Börsnotering

Knowit är noterat på NASDAQ OMX Stockholm och följer därmed de regler som följer med börskontraktet (Knowit, 2017b). Alla Knowit-bolag är börsnoterade och Vd A (2016) är under uppfattningen att alla dotterbolag, åtminstone efter en viss tid, ägs till 100 % av Knowit AB som består av 15–20 anställda. En kontroll av detta i Retriever Business (2017) visar att av 60 bolag i koncernträdet är det 16 bolag som ägs till mellan 51–78 % av koncernen, resterande ägs till 100 %. Där framgick det även att det bara är Knowit AB som är ett publikt aktiebolag.

11.2 Kunskapsdelning

Vi har tagit del av den tidredovisning som KD Linköping har för kunskapsarbete och kan där se hur många som utbildar sig per kvartal och den totala tid som läggs på kunskapsarbete under detta kvartal, vilket kan ses i Figur 3.

Figur 3: Antal utbildningstimmar per år hos KD Linköping

11.3 Kultur

En annan bild av företagskulturen ges av Vd KDG (2016). Han anser att kulturen skiljer sig mellan de olika bolagen och nämner att de kulturellt satsar allt på att lyfta upp kvinnor. Han säger att de också jobbar mycket med sexuella trakasserier, även om de inte upplever att det finns några större problem med det inom företaget. I koncernens årsredovisning (Knowit AB, 2016) framhävs jämställdhet som extra viktigt för Knowit då de upplever att de är i en mansdominerad bransch. Enligt årsredovisningen var 24 % av Knowits anställda kvinnor under 2015 och målet är att uppnå minst 30 %, samt att öka andelen kvinnliga chefer. Den säger även att det under 2015 startade ett nätverk vid namn Inspirit som behandlar jämställdhetsfrågor. Vi har hört diskussioner om att de vill ha fler kvinnor på kontoret i Linköping, men i nuläget finns det endast två kvinnor hos KD Linköping. Hos KD Göteborg kunde vi inte få någon uppfattning då vi var på ett temporärt kontor där endast Vd B, Konsult I och Konsult J befann sig den dagen. Hos KD Helikopter upplevde vi att det var mer jämnfördelat.

En annan jämställdhetsfråga är att de enligt Vd KDG (2016) inte bryr sig om vart personer kommer ifrån, vilket gör att de är inkluderande och att det bara är personers kompetens som räknas. Han tror

0 100 200 300 400 500 600 700 800 900 1000 Antal utbildningstimmar

Antal utbildningstimmar per år

108

att det är marknaden som har styrt detta och att synsättet har vuxit fram sakta men säkert, vilket speglar deras bransch som är väldigt global. Knowit som koncern arbetar för en miljö som ska vara lämplig för alla medarbetare ”oavsett ålder, kön, könsuttryck, fysiska förutsättningar, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning” och att de ska ha samma ”möjligheter/förutsättningar med avseende på exempelvis arbetstider, bekvämlighetsinrättningar och språkbruk” (Knowit, 2014).

Dessutom jobbar de hårt när det gäller miljö (Vd KDG, 2016). I Knowits miljöpolicy finns en rad riktlinjer för hur de ska arbeta med miljö. Exempelvis att de ska resa på ett så miljövänligt sätt som möjligt inom tjänsten, sträva efter att minimera energianvändning, källsortera och beakta miljön vid val av leverantörer (Knowit, 2015).

11.4 Samarbeten

Vd KDG (2016) säger att bolagen har olika kampanjer som de kör tillsammans och gör vissa satsningar för att kliva in på nya marknader tillsammans, vilket de gör på ett bra sätt. Vidare säger han att vid sådana satsningar har de några olika modeller för kostnadsdelning beroende på vad de sysslar med. Enlig honom är den enklaste av alla modeller att de delar kostnaden på hur många anställda varje bolag bidrar med under vissa perioder. Sedan finns det enlig honom modeller baserat på hur mycket de tar av resurser och beroende på var affärerna hamnar och att de som skaffade projektet får en lite extra del. Om de säljer in projekt åt varandra finns det en modell för hur de hanterar mellanskär, där de bolag som sålt in projektet skär ett visst antal procent för att de också ska tjäna på affären (Vice vd A).

