När avsiktsförklaringen undertecknades var Sparbanken Tanum nöjd med att vara en av de första Fristående Sparbankerna som gjorde detta. I efterhand insåg ledningen att affären genomfördes lite väl snabbt. Omförhandlingen som genomfördes 1999 gav en reducering av köpesumman, vilket ledningen ansåg sig nöjda med.
Ett av skälen till att fusioner inte lever upp till förväntningarna är att de samgående företagens marknadsandelar minskar, se avsnitt 3.1. Vi har i vår undersökning kommit fram till det samma. Marknadsandelarna för de tre bankerna tillsammans uppskattades till 92 %, fem år senare uppskattas marknadsandelen till 85 %. En av orsakerna till den lägre marknadsandelen är att i förhandlingarna om villkoren för köpet så valdes vissa högriskengagemang bort. Detta innebar att ca.18 % av Föreningsbankernas volym, inte övertogs av Sparbanken Tanum.
5.2 Fusionstyper
I avsnitt 3.2 redovisades de alternativ till fusioner som finns – i vår undersökning har vi jämställt köpen av de båda Föreningsbankerna med horisontell fusion, d.v.s. när två konkurrenter slår sig ihop (Gaughan, 1999).
Banker kan inte gå utanför sitt verksamhetsområde och bedriva främmande verksamhet. Skulle Sparbanken Tanum växa eller expandera så kunde detta endast ske genom köp av liknande verksamheter. Detta blev också fallet, ett köp av en mycket snarlik verksamhet, i form av ideologi, kunder mm, med andra ord en före detta konkurrent.
5.3 Ideologi
Har sammanslagningen förändrat bankernas ursprungliga ideologier?
Det som framkom i vår undersökning var att bankerna hade en snarlik ideologi innan sammanslagningen. Detta innebar att några kulturkrockar, vilka är ett av de vanligaste problemen se avsnitt 3.3, inte uppstod. Arbetet med att vara ”en bygdens bank” löper vidare i den nya organisationen. Någon ”vi och ni” känsla har aldrig skapats, detta tror vi beror på att alla fick söka nya tjänster i samband med sammanslagningen, utan alla startade upp sin nya anställning på lika villkor.
5.4 Motiv till fusioner
Vilka motiv fanns till sammanslagningen?
Som vi redan nämnt i vårt teoriavsnitt, 3.4, kan motiven till fusioner vara flera. I vår undersökning av Sparbanken Tanum så innebar det:
· att vi ser till de verksamhetsrelaterade förklaringarna dvs. synergieffekterna och hur dessa har utfallit, se avsnitt 5.5.
· att de marknadsrelaterade förklaringarna, dvs. riskspridningen, innebar för Sparbanken Tanum ett utökat kontorsnät och större kompetens. Analyser av den köpta kundstocken har skett vid ett flertal tillfällen i syfte att reducera den framtida risken.
· att de finansiella förklaringarna var inte något motiv för Sparbanken Tanum, då det inte fanns något annat val än att köpa Föreningsbankerna Tanum och Kville
· att Sparbanken Tanum hade en önskan om tillväxt, men detta var inte självändamålet utan ansvaret för kunderna och bygden låg till grund för beslutet att köpa de båda Föreningsbankerna.
5.5 Synergieffekter
Kostnadseffektivitet handlar om, vid given verksamhetsvolym, hur man lyckas minimera personal- och lokalkostnader. Sparbanken Tanum såg direkta rationaliseringsmöjligheter inom områdena kontor, data-, personal och andra administrativa kostnader.
5.5.1 Personal
Vad har hänt på personalsidan?
Enligt teorin, se avsnitt 3.5.1, handlar kostnadseffektivitet om att lyckas minimera personal- och lokalkostnad vid given verksamhetsvolym. I Sparbanken Tanums fall har personalen minskat med 10,37 anställda i medeltal, några valde att sluta innan sammanslagningen och under årens lopp har naturliga avgångar skett.
Personalbemanningen börjar närma sig 1997 års nivå vilket är ledningen syfte.
