7 RESULTAT OCH SLUTSATS
7.4 B EGRÄNSNINGAR OCH FRAMTIDA FORSKNING
Det har varit svårt att fånga innebörden av vad kontroll betyder. Många vetenskapliga artiklar inom bolagsstyrningsområdet talar om begreppet kontroll och övervakning, men det förekommer sällan en diskussion kring vad begreppet faktiskt innebär och vad gränserna går beträffande när det är kontroll och när det inte är kontroll. Ur styrelsens perspektiv kan en diskussion uppfattas som kontroll, men från företagsledarens perspektiv kan det uppfattas som rådgivning eller som en del av sitt arbete. Av denna anledning kan kontroll vara ett brett begrepp med olika betydelser. Detta innebär således en komplikation; går det att reagera på kontroll om individen i fråga inte ser det som kontroll? Eftersom studien är skriven från styrelsens perspektiv och vad dessa anser är kontroll anses kontroll gå enligt deras definition. Värt att tillägga är att en av anledning till varför styrelseordföranden kontaktades, var för att tydliggöra begreppets innebörd. Framtida forskning skulle således kunna inkludera styrelsens rådgivningsroll och vidare analysera och jämföra de olika reaktionerna som uppstår i samband med styrelsens övervakningsroll och rådgivningsroll.
Teoriavsnittet behandlar ett avsnitt om hur företagsledarens motivation till handling påverkar dennes reaktion på kontroll. Företagsledarens motivation till handling har enbart svagt observerats empiriskt. Anledningen till detta är dels begränsad tid med företagsledarna för att göra ett uttalande, dels svårigheter att konstruera ett mätinstrument. Ett försök gjordes genom att formulera intervjufrågorna som syftar till att mäta motivation till handling på ett liknande sätt så att nyansskillnader i svaren kunde erhållas och därigenom ta ställning till en motivation.
Under studiens gång försöktes även ett frågeformulär konstrueras där företagsledaren skulle svara på antigen- eller frågor och därigenom ta ställning till en motivation till handlande. Detta genom en uteslutningsmetod och därmed finna en slutgiltig motivation kopplad till företagsledaren. På grund av tidsbrist fanns det inte möjlighet att fortsätta konstruera detta mätinstrument. Därmed är ett förslag till vidare forskning att konstruera ett mätinstrument som kan mäta en individs motivation till handling. Detta kan göras på ett liknande sätt. Exempelvis genom ett frågeformulär och/eller motivationsenkäter som respondenten får fylla i innan en intervju börjar. Därmed kan detta tänkas ge mer utvecklade svar på om en reaktion kan kopplas till individens motivation till handling och därmed skapa en reaktion.
Vidare finns det inget som indikerar på att det inte finns fler faktorer som påverkar företagsledarens reaktion. Framtida forskning kan därmed försöka gå djupare i företagsledarens karaktärsdrag och relation med styrelsen för att försöka finna ytterligare orsaker som gör att en företagsledare reagerar som den gör.
När en reaktion har observerats har det varit svårt att klassificera reaktionen, vilket är ytterligare en begränsning. Detta på grund av företagsledarens informationsövertag och därmed har smita, undvika och sabotera varit problematiska att identifiera empiriskt.
Vidare har det även varit svårt att identifiera reaktioner som kategoriseras som icke-synliga, vilka enbart funnits genom litteratur och teori samt empiriskt när en företagsledare berättat om dessa. Därmed kan ett förslag på framtida forskning vara att studera företagsledares reaktioner genom deltagande observationer. Skulle denna forskningsmetod tillämpas kan det tänkas vara lättare att observera företagsledares icke-synliga reaktioner eftersom forskaren är närvarande när reaktionen sker.
Ett sista förslag för framtida forskning är att, istället för att intervjua företagsledare, intervjua styrelsemedlemmar. Detta eftersom företagsledare och styrelsemedlemmar kan ha olika syn på reaktionen men även olika syn på kontroll. Det som kan nås då är hur styrelsen uppfattar företagsledarens reaktioner och hur om de antas förekomma i samband med kontroll.
Referenser
Ackroyd, S. och Thompson, P., (1999). Organizational Misbehaviour, 1. ed., UK: Sage Publickations.
Agboola, A. A. och Salawu, R. O. (2011). Managing Deviant Behavior and Resistance to Change. International Journal of business and management, Vol. 6(1) pp. 235-242.
Aguilera, R. och Jackson, G. (2010). Comparative and International Corporate Governance, The Academy of management Annals, Vol. 4(1), pp. 485-556.
