Tanken med att konkurrensutsätta offentlig verksamhet var att minska kostnaderna till bibehållen kvalitet och att detta skulle ske via innovation.
Verksamheter med sämre resultat skulle lära av verksamheter med bättre utfall. Så har inte blivit fallet. En dom från 2020 hindrar dessutom SCB från att lämna ut data från privata aktörer som bedriver offentlig verksam-het, eftersom detta anses kunna vara affärshemligheter. Det är naturligtvis oacceptabelt. Värt att notera är att såväl SCB som exempelvis Friskolornas riksförbund vill se en lagändring.
Dokumentationen av offentliga medel som går till utbildning måste för-bättras och göras tillgänglig så att det går att jämföra kostnader, utfall och effekter av olika insatser. Vi har till exempel väldigt lite kunskap om hur förskolan fungerar i Sverige eftersom verksamheter inte har dokumente-rats. Det är också möjligt att vi i dag vare sig mäter input eller output för vuxenutbildningen på rätt sätt. Ny teknik har till exempel satt ljuset på vikten av att mäta arbetskraftens kompetens/förmågor istället för som ti-digare enbart i yrkeskategorier. Här behöver nya standardiserade mått tas fram och gammal dokumentation avslutas. Ny teknik, det vill säga algo-ritmer som sammanställer information ur stora datamängder, borde syst- ematiskt användas för att sammanställa kostnader och genomföra enklare utfallsanalyser och utvärderingar.
Syftet med mål- och resultatstyrningen inom den offentliga förvaltning-en, liksom med de privatiseringar av offentlig verksamhet som ägt rum,
var att lära av väl fungerande enheter och att dåliga skulle förbättras eller läggas ner. Detta var rätt tänkt då reformerna genomfördes, låt oss nu se till att de datamässiga förutsättningarna för detta lärande finns och att det tas tillvara.
Till sist
År 1842 infördes i Sverige obligatorisk folkskola, vilket normalt innebar 6–7 års skolgång som gav barn baskunskaper nödvändiga för samhällsli-vet. För många var detta all utbildning man fick i lisamhällsli-vet. I takt med samhälls-utvecklingen har såväl kraven som skol- och utbildningsväsendet ökat och utökats. Att rusta för livslångt lärande – från vaggan till graven – är i dag en nödvändighet, dels för att ge människor möjlighet till livslång utveck-ling, dels för att klara samhällets allt mer komplexa utmaningar, där vi tar tillvara vår tids teknik och kunskap och de möjligheter dessa medför.
Ackum S (2018), Utmaningar för vuxen-utbildningen, i A Bergström & L Calmfors (red.) Framtidens Arbetsförmedling, Fores, Stockholm
Ackum S (2020), Förslag på bättre gymnasiala yrkesutbildningar för vuxna, i S Ackum (red) Arbetsmarknad i förändring.
En antologi om förbättrad omställning, Fores, Stockholm
Ackum, S, M Lundbäck & T Sobolevskaia (2018), En analys av ungdomars etablering på arbetsmarknaden, Svenskt Näringsliv, Rapport 2018 vägar till jobb, Elanders Sverige AB Björklund A, P Fredriksson, J-E Gustafsson
& B Öckert (2010), Den svenska utbild-ningspolitikens arbetsmarknadseffekter. Vad säger forskningen?, Rapport 2010:13, IFAU, Uppsala
Brynjolfsson E & A McAfee (2014), The Second Machine Age. Work, Progress, and Prosperity in a Time of Brilliant Technologies, Norton, USA
Böhlmark A & H Holmlund (2017), Hur ska högstadiet organiseras? Effekter av över-gången till 1–9 skolor, Rapport 2017:6, IFAU, Uppsala
David H, A Manning & C L Smith (2016), The contribution of the minimum wage to US wage inequality over three decades: a reassessment, American Economic Journal:
Applied Economics, 8(1), 58-99 Doyle O (2020), The First 2,000 days and Child Skills, Journal of Political Economy, vol 128(6)
Edin P-A, P Fredriksson, M Nybom & B Öckert (2018) Den ökande avkastningen på sociala förmågor, Rapport 2018:23, IFAU, Uppsala
