och inte får lär känna mig för något annat, som till exempel för mitt yttre utseende. Hijaben representerar någon typ av frihet och att man får känna och tycka vad man vill.” (Intervjuperson, 3).

”Slöjan representerar självrespekt för mig själv och att jag har makten att bestämma för vem jag visar upp min kropp för och jag förstår inte varför folk ska ifrågasätta min klädsel. Det är mitt val och min frihet att bestämma över min kropp eller hur? Begreppet Islam betyder fred och i koranen står det tydligt att det finns inget tvång i religionen. Genom min klädsel symboliserar jag min identitet. Kvinnans val av klädsel ska endast vara utifrån kvinnan själv, oavsett om hon väljer att bära slöja så ska kvinnor bemötas med samma respekt och tolerans som de kvinnor som inte väljer att bära slöja.” (Intervjuperson, 1).

Några av intervjupersonerna beskrev hur religionen förespråkar att kvinnor är lika mycket värda som män och att kvinnor är så värdefulla att de inte ska behöva exploatera sig. Det beskrivs i intervjuerna att kvinnan i religionen är mycket upphöjd och respekterad. Vidare uppgav intervjupersonerna att de upplever att samhället har fel uppfattning om den muslimska kvinnan. De menar att samhällets ideal är att en människa ska vara fri och ha en egen vilja. Dock upplever de att allmänhetens bemötande inte är positivt, då de inte kan tänka sig att den muslimska kvinnans vilja är att täcka håret och bära heltäckande kläder. Intervjupersonerna uppger att de kan acceptera andra kvinnors vilja gällande deras klädval, men att de som

muslimska kvinnor inte blir accepterad för sitt klädval och för sitt attribut på grund av rådande normer som finns i samhället.

Samtidigt berättar de att slöjan stärker dem och ger dem en identitet som en muslimsk kvinna. Den bild som visas i media idag gällande den muslimska kvinnan som framställts som ett offer eller förtryckt, uppger samtliga intervjupersoner att de inte delar.

5.1.2 Fördomar i samhället

Majoriteten av intervjupersonerna berättar att allmänheten har fel uppfattning om dem. Intervjupersonerna menar att omgivningen har fördomar och förutfattade meningar om deras val till att bära hijab. Ingen bland kvinnorna uppgav sig vara begränsad i samhället till följd av sitt slöjbärande. Flertal av intervjupersonerna berättar att de får olika reaktioner från

omgivningen, dock upplever de inte slöjan som ett hinder, utan det är allmänhetens

bemötande mot dem som brister. Bemötandet från allmänheten som de har fått är negativa blickar från en del människor, vissa kan ha skrikit åt kvinnorna, de har blivit spottade på och blivit offentligt kritiserade. Det finns ett gemensamt mönster som genomsyrar kvinnorna och det är att inte låta denna typ av negativa bemötande påverka deras självuppfattning.

”Jag tror om du begränsar dig själv utifrån vad samhället tycker och folks åsikter, då kommer det påverka dig. Slöjan sätter gränser på det sättet att du vet vad som är rätt och fel för en, men känner att slöjan inte begränsar mig för du gör det du vill. Det begränsar mig inte till exempel att kunna bada. Jag kan bada och känner att slöjan inte har begränsat mig på något vis.” (Intervjuperson, 3).

Samtliga intervjupersoner uppger att de aldrig skulle ta av sig slöjan till följd av de negativa reaktioner de möter från samhället. Vidare framkom det från intervjupersonerna att slöjan bidrar till att de bli stärkta av sin tro samt att det är en naturlig del av dem. Slöjans betydelse innefattar ett djupare syfte som till exempel värderingar och förhållningssätt mot andra. En sådan beskrivning om slöjans innebörd beskrivs i de kommende citaten.

”Hijaben är mer än bara en slöja och det är mycket annat som innefattar betydelsen av slöjan. Jag tror att många gånger när man tar på sig slöjan är det ett sätt att bekräfta vilka värderingar vad man står för, vare sig relationen man ska ha till sina föräldrar eller om hur man ska vara mot någon eller hur du ska ge råd till en kompis, så det är mycket annat som hijaben symboliserar. Man måste ju tänka kring hur man beter sig när man är ute och träffar folk, för det är inte så att du kan bete dig hur som helst, till exempel inte börjar du svära och gapa när du möter en förbipasserande främlingsfientlig person som inte angriper dig direkt? Kanske att du blir rädd och går snabbare men du bör i allmänhet inte tänka illa om folk, utan du ska ha ett öppet hjärta och vara öppen med vad folk tycker och tänker. Det handlar om respekt och acceptans.” (Intervjuperson., 5).

”För mig har hijab varit en naturlig del av mig och min familj då alla mina mostrar och min mamma bär hijab samtidigt som jag inte började bära hijab förrän 1,5 år sen. Jag var ändå vuxen när jag började och det var mitt eget beslut. Och det är också en stereotypisk bild om att kvinnor har blivit tvingade till att bära hijab. Tvång har ingenting med religionen att göra utan snarare är ett strukturellt och ett maktproblem skulle jag tro.” (Intervjuperson, 10).

Valet av hijab och klädesplaggen har mött motstånd från olika håll i samhället och centrala teman såsom religionsfrihet, självbestämmande, norm och identitet blir viktiga att belysa. Intervjupersonerna uttryckte vikten av att behöva motbevisa förutfattade fördomar kring muslimska kvinnor, vilket kan uppfattas som en tydlig motståndshandling. Vidare uppgav några av intervjupersoner att innan de tog beslutet att bära hijab var det många som inte vågade göra det utifrån rädslan om att bli utsatt för olika former av särbehandlingar.

”Jag ville ta på mig hijab tidigare men jag vågade inte på grund av rädslan att bli särbehandlad eller liknande. Man läser massa skräckhistorier om att folk blir misshandlade i Stockholm för att dom har på sig slöja och jag kanske inte var redo för den biten. Men till slut kände jag att jag ville ta på mig hijab för det kändes som att slöjan var det sista steget kvar i min tro.” (Intervjuperson, 10).

Några av intervjupersonerna beskrev en viss negativ retorik i samhället då de upplever att människor har en tendens att tro att de är inkompetenta och får ofta dumma frågor om slöjan.

”Just nu vid sidan av studierna arbetar jag på butik och det klassiska är att jag då får höra av folk: vad bra du är på svenska! Eller att de vill småprata med mig och i deras värld tror de att de är trevliga, men dom uttrycker sig så fel, som till exempel när de frågar: vad gör du för något? och jag svarar: jag studerar i civilekonomprogrammet på universitetet och de säger: jaha kan du studera på universitetet. Att folk ser mig som en hjälplös, mörkhyad kvinna och i deras ögon inte kan någonting.”

(Intervjuperson, 10).

Denna uppfattning om inkompetens som intervjupersonerna upplever är något som flertal av kvinnorna bekräftar i sina erfarenheter. Dock anser de att denna negativitet inte påverkar deras egen självbild och sitt slöjbärande, då de uppger att slöjan stärker deras självbild.