(Artikel 8 och 31 i funktionshinderskonventionen)
Medvetenheten om personer med funktionsnedsättning ska förbättras och stereotypa uppfattningar, fördomar och skadliga sedvänjor med avseende på personer med funktionsnedsättning bekämpas. För verkställandet av konventionen ska man samla statistik och forskningsdata.
3.3.1 Långsiktiga åtgärder
12. Faktaunderlaget om personer med funktionsnedsättning ska stärkas inom alla förvaltningsområden som stöd för genomförandet av funktionshinderskon-ventionen.
Ansvariga: samtliga ministerier Läge: har genomförts delvis
I november 2018 ordnade VANE och THL ett arbetsmöte om statistikföringen rörande funktionsnedsättning för aktörer i funktionshindersorganisationer och myndighetsaktö-rer. Vid mötet informerade en representant för utrikesministeriet om behovet av in-formation för den rapportering som föreskrivs i funktionshinderskonventionen. Dessu-tom presenterade en representant för utrikesministeriet sitt ministeriums synpunkter vid evenemanget Tietoa ja tietotarpeita vammaisuudesta – analyysia THL:n tie-totuotannosta, som THL ordnade den 5 december 2017.
Vid ett utbildningsevenemang för kommunala myndigheter som ordnades den 23 ja-nuari 2018 i Rovaniemi av Valvira och Regionförvaltningsverket i Lappland gav en
re-31
presentant för utrikesministeriet utbildning om rättigheterna för personer med funkt-ionsnedsättning. Vid detta evenemang betonades att funktionshinderskonventionen är förpliktande i alla myndigheters verksamhet. De som ordnade evenemanget kon-staterade efteråt att de fått ett omfattande paket med information om funktionshin-derskonventionen och om övervakningen av dess verkställande.
Justitieministeriet samlar information om diskriminering av olika befolkningsgrupper, även personer med funktionsnedsättning. En barometer som gäller de grundläggande fri- och rättigheterna ska genomföras 2019, och den kommer att ge mer information om hur personerna med funktionsnedsättning upplever att dessa rättigheter uppfylls.
Arbets- och näringsministeriet har genom utredningar och undersökningar breddat kunskapsunderlaget om läget för dessa personer i fråga om rekryteringströskeln och företagande. Begreppet person med funktionsnedsättning är ofta oväsentligt eller pro-blematiskt med tanke på arbetsmarknaden och främjandet av sysselsättningen, ef-tersom största delen av dessa personer inte har några problem med arbetsförmågan eller realisering av arbetsmöjligheter.
Enheten för förändring av social- och hälsovården vid social- och hälsovårdsministe-riet tog fram verktyg för informationsledning genom att utveckla och validera delaktig-hetsindikatorer och genom att för de regionala och kommunala välfärdsberättelserna ge rekommendationer om minimimängden information om delaktigheten (på nätet på finska: https://thl.fi/fi/web/hyvinvoinnin-ja-terveyden-edistamisen-johtaminen/tiedon-hyodyntaminen/hyvinvointikertomusten-minimitietosisalto). Information om förfaranden gavs i bland annat webbtjänsterna Alueuudistus.fi och Innokylä.fi.
När det gäller delaktighetsindikatorerna har följande genomförts:
• Delaktighetsindikatorn har validerats.
• En rekommendation om minimimängden information i de regionala och kom-munala välfärdsberättelserna har tagits fram. För arbetet erhölls information om erfa-renheterna av att använda indikatorpaketet genom kommentarer av sakkunniga som deltog i landskapsreformens beredningsarbete (på nätet på finska:
https://blogi.thl.fi/indikaattoreista-isot-linjat-paikallistiedosta-syvyytta-nakemyksiin-nain-lappi-kayttaa-indikaattoreita-hyvinvointityossa/ och https://blogi.thl.fi/esittelyssa-hyvinvointikertomuksen-minimitietosisallot-kaytossanne-olkaa-hyva/).
Den 5 mars 2018 tillsatte undervisnings- och kulturministeriet en utvecklingsgrupp för det krävande särskilda stödet inom yrkesutbildningen (Dnr 5/040/2018). Denna fick i
32
uppgift att göra en utredning om hur utbildningsvägarna för studerande som behöver krävande särskilt stöd fungerar och ge förslag på hur utbildningen kan utvecklas.