Personalkostnadernas ökning, på 36 %, beror till största del på de generella löneökningarna.
5.5.2 Räntemarginalen
Hur har räntemarginalen förändrats?
Även inom Sparbanken Tanums verksamhetsområde har räntemarginalen de senaste åren sjunkit, dels har marknadsräntan förändrats samtidigt som nischbankerna har varit aktiva, se avsnitt 3.5.2. En annan anledning till den försämrade räntemarginalen för Sparbanken Tanum, är det faktum att den skillnaden i räntesättningen som fanns mellan bankerna innan sammanslagningen har justerats. Trots detta har räntenettot ökat med 34 % eller cirka 11 miljoner, bl.a. ligger däri en ökning av provisionsintäkterna på 100 %.
5.5.3 Förädlingsvärdet
Vilka effekter har sammanslagningen haft på förädlingsvärdet?
Förädlingsvärdet uttrycker det mervärde som de anställda skapar genom sin arbetsinsats. Jämför vi detta värde med det värde Föreningsbankspersonalen skapade 1997 så är det likvärdiga siffror. Den stora avvikelsen mellan 1997-1998 beror på extra ordinära intäkter (reavinsten) 1997 samt ”nya” kostnader 1998 (goodwill och insättargarantin), se figur 7.
Verksamhetsvolymen har stadigt ökat under den femårsperiod vi undersökt, vilket har resulterat i att verksamhetsvolymen/anställd har ökat med cirka 49 %, när vi jämfört år 2002 med år 1997. Detta till trots att banken är den enda kvarvarande i Tanums kommun. Kopplas detta till Rose undersökning 1993, så visar det sig att bankfusioner som lyckades på lång sikt var de som medförde en minskad konkurrens.
5.5.4 Intäkts- respektive kostnadseffektivitet
Har intäkts- respektive kostnadseffektivitet uppnåtts?
Effektiviteten hos en bank brukar mätas med hjälp av I/K-talet, se figur 8. Detta tal visar relationen mellan intäkter och kostnader. Det har framkommit att de båda Föreningsbankernas I/K-tal var lägre än Sparbanken Tanums I/K-tal 1997. Detta förklarar varför I/K-talet försämrades så mycket 1998 jämfört med 1997. Enligt undersökningar på området så uppskattas att cirka 5-10 % av kunderna lämnar banken i samband med en fusion. I vår undersökning valde cirka 6 % av kunderna i Föreningsbanken att byta bank inför sammanslagningen. Detta får då anses vara en låg siffra i jämförelse med den teorin som Larsson har lagt fram, se avsnitt 3.5.4.
Administrationskostnaden har ökat med 50 %, största orsaken till detta är den ökade personalbemanningen och övertagandet av de båda bankernas administrativa uppgifter.
En annan kostnadsbesparing Sparbanken Tanum gjorde var att lägga ned tre kontor i de samhällen där det, i och med köpen, uppstod dubbeletablering.
6 Slutsatser
Vi börjar här med att besvara vårt huvudsyfte med rapporten ”Blev det några synergieffekter för Sparbanken Tanum efter köpen av de båda Föreningsbankerna”.
Sparbanken Tanum antog vid sammanslagningen att synergivinster skulle uppkomma i form av besparingar inom områdena personal, lokal och data, vilket har visat sig vara ett riktigt antagande. Sparbanken Tanum såg en möjlighet till rationaliseringar inom kontorsnätet och beslutade att direkt lägga ner tre av de fyra kontoren.
Ytterligare en synergieffekt som skapats, trots att Sparbanken Tanum idag har monopol i kommunen, är att verksamheten fortsätter att öka i form av en stigande affärsvolym.
Delsyftet - har sammanslagningen förändrat bankernas ursprungliga ideologier
Efter sammanslagningen upptäcktes att bankernas ideologier var mycket lika och ledningen behövde inte internt marknadsföra någon ny ideologi.
Delsyftet - vilka motiv fanns till sammanslagningen?