Tabell 24: Intäkter från samarbeten

Fördelning av intäkter från samarbeten

Vd A: De har inga stora projektåtaganden tillsammans. Däremot är det många kunder där det är många konsulter som via ramavtal jobbar ihop. Jordbruksverket är ett sådant exempel. De har ingen från Linköping anställd där, men de har konsulter från Jönköping som går via deras ramavtal.

Samarbeten faktureras tidvis. Det är inga projektåtaganden som de delar upp. De tar inte tag i stora fastprisuppdrag och fördelar pengarna sen. Är det så är det olika Knowit-företag som är inne hos kunden så gör varje konsult sina timmar och sen faktureras kanske alltihopa via dem på något vis, men de går på olika timpris beroende på vad det är för roll och hur avtalen ser ut.

Vd B: Delar upp efter hur de har fördelat konsulterna inom olika delar av projektet. Om projektet skulle ha ett fastpris delar de upp intäkterna beroende på insatsen.

Vd C: Det brukar vara att det är någon som äger och driver projektet. Exempelvis att en konsult i Linköping har skrivit något whitepaper, och låter det bra så ringer de och frågar om de kan låna honom på ett seminarium. Då äger KD Helikopter det seminariet och lånar konsulten. Eventuellt vill Vd A ha betalt, men det vet han faktiskt inte. Om han saknar en konsult till ett uppdrag, så kan han sälja en konsult från t.ex. Linköping till kunden. De hjälper varandra vid behov.

Vd KDG (2016) säger att när nya idéer om samarbetsprojekt uppstår är det oftast att personer vänder sig till den egna chefen, som sedan kontaktar Vd KDG. Enlig honom ser de sedan över möjligheterna att själva finansiera idén eller de kan göra det via det specifika bolaget eller om de kan finansiera den i deras grupp. Han säger att om idén är för stor eller ligger inom ett nytt inriktningsområde som inte passar i något av de befintliga bolagen kan de behöva starta upp ett nytt bolag. Detta är enligt Vd KDG något som behöver godkännas av börsstyrelsen, vilket innebär att han presenterar idén, vad de tror att de kommer få ut från den och hur mycket kapital som krävs för börsstyrelsen. Sedan säger han att om styrelsen tycker det är intressant så får de som kommer med idéerna godkännande om de i förväg kan garantera si och så många saker av ett visst krav.

109

Tabell 25: Åsikter om att vissa skulle få lägga tid på ett gemensamt projekt

Åsikter om att vissa konsulter skulle få lägga tid på ett samarbete för gemensam kompetensutveckling

(Ej AL-medlemmar)

G, H, I, K, L, M, N, L: Hade varit bra med en sådan satsning. C: Går det att övertyga ledningen så vore det en bra idé.

E: Tycker att alla borde ha samma möjligheter att vara med i sådana fall.

I: De pratade lite om i deras strategiarbete under förra veckan. De är inne lite på det spåret, men det är ju oftast kopplat till tid och är en resursfråga.

L: Det är bra att kunna lägga tid på sådant, särskilt om man inte har uppdrag just då. Kanske kan lägga 20 % av sin tid på det. (20 % kommer troligtvis från analytics labs verksamhetsplan)

N: Kompetensutveckling måste de ha och det måste kosta. Antingen kostar det tid eller pengar, eller tid och pengar. De är ett företag där kunskap är en färskvara. Sen är frågan hur mycket tid och när den tiden ska läggas kontra de uppdrag som konsulterna sitter i och deras möjlighet att kunna vara frånvarande.