I utvecklingsarbetsgruppens arbete och i utarbetandet av slutrapporten deltog aktörer som arbetar tillsammans med studerande som behöver krävande särskilt stöd inom yrkesutbildningen, funktionshindersorganisationer och andra sakkunniga aktörer. Ut-vecklingsarbetsgruppens slutrapport blir klar i maj 2019. Arbetsgruppen föreslår bland annat att det ska tas fram mera forskningsdata om de studerande som behöver krä-vande särskilt stöd och om organiseringen av utbildningen.
Sommaren 2017 beställde Statens idrottsråd av Idrottsvetenskapliga sällskapet i Fin-land rf en bedömning av statsförvaltningens åtgärder och styrmedel för främjande av vardagsmotionen, idrotten och elitidrotten för personer med nedsatt rörelse- eller funktionsförmåga. Bedömningsarbetet utmynnade i tre publikationer: slutrapporten
”Valtio soveltavan liikunnan ja vammaisurheilun edistäjänä” (Valtion liikuntaneuvoston julkaisuja 2018:2), en mer omfattande utredning som ger bakgrunden till slutrapporten (denna publikation) och kommunutredningen ”Soveltavan liikunnan tilanne kunnissa 2017” (Timo Ala-Vähälä, Valtion liikuntaneuvoston julkaisuja 2018:3), som genomför-des i samband med bedömningen.
Syftet med bedömnings- och utredningsarbetet var att ta fram information om styr-ningen och bedömstyr-ningen av den anpassade motionen och handikappidrotten för att kunna utveckla statsförvaltningens åtgärder. De resultat och förslag som bedöm-ningen gav kommer att användas vid utveckling av idrottspolitiken.
Tammerfors universitet och Helsingfors universitet utredde hur barnens eller elever-nas rätt till specialundervisning förverkligas inom småbarnspedagogiken, förskoleun-dervisningen och den grundläggande utbildningen. Utredningen offentliggjordes i sep-tember 2018. Den genomfördes inom ramen för statsrådets utrednings- och forsk-ningsplan för 2018 (www.tietokayttoon.fi). Regeringen beslutade vid sin halvtidsöver-syn 2017 att inleda en utredning om behoven av att utveckla specialundervisningen.
I kommunikationsministeriets åtgärdsprogram (se också svaret som gäller åtgärd 1) ingår åtgärder som anknyter till denna punkt under rubriken ”Ta hänsyn till tillgänglig-heten inom förvaltningsområdet för trafik och kommunikation i dess dagliga arbete”.
Detta gäller i synnerhet följande åtgärd som nämns i åtgärdsprogrammet: Den sta-tistikföring som ämbetsverken ansvarar för, kundnöjdhetsutredningarna och uppfölj-ningsmetoderna utvecklas så att perspektivet för äldre personer och personer med funktionsbegränsning bättre beaktas i dessa. En annan åtgärd i programmet som gäl-ler frågan är följande: Förbättra definitionerna och tillgången till tillgänglighetsinformat-ion samt öka medvetenheten hos producenterna av mobilitetstjänster.
33
Även lagen om tillhandahållande av digitala tjänster stöder verkställandet av funkt-ionshinderskonventionen. Information om verkställandet av lagen har getts bland an-nat på ett webbseminarium om tillgänglighetskraven. Seminariet skrivtolkades och tol-kades till teckenspråk. Enheten för tillgänglighetstillsyn vid Regionförvaltningsverket i Södra Finland informerar aktivt om lagens tillgänglighetskrav.
I sin verksamhetsberättelse Ett digitalt Finland – Jämlikt för alla, som delegationen Digi i vardagen publicerade sommaren 2019, föreslog den att en undersökning ska göras om hur digitaliseringen och teknikanvändningen inverkar på olika människo-grupper, även personerna med funktionsnedsättning.
13. Medvetenheten och faktaunderlaget i fråga om betydelsen av för alla lämplig planering och tillgängligt byggande vid nyproduktion och renoveringar samt i fråga om inkluderingen i systematisk fastighetsförvaltning ska förbättras.