Ahrne, G. och Svensson, P. (2014) Handbok I kvalitativa metoder, 1:4 uppl. Liber:
Stockholm.
Alvesson, M. (2013). Organisation och ledning - Ett något skeptiskt perspektiv, 1. uppl.
Studentlitteratur: Lund.
Andersson, G (2013). Ekonomistyrning: Beslut och handling. Upplaga: 1:1.
Studentlitteratur AB: Lund.
Anthony, R. N. och Govindarajan, V. (2007) Management Control Systems. 12. ed., McGraw-Hill: New York.
Armstrong, M. och Murlis, H. (2014). Reward Management: A Handbook of remunerations strategy and practice. Kogan Page: London.
Aquino, K. och Douglas, S. (2003). Identity threat and antisocial behaviour in organizations: The moderationg effects of individual differences, aggressive modeling, and hierarchical status. Organizational Behavior and Human Decision Processes, Vol.
90(1) pp. 195-208.
Baumeister, R. F. och Leary M. R., (1995) Need to belong: Desire for interpersonal Attachments as a fundamental human motivation. Psychological Bulletin, Vol. 117(3).
pp. 497-529.
Bertrand, M., och Schoar, A. (2003). Managing with style: The effect of managers on firm policies. The quarterly Journal of economics, Vol. 118 (4), pp. 1169-1208.
Blair, M. M. och Stout, L. A. (2001), Director accountability and the mediating role of the corporate board. Washington University Law Quarterly, 79, pp. 403- 447.
Bliss, R., och Potter, M. (2002). Mutual Fund managers: Does gender matter? Journal of Business and Economic Studies, Vol. 8 (1), pp. 1–15.
Bratton, W.W och Wachter, M.L. (2010). The case against shareholder empowerment.
University of Pennsylvania Law Review, Vol. 158. pp. 653-727.
Bryman, A. och Bell, E (2005). Företagsekonomiska forskningsmetoder. 2:1. uppl.
Liber AB: Stockholm.
Bryman, A. och Bell, E (2011). Företagsekonomiska forskningsmetoder. 2:1. uppl.
Liber AB: Stockholm.
Cervenka, A. och Isacson, T., (2015). SCA-chefen tog affärsflyget till fotbolls-VM i
Brasilien, Svenska Dagbladet, 12 februari.
http://www.svd.se/naringsliv/nyheter/sverige/sca-chefen-tog-affarsplanet-till-fotbolls-vm_4293407.svd [2015-02-12].
Coffee J, C, A. 2005. Theory of Corporate Scandals: why the USA and Europe differ.
Oxford Review of Economic Policy, Vol. 21(2), pp. 198-21.
Collin, S-O. (2013). Duty governing human actions: to act becuase it is righteous.
Linnéuniversitetet. Växjö: univ.
Cook, M. L., och Burress, M. J., (2013). The impact of CEO Tenure on cooperative governance, Managerial and decision ecnonomics, Vol. 34, pp. 218-229.
Cornelli, F., Kominek, Z,. och Ljungqvist, A. (2013). Monitoring Managers: Does It Matter? The Journal of Finance, Vol. 68(2). pp. 431-48.
Cropanzano, R., Goldman, B. och Folger, R. (2005). Self-interest; Defining and understanding a human motive, Journal of Organizational Behaviour, 26, pp. 985-991.
Dalton, D.R., Hitt, M. A., Certo, T. och Dalton, C. (2007). The fundamental agency problem and its mitigation, The Academy of Management Annals, Vol. 1(1), pp. 1-64.
Daly, M. och Wilson, M. (1988). Homicide. New York: Aldine De Gruyter.
Davis, P. S., Babakus, E., Danskin Englis, P. och Pett, T., (2010). The influence of CEO Gender om Market orientation and performance in service small and medium-sized service businesses. Journal of Small Business Management, Vol. 48 (4). pp. 475-496.
Davis, J. H., Schoorman, F. D. och Donaldson, L. (1997) Towards a Stewardship Theory of Management. Academy of Management Review, Vol. 22(1), pp. 20–48.
De Cremer, D. och Leonardelli, G. J. (2003). Cooperation in social dilemmas and the need to belong: the moderating effect of group size. Group Dynamics: Theory, Research and Practice, Vol. 7(2). pp. 168-174.
Deshpande S. P., (1997). Managers’ perception of proper ethical conduct: The effect of sex, age and level of education. Journal of Business Ethics, Vol. 16, pp. 79-85.