Engdahl M & A Forslund (2016), En förlorad generation? Om ungas etablering på arbets-marknaden, Rapport 2016:1, IFAU, Uppsala Forslund A, L Hensvik, O Nordström Skans, A Westerberg & T Eliasson (2014), Avtalslö-ner, löner och sysselsättning, Rapport 2014:8, IFAU, Uppsala
Elango S, A Hojman, J L Garcia & J J Heck-man (2016), i R Mofitt Means-Tested Transfer Programs in the United States II, Chicago, Chicago University Press
Hall C (2012), The effects of reducing tracking in upper secondary school: Evidence from a large-scale pilot scheme, Journal of Human Resources, 47 (I), 237-269
Hall C (2013), Medförde längre och mer ge-nerella yrkesprogram en minskad risk för ar-betslöshet?, Rapport 2013:16, IFAU, Uppsala Havne T & M Mogstad (2011) No Child Left Behind: Subsidized Child Care and Children’s Long-Run Outcomes, American Economic Journal: Economic Policy, vol 3
Heckman (2006) Skill Formation and the Economics of Investing in Disadvantage Children Science, vol 312
Henrekson M, I Enkvist, M Ingvar & I Wåll-gren (2017) Kunskapssynen och pedagogiken Dialogos Förlag, Stockholm
Holmlund H (2020), Vad kan nationalekono-misk forskning lära oss om framgångsfaktorer i skolan?, Ekonomisk Debatt, årgång 48, nr 3 Holmlund B, Qian Liu & O Nordström Skans (2006), Utbildning nu eller senare?
Inkomsteffekter av uppskjuten högskoleut-bildning, Rapport 2006:11, IFAU, Uppsala Johansson P & S Martinsson (2000), Det
Referenser
nationella IT-programmet – en slutrapport om Swit, Rapport 2000:8, IFAU, Uppsala Konjunkturrådets rapport (2017), Åtgärder för en inkluderande arbetsmarknad, SNS förlag, Stockholm
Liljeberg L (2016), Effekter för olika deltagar-grupper inom arbetsmarknadsutbildningen, Rapport 2016:20, IFAU, Uppsala
LO (2015), Arbetsmarknadsutbildningen – vid vägs ände eller vägen framåt?, Stockholm Näringsdepartementet (2020), Informa-tion om regeringens samverkansprogram 2019–2022, promemoria, 2020-01-16 OECD (2019), Under Pressure: The Squeezed Middle Class, OECD
Regeringen (2017), Styrning för starka och ansvarsfulla lärosäten, Dir. 2017:4 Regeringens proposition 2016/17:50, Kun-skap i samverkan – för samhällets utmaning-ar och stärkt konkurrenskraft
Riksrevisionen (2016), Det livslånga lärandet inom högre utbildning, RiR 2016:15, Stock-holm
Skolverket (2019), Behörighet till gymnasie-skolans nationella program för elever som avslutat årskurs 9
SOU 2017:82, Vägledning för framtidens arbetsmarknad, Elanders Sverige AB, Stock-holm
SOU 2019:3, Effektivt, tydligt och träffsäkert – det statliga åtagandet för framtidens arbets-marknad, Elanders Sverige AB, Stockholm SOU 2020:33, Gemensamt ansvar – en modell för planering och dimensionering av gymnasiala utbildningar, Elanders Sverige AB, Stockholm
Stenberg A och O Westerlund, Does Compre-hensive Education Work for the Long-Term Unemployed, Labour Economics 15, 2008 Stenberg A och O Westerlund, The Long-Term Earnings Consequences of General vs.
Specific Training of the Unemployed, Wor-king Paper 2014:3, IFAU, Uppsala 2014 Taghizadeh Larsson J (2019), Påverkar skol-nedläggningar elevers skolresultat?, Rapport 2019:04, IFAU, Uppsala
Ulander-Wänman C (2019), Hållbart Arbets-liv genom Kompetensutveckling i Samverkan – HAKS, Arena Idé
Uusitalo R (2010), Vad förklarar svenska universitetsstudenters höga examensålder, SOU 2010:88, Fritzes, Stockholm
Vetenskapsrådet (2019), Forskningsbarome-tern 2019. Svensk forskning i inForskningsbarome-ternationell jämförelse
Vikström J och G van den Berg (2017), Lång-siktiga effekter av arbetsmarknadsutbildning, Rapport 2017:17, IFAU, Uppsala
Öquist G (2019), Fostering Breakthrough Re-search, lecture at 11th HOPE-meeting, OSIT, Okinawa, Japan