Ansvarig: MM
Läge: har genomförts delvis
I mars 2019 gav miljöministeriet ut planeringsguiden Tillgängliga byggnader och deras omgivningar. Guiden behandlar planering och byggande av tillgängliga och framkom-liga miljöer. Handboken handlar huvudsakligen om andra byggnader än bostadshus, men anvisningarna kan också tillämpas vid byggande av bostäder. Även om guiden baserar sig på den kravnivå som anges i förordningar är målet med den att sporra till en högre nivå än miniminivån vid planering och uppförande av byggnader och deras omgivningar.
Information om tillgänglighet har spridits via sidorna med reparationsinformation på miljo.fi och om byggande av hissar i befintliga byggnader via Hissiin.fi. Sidorna med reparationsinformation på miljo.fi innehåller information som tagits fram av sakkunniga och som riktar sig till invånare, ägare och husbolag samt yrkesverksamma inom fas-tighetsskötsel. Här ges också information om tillgänglighet vid renoveringar och i an-slutning till planmässig fastighetshantering.
14. Metoder för informationsproduktion ska tas fram för uppföljning av den in-kluderande undervisningen.
Ansvariga: UKM, SHM och VANE Läge: har genomförts delvis
Genom utbildningsförvaltningens statistiktjänst Vipunen och tjänsten KOSKI följs bland annat hur studerande som fått särskilt eller krävande särskilt stöd söker sig till utbildning och genomgår utbildning.
34
3.3.2 Åtgärder under programperioden
15. Medvetenheten om rättigheterna för personer med funktionsnedsättning ska förbättras på alla förvaltningsnivåer och inom alla förvaltningsområden.
Ansvarig: VANE Läge: har genomförts
På VANE:s webbplats (www.vane.to) finns information om FN:s funktionshinderskon-vention på olika språk. Webbplatsens presentationstexter har skrivits utöver på finska och svenska även på det finska och det finlandssvenska teckenspråket, på de tre sa-miska språk som talas i Finland och på lättläst finska och svenska. Information om konventionen finns även på enaresamiska, nordsamiska och skoltsamiska. VANE har också producerat hela konventionstexten på teckenspråk. En lättläst version av kon-ventionen är under arbete.
VANE ger sina utlåtanden med FN:s funktionshinderskonvention som synvinkel och har därmed ökat kännedomen om konventionen. Under handlingsprogrammets ge-nomförandeperiod gav VANE 16 utlåtanden.
VANE stöder de kommunala rådens verksamhet genom information, rådgivning samt seminarier och andra evenemang. Under genomförandeperioden ordnades två eve-nemang: ett för de kommunala råden och ett för funktionshindersorganisationerna och olika myndigheter. VANE:s anställda informerade om funktionshinderskonventionen vid besök hos kommunala råd för personer med funktionsnedsättning och på möten med andra intressentgrupper.
16. Rättighetsaspekten för personer med funktionsnedsättning ska inkluderas i den periodiska rapporteringen i samband med människorättskonventionerna.
Funktionshinderorganisationer ska uppmuntras att delta i den periodiska rap-porteringen i samband med människorättskonventionerna.
Ansvarig: UM
Läge: har genomförts
I de periodiska rapporterna i anslutning till de internationella och regionala människo-rättskonventionerna redogör regeringen för det nationella verkställandet av konvent-ionerna. Utrikesministeriet uppmuntrar medborgarorganisationerna, inklusive de orga-nisationer som representerar personerna med funktionsnedsättning, att aktivt delta i rapporteringen, vilket även inkluderar parallellrapporteringen.
Utrikesministeriet har under VANE:s handlingsprograms genomförandeperiod syste-matiskt begärt utlåtanden av de organisationer som representerar personerna med funktionsnedsättning om de teman som behandlas i de periodiska rapporterna i
an-35
slutning till människorättskonventionerna. Dessutom ger utrikesministeriet organisat-ioner möjlighet att kommentera och diskutera rapporternas innehåll innan rapporterna färdigställs. Strävan är att i de periodiska rapporterna beakta alla synpunkter som kommit fram i dessa sammanhang.