Dickinson, D. och Villeval. M-C. (2008). Does Monitoring Decrease ork effort? The complementarity between agency and crowding-out theories. Games and Economic Behaviour, Vol. 63. pp. 56-76.
Donaldson, L. (1990) The Ethereal Hand: Organizational Economics and Management Theory. The Academy of Management Review, Vol. 15(3), pp. 369-381.
Donaldson, L., och Davis, J. H., (1991). Stewardship Theory or Agency Theory: CEO Governance and Shareholder Returns. Austrailian Journal of Management, Vol. 16 (1), pp. 49-64.
Eriksson-Zetterquist, U., Kalling T. och Styhre, A. (2012). Organisation och organisering. 3. uppl. Liber: Malmö
Fama, E. F., (1980). Agency Problems and the Theory of the Firm. Journal of Political Economy, 88, pp. 288-307.
Fama, E. F. och Jensen, M. C., 1983. Separation of ownership and control. Journal of Law and Economics, Vol. 26(2), pp. 301-325.
Frey, B. S. (1993). Does monitoring increase work effort? The rivalry with trust and loyalty, Economic Inquiry, 31, pp. 663-670.
Froste, C. (2013). Trendbrott – färre kvinnliga börs VD:ar, Affärsvärlden, 6 november.
http://www.affarsvarlden.se/hem/nyheter/article3785188.ece [2015-05-08]
Furnham, A., Eracleous, A. and Chamorro-Premuzic, T. ( 2009). Personality, motivation and job satisfaction: Hertzberg meets the Big Five. Journal of Mangerial Psychology, Vol. 24(8). pp. 765-779.
Gere, J. och MacDonald, G., (2010). An Update of the Empirical Case for the Need to Belong. Journal of Individual Psychology, Vol. 66(1). pp. 93-115.
Ghoshal, S. (2005). Management Theories Are Destroying Good Management Practices. Academy of Management Learning & Education, Vol. 4(1). pp. 75-95.
Gilson, R. J. (2006). Controlling shareholders and corporate governance: complicating the comparative taxonomy. Harvard Law Review, Vol. 119(6). pp. 1642-1680.
Granovetter, M. (1985). Economic action and social structure: The problem of embeddedness. American Journal of Sociology, 91, 481-510.
Greve, J. (2011). Budget. 2:1. uppl. Studentlitteratur AB: Lund.
He, X., Inman, J. och Mittal, V. (2008). Gender Jeopardy in Financial Risk Taking, Journal of Marketing Research, Vol. 45 (4) , pp. 414-424.
Hedlund, G., Hägg, I., Hörnell, E. och Rydén, B. (1985). Ägarnas voice- och exitbeteende. I: Hedlund et al. Institutioner som aktieägare. Förvaltare?
Industrialister? Klippare?. SNS: Stockholm.
Högfeldt, P. (2005). The history and politics of corporate ownership in Sweden. I:
Morck, R. K. (ed.) A History of Corporate Governance around the World: Family Business Groups to Professional Managers. Chicago and London: University of Chicago Press. pp. 517-580.
Jacobsen, D. I. (2002). Vad, hur och varför? Om metodval i företagsekonomi och andra samhällsvetenskapliga ämnen. 1:10. uppl. Studentlitteratur: Lund
Jensen, M. och Meckling, W., 1976. Theory of the firm: Managerial behavior, agency costs, and ownership structure. Journal of Financial Economics, Vol. 3(4), pp. 305-360.
Jonnergård, K., Stafsudd, A. (2011). The making of active boards in Swedish public companies. Journal of Management and Governance. 15. 123-155.
Kaplan, S. N., Klebanov, M. och Sorensen, M. (2012). Which CEO characteristics and abilities matter? The Journal of finance, Vol. 67(3). pp. 973-1007.
Kassin, S., Fein, S. och Markus, R. H., (2011). Social Psychology, 8. ed. Belmont
Khalid, K., Omar, M. W., Omar, S., Agil S. och Khalid K. (2013). Typology variation and moral intensity in ethical decision making of managers and executives in SMEs.
International Journal of Academic Research, Vol. 5 (1), pp. 18-22.
Knapp, J. R. Dalziel, T. och Lewis, M. W. (2011) Governing Top Managers: Board Control, Social Categorization, and Their Unintended Influence on Discretionary Behaviors. Corporate Governance: An International Review, 19(4), pp. 295–31.
Kollegiet för svensk bolagsstyrning, (2010). Svensk kod för bolagsstyrning. Stockholm:
Kollegiet för svensk bolagsstyrning.
La Porta, R., Lopez-De-Silanes F., Sheifer, A. och Vishny, R. (1998) Law and Finance, Journal of Political Economy, Vol. 106(6) pp. 1113-1155.