Sparbanken Tanums motiv att köpa de båda Föreningsbankerna var i första hand med tanke på kunderna och bygden. Att konkurrera med sin samarbetspartner FöreningsSparbanken sågs inte som något tänkbart alternativ.
Delsyftet - vad har hänt på personalsidan?
Ledningen för Sparbanken Tanum har lyckats reducera personalen, trots att volymen har ökat, vilket tyder på att befintlig personal har den effektivitet och kompetens som den ökande volymen kräver.
Personalomsättningen på Sparbanken Tanum är låg, detta tolkar vi som att personalen har funnit sig väl tillrätta och arbetar för det gemensamma målet att förbli en Fristående Sparbank.
Delsyftet - hur har räntemarginalen förändrats?
Under en femårsperiod har räntenettot för Sparbanken Tanum ökat med ca. 11 miljoner trots att räntemarginalen har förändrats under tiden. Orsaken till detta är den växande volymen.
Delsyftet - vilka effekter har sammanslagningen haft på förädlingsvärdet?
Från att halverats 1998 så har det nu nästan hamnat på 1997 års värde igen, se fig. 7, vi kan konstatera att ledningens personalpolitik har givit resultat.
Delsyftet - har intäkts- respektive kostnadseffektivitet uppnåtts?
Vid en jämförelse av rörelseresultatet mellan 1997 och 1998 så har resultatet försämrats markant. Vid en granskning av resultatet kan vi konstatera att några stora kostnader, goodwillavskrivningen samt insättargarantin, belastar 1998 års resultat.
1997 fanns en realisationsvinst som förbättrade det årets resultat kraftigt. En jämförbar siffra för 1997 hade varit ca 11 Mkr, så då kan jämföras med 1998 års siffra 8,7 Mkr.
Vi anser att Sparbanken Tanum nu är bättre rustade för framtiden, dels i form av ett utökat kontorsnät samt en ökad kompetens på personalsidan.
Mycket av det som händer i framtiden är ett ännu så länge ett oskrivet blad men med den ökande kapitaltäckningsgraden och det egna kapitalet så kommer Sparbanken Tanum att förbli en Fristående Sparbank.
6.1 Kritik på eget arbete
Var det då rätt pris som Sparbanken Tanum betalade för de båda Föreningsbankerna?
Den värderingsmodell17 som enligt prospektet skulle ligga till grund för köpesumman var mycket knapphändig samtidigt som vissa omräkningstal användes som inte var presenterade. Från samtliga respondenter är uppfattningen att ”vi har betalt för mycket för Föreningsbankerna”. För att kunna bedöma och svara på frågan krävs tillgång till detta material. Vi har inte kunnat få fram materialet och kan därmed inte dra några slutsatser trots omfattande utredning.
6.2 Förslag till vidare forskning
En fråga som har dykt upp, är hur de Fristående Sparbankerna som valde att inte köpa Föreningsbankerna inom sitt verksamhetsområde, har klarat sig i konkurrensen med FöreningsSparbanken. Detta tycker vi skulle vara ett intressant ämne för vidare forskning.
17 Bilaga 1.
· Alarik, B. (1982), Fusioner, Angered, Graphic Systems.
· Alvesson, M. & Sköldberg, K. (1994), Tolkning och reflektion:
Vetenskapsfilosofi och kvalitativ metod, Lund, Studentlitteratur.
· Andersson, G., Hilmér, H., Kaborn, C. (1998), C-Uppsats - Motiv till fusionen mellan Föreningsbanken och Sparbanken, opublicerat manuskript, Högskolan Trollhättan/Uddevalla, Institutionen för Ekonomi & ADB.
· Arbetsgruppen Konrad, (1990), Den osynliga balansräkningen, Visby, Gotlands Allehandas Tryckeri AB.
· Arbnor, I. & Bjerke, B. (1994), Företagsekonomisk metodlära, Lund, Studentlitteratur.
· Berggren, C. (2003), Att göra sand av guld, opublicerat manuskript, TCO
· Carlson, M. (2001), Att arbeta med företagsanalys, Malmö, Liber AB.