Utgångspunkten är att man i de periodiska rapporterna för människorättskonvention-erna alltid ska beakta personmänniskorättskonvention-erna med funktionsnedsättning. Under genomförandepe-rioden för VANE:s handlingsprogram har rättigheterna för personer med funktionsned-sättning till exempel inkluderats som synvinkel i utkastet till Finlands åttonde perio-diska rapport, som för närvarande håller på att tas fram, i anslutning till konventionen om avskaffande av all slags diskriminering av kvinnor (CEDAW, FördrS 67 och 68/1986) samt i utkastet till Finlands sammanslagna femte och sjätte rapport i anslut-ning till konventionen om barnens rättigheter (CRC, FördrS 59 och 60/1991).
Teckenspråkets ställning har särskilt tagits upp i den periodiska rapporteringen i an-slutning till Europeiska stadgan om landsdels- eller minoritetsspråk (FördS 23/1998).
Dessutom har rättigheterna för personer med funktionsnedsättning beaktats som syn-vinkel i samband med den periodiska rapporteringen i anslutning till den reviderade europeiska sociala stadgan.
17. En utredning om sysselsättningen bland personer med funktionsnedsättning ska genomföras och verktyg för uppföljning av sysselsättningen tas fram.
Ansvarig: ANM Läge: har genomförts
I samband med att kunskapsunderlaget breddats har ANM konstaterat att ”person med funktionsnedsättning” inte är ett entydigt begrepp som kan användas vid uppfölj-ning av sysselsättuppfölj-ning och arbetslöshet. FN:s funktionshinderskonvention definierar begreppet på följande sätt: ”Personer med funktionsnedsättning innefattar bland an-nat personer med varaktiga fysiska, psykiska, intellektuella eller sensoriska funktions-nedsättningar, vilka i samspel med olika hinder kan motverka deras fulla och verkliga deltagande i samhället på lika villkor som andra”. Dessa hinder har inte nödvändigtvis något samband med sysselsättningen: många personer med funktionsnedsättning är helt arbetsförmögna och har inga problem med att realisera sina möjligheter på ar-betsmarknaden.
Om hindren begränsas till arbetslivet är Arbets- och näringsministeriets anvisning om tillämpningen av lagen och förordningen om offentlig arbetskrafts- och företagsservice (på nätet: https://www.finlex.fi/sv/viranomaiset/normi/540001/42910) och de register-uppgifter som bildas via detta i princip fortfarande användbara. Utgångspunkten är att det i ett register över enskilda kunder i kundservicesyfte får lagras uppgifter om en-skilda kunders hälsotillstånd bara till den del eller i den omfattning som det behövs
36
när man tillhandahåller offentlig arbetskrafts- och företagsservice. Detta innebär en situation där en skada eller sjukdom minskar kundens möjligheter att få arbete, be-hålla arbetet eller avancera i arbetet. Den enda skillnaden är att hindren för delta-gande i samhället via arbetslivet här bedöms inte bara som orsakade av en fysisk, psykisk, intellektuell eller sensorisk funktionsnedsättning utan också av en sjukdom.
Enligt ANM:s uppfattning kan man här använda Europeiska unionens domstols avgö-rande HK Danmark (de förenade målen C-335/11 och C-337/11, 11.4.2013) som grund för att i begreppet funktionsnedsättning inkludera det av sjukdom orsakade hin-der som ingår i det nuvarande statistiksystemet. I avgörandet konstateras följande:
om en behandlingsbar eller obotlig sjukdom medför en begränsning till följd av fy-siska, psykiska eller mentala skador, vilka i samspel med olika hinder kan motverka den berördes fulla och verkliga deltagande i arbetslivet på lika villkor som andra ar-betstagare, och denna begränsning kommer att bestå under lång tid, kan denna sjuk-dom omfattas av begreppet funktionsnedsättning enligt direktivet om likabehandling i arbetslivet. Rapporteringen har gjorts bland annat inom ramen för regeringens spets-projekt Vägar in i arbetslivet för partiellt arbetsföra (OTE) (på nätet: https://stm.fi/sv/ar- tikkeli/-/asset_publisher/selvityshenkilo-vammaisten-henkiloiden-tyotoimintaa-uudis-tetta-1).