· Danielsson, H. Mörck, J. (2001), D-uppsats – SEB Swedbank – ännu en misslyckad fusion eller en bankjätte som intar sin tron, opublicerat manuskript, Handelshögskolan vid Göteborgs Universitet, Företagsekonomiska institutionen avd. kostnads- och intäktsanalys.
· De Poy, E. & Gitlin, L.N. (1994), Forskning - en introduktion, Lund, Studentlitteratur.
· Eriksson, L.T. & Wiedersheim-Paul, F. (1999), Att utreda forska &
rapportera, Malmö, Daleke Grafiska AB.
· FöreningsSparbanken, (1997), Erbjudande till Sparbanken Tanum om förvärv av bankkontor, Prospekt, Stockholm.
· FöreningsSparbanken, (1997), Fakta om Föreningsbanken Tanum, Prospekt, Stockholm.
· FöreningsSparbanken, (1997), Fakta om Föreningsbanken Kville, Prospekt, Stockholm.
· FöreningsSparbanken, (1997), Fakta om Föreningsbanken Hamburgsund, Prospekt, Stockholm.
· FöreningsSparbanken, (1997), Fakta om Föreningsbanken Fjällbacka, Prospekt, Stockholm.
· Gaughan, P. (1999), Mergers, Acquisitions, and Corporate Restructurings, Canada, John Wiley & Sons, Inc.
· Hammarström, M. (2002-09-16), Frifräsare blir allt större i FS-banken, Dagens Industri,
http://www.ad.se/nyad/arkiv/artikelarkiv.php?service=5&id=A2686465&pat=
f%F6rening, Hämtad [2003-01-31, Elektronisk].
· Hansson, H. (1989), 70 år med stora framgångar, Vi Bankägare, nr 1.
· Hellblom, O. (1997-07-30), Fristående banker söker alternativ till Sparbanken, Dagens Industri,
http://www.ad.se/nyad/arkiv/artikelarkiv.php?service=5&id=A0407447&pat=f rist%E5e, Hämtad [2003-01-08, Elektronisk].
· Holme, I.M. & Solvang, B.K. (1991), Forskningsmetodik om kvalitativa och kvantitativa metoder, Lund, Studentlitteratur.
· Jungerhem, S. (1992), Banker i fusion, Uppsala, Uppsala Universitet.
· Körberg, I. M (2002). Fristående Sparbankers Riksförbund.
Nationalencyklopedin,
http://www.ne.se/jsp/search/article.jsp?i_art_id=175509, Hämtad [2003-02-12, Elektronisk].
· Larsson, C-G. (1997). Bankfusioner - kan de löna sig?, Ekonomisk debatt, Årg.25 nr 4.
· Leijonhufvud, S. (1997-09-23). Fria banker väntar ut varandra. Svenska Dagbladet Näringsliv,
http://www.ad.se/nyad/arkiv/artikelarkiv.php?service=5&id=A0419825&pat=f ria.%2A, Hämtad [2003-01-08, Elektronisk].
· Lindahl, A. & Nyberg, C. (1998), C-Uppsats – Bankfusioner och synergieffekter, Opublicerat manuskript, Luleå Tekniska Universitet.
· Merriam, S.B. (1988), Fallstudien som forskningsmetod, Lund, Studentlitteratur.
· Normark, P. & Forsberg, P., (1997-01-29), Misslyckade fusioner kostar miljarder, Dagens Industri, http://www.ad.se/nyad/arkiv/artikelarkiv.php Hämtad [2003-03-03, Elektronisk].
· Pettersson, K (1998-07-01), Minskade räntemarginaler trots ökad bankkoncentration – Nischbankerna ger hård konkurrens på hushållsmarknaden, Finanstidningen,
http://www.ad.se/nyad/arkiv/artikelarkiv.php?service=5&id=A0493307&pat=f
%F6rening, Hämtad [2003-01-31, Elektronisk].
· Sparbanken Tanum (2000), En annorlunda bank, Informationsblad, Gränstryck AB, Strömstad.
· Sparbanken Tanum, (1997), Årsredovisning.
· Sparbanken Tanum, (1998), Årsredovisning.
· Sparbanken Tanum, (1999), Årsredovisning.
· Sparbanken Tanum, (2000), Årsredovisning.
· Sparbanken Tanum, (2001), Årsredovisning.
· Sparbanken Tanum, (2002), Årsredovisning.
· Thurén, T. (1991), Vetenskapsteori för nybörjare, Stockholm, Liber AB.
Vid fastställande av köpeskillingen för de kontor med tillhörande rörelse, som Sparbanken Tanum erbjuds att förvärva, kommer – i enlighet med den värderingsmodell samt efterföljande verifierings som överenskommits med FSR. följande principer att tillämpas.
Värderingsprinciper
· Värdet skall fastställas utifrån ett traditionellt så kallat ”fair market value”. Härmed avses att prissättningen skall ske inom de ramar, där det finns förutsättningar att finna intresserade köpare och säljare.
· Värderingen görs med utgångspunkt från principen om ”going concern”, dvs. att verksamheten i erbjudna kontor skall drivas vidare.
· I värderingsobjektet ingår, förutom själva rörelsen, även lokaler och övriga inventarier tillsamman med normala åtaganden för att driva kontorets verksamhet.
· Vid värderingen skall varje kontor och dess rörelse betraktas som en självständig värderingsenhet, som kommer att ingå i köparens rörelse, Kontorets mellanhavanden med centrala enheter skall vara marknadsmässiga.
· Den förväntade framtida intjäningsförmågan skall ligga till grund för värderingen.
· Värderingen baseras på en vinstmultipel – i detta fall P/E – tal – som multipliceras med ett resultat före skatt som är representativt för värderingsobjektet.
Fastigheter
Om Föreningsbanken äger den fastighet, i vilken det enskilda kontoret bedriver sin verksamhet, är det ett villkor för erbjudandet att köparen förvärvar denna fastighet. Förvärv av fastighet sker i separat överenskommelse.
Överlåtelsen av fastigheten skall baseras på en marknadsvärdering, som utförts av utomstående värderingsmän med god kännedom om den lokala marknaden. I vissa fall kan dock fastigheten särskiljas från överlåtelsen, nämligen om fastigheten anses svara för en oproportionerligt stor andel av den fristående sparbankens övriga tillgångar.
Representativt resultat
Att den framtida intjäningsförmågan skall ligga till grund för värdering är inte liktydigt med att det enskilda kontorets framtida resultat skall prognostiseras. Utgångspunkten för det representativa resultatet skall tas i ett genomsnitt av utfall 1996 och prognos 1997. Om inte detta genomsnitt anses ge en representativ bild av kontorets framtida intjäningsförmåga, får detta justeras vid fastställandet av tillämpbart P/E – tal. Viktiga faktorer, som påverkar P/E – talet i övrigt är bland annat det enskilda kontorets marknadsposition liksom tillväxtpotentialen på den lokala markanden jämte den synergivinst, som övertagande sparbank kan tillgogogöra sig genom förvärvet.
Resultat före kreditförluster
Till grund för värderingen ligger Föreningsbankens interna redovisning. Då kontoret och dess rörelse vid värderingen skall betraktas som en självständig enhet, krävs vissa justeringar av resultatet före kreditförluster. En uppskattning av dess justeringar bedöms kunna ske med rimlig grad av säkerhet enligt utarbetad modell.
och många till antalet. Detta innebär i sin tur att det vid värderingen av kreditstocken är möjligt att anlägga en portföljsyn.
Vilka krediter som skall ingå i erbjudande fastställs av säljaren. Rikstäckande krediter och centrala engagemang kommer huvudsakligen inte att överlåtas. För de krediter, som undantas från överlåtelsen, måste den historiska och den framtida intjäningen justeras.
Varje överlåtelse av krediter skall i normalfallet kunna genomföras utan omfattande utredning., Detta förutsätter att kreditportföljen för respektive bankkontor, vad avser problemkrediter och kreditförluster, inte i nämnvärd utsträckning avviker från en genomsnittsportfölj för hela Föreningsbankens kontorsrörelse.
Om ingen sådan avvikelse noteras, tillämpas en mellan parterna förhandlad och bedömd framtida normalnivå såsom avdrag för kreditförluster. Om en avvikelse, som överstiger överenskommen toleransnivå identifieras – till exempel att kreditförlusterna är större eller att andelen problemkrediter är högre än i genomsnittsportföljen – får de engagemang som genererat avvikelsen bedömas särskilt.
Generellt sett har den fristående sparbanken rätt att gå igenom kvaliteten på större krediter i riskklass D.
Om den övertagna kreditportföljen innehåller så stora engagemang att gränsen för enhandsengagemang överskrids för den köpande sparbanken kan engagemanget riskavtäckas av FöreningsSparbanken. I undantagsfall kan engagemanget lyftas ur affären, varvid det representativa resultatet justeras.
Val av P/E – tal
Det P/E – tal som skall tillämpas, kommer att bli föremål för förhandling mellan parterna.
Modell vid justering Värdering av kontor med tillhörande rörelse baseras av representativt på ett representativt resultat, som beräknas utifrån resultat Föreningsbankens interna redovisning. Mot bakgrund
av de värderingsprinciper, som här tillämpas, krävs följande justeringar av det redovisade resultatet för 1996 respektive prognos för 1997:
Resultatet före kreditförluster enligt
Föreningsbankens interna redovisning = Justeringar:
Räntenetto, provisioner och andra intäkter från
Andra juridiska personer inom Föreningsbanken -Motsvarande provisioner och andra ersättningar
enligt villkor för Sparbanken Sverige18 + Räntenetto hänförligt till krediter, som ej
omfattas av överlåtelsen19
-Kapitalkostnad20 +
Övrigt21
+/-Representativt resultat före kreditförluster = Framtida kreditförluster (normala)22
-Representativt resultat =
18 Vid fastställande av representativt resultat skall räntenetto, provisioner och andra intäkter från andra juridiska personer inom Föreningsbanken (FB Finans, FB Kredit, FB
Företagskredit och FB Fonder) ersättas med de provisioner och andra ersättningar som dessa affärer skulle ha genererat enligt de villkor som f n gäller mellan Sparbanken Sverige (Robur, Spintab och Sparbanken Finans) och fristående sparbanker.
Alternativt kan ett förenklat förfarande tillämpas med en generell omräkningsfaktor för 1996 om 47,5 procent för justering av räntenetto från FB Kredit och FB Företagskredit samt en generell omräkningsfaktor för 1996 om 92 procent för justering av provisioner från FB Fond
& Kapitalförvaltning. Sistnämnda omräkningsfaktor har beräknats med utgångspunkt från andelen förvaltade aktie- och räntefonder, som uppgick till 78 respektive 22 procent av den totala fondvolymen.
19 För det fall vissa krediter ej kommer att omfattas av överlåtelsen, skall det representativa resultatet justeras med dessa krediters andel av räntenettot.
20 I Föreningsbankens interna redovisning – LIS - systemet – påförs kontor en kapitalbaskostnad med f n 0,5 procent baserat på riskvägd balansomslutning.
Kapitalbaskostnaden återläggs vid beräkning av representativt resultat.
21 För det fall det föreligger osedvanligt oförmånlig hyresnivå och detta hanteras på särskilt sätt vid överlåtelsen, skall hyreskostnaden justeras till marknadsmässig nivå vid beräkning av representativt resultat.
Ränta på Internbank (avräkningskonto mellan kontor och banken) beräknas i LIS – systemet utifrån dagslåneränta med avdrag för f n 0,05 procentenheter. Samma räntesats tillämpas på såväl inlåning som utlåning. Redovisad räntemarginal enligt LIS – systemet skall justeras med dessa 5 räntepunkter till dagslåneränta.