Lindkvist, L., Bakka, J. F. och Fivelsdal, E. (2014). Organisationsteori. 6. ed. Liber AB: Stockholm.
Lubatkin, M., Lane, P. J., Collin, S. och Very, P. (2007). An embeddedness framing of governance and opportunism: towards a cross-nationally accommodating theory of agency. Journal of Organizational Behavior, 28, pp. 43–58.
Malmi, T. och Brown, D. (2008). Management Control system as a package - opportunities challenges and research directions. Management Accounting Research, 19 pp. 287–300.
McGregor, D. (1976). The human side of eterprise. Annotated ed. McGraw-Hill: New York.
Olsson, D. (2003). Skandiaskandalen som växte, Dagens Nyheter, 29 december.
http://www.dn.se/ekonomi/skandiaskandalen-som-vaxte/ [2015-02-12].
Ouchi, W. G. (1979). A conceptual framework for the design of organizational control mechanisms. Management Sience, Vol. 25(9). pp. 833-848.
Peni, E. (2014). CEO and Chairperson characteristics and firm performance. Journal of Management and Governance, Vol. 18 (1), pp. 185-205.
Perrow, C. (1986). Complex Organizations: a critical essay. 3. ed. New York:
McGraw-Hill.
Rohmann, A. och Ronwold, J. (2009). Gender and leadership style: A field study in different organizational contexts in Germany. Egual Opportunities International, Vol.
28 (7). pp. 545-560.
Ryan, R. M. och Deci, E. L. (2000). Intrinsic and extrinsic motivation: classic definitions and new directions. Contemporary Educational Psychology, Vol. 25(1). pp.
54-67.
Sapp S., G, (2008). The Impact of Corporate Governance on Executive Compensation, European financial management, Vol. 14(4), pp. 710-746.
Schepers, J., Falk, T., de Puyter, K., de Jong, A. och Hammerschmidt, M. (2012).
Principles and Principals: Do Customer Stewardship and Agency Control Compete or Complement When Shaping Frontline Employee Behavior? Journal of Marketing, Vol.
76 (nov) pp. 1-20.
Schubert, M., Brown, M, och Brachinger, H. (2000) Gender specific attitudes towards risk and ambiguity: An experimental investigation, Center for Economic Research, Swiss Federal Institute of Technology Zürich Working Paper
Sinani’, E., Stafsudd, A., Thomsen, S., Edling, C. och Randöy, T. (2008) Corporate governance in Scandinavia: comparing networks and formal institutions. European Management Review, Vol. 5. pp. 27-40.
Smitt, R., Andersson, J., Andelius, P., Edholm, Ö., Franke, U., Palm, H., Skog, R., Wettergren, U., Winstrlm., H. och Öhman, T. (2004). VD-avtalet. Nordstedts Juridik AB: Stockholm.
Snell, S. A., (1992). Control theory in strategic human resource management: The mediating effect of administrative information. Academy of management Journal, Vol.
35(2). pp. 292-327.
SFS 2005:551. Aktiebolagslag. Stockholm: Justitiedepartementet.
Styrelsekollegiet (2015). Utvärdering av styrelse och VD http://www.styrelsekollegiet.se/web/page.aspx?refid=10 [2015-02-25]
Sundarmurthy, C. och Lewis, M. (2003). Control and collaboration Paradoxes of governance. Academy of Management review, 28, pp. 397-415.
Turillo, C. J., Folger, R., Lavelle, J.J., Umphress, E. E. och Gee, J. O. (2002). Is virtue its own reward? Self-sacrifical decisions for the sake of fairness. Organizational Behaviour and Human Decesion Processes, 89, pp. 839-8.
Wallén, G. (1996). Vetenskapsteori och forskningsmetodik. 2. uppl. Studentlitteratur:
Lund.
Watts, B. L., Messe, L. A., och Vallacher, R. R. (1982). Toward understanding sex differences in pay allocation: Agency, communion and reward distribution behavior.
Sex Roles, Vol. 8 (12), pp. 1175–1187.
Westphal, J. D. (1999). Collaboration in the Boardroom: Behavioral and Performance Consequences of CEO-Board Social Ties, Academy of Management Journal, 42(1), pp.
7-24.
Zona, F. och Zattoni, A. (2007). Beyond the black box of demography: Board processes and task effectiveness within Italian firms. Corporate Governance: An International Review, 15(5), pp. 852–864.
Appendix
Appendix 1 - Kontaktmail
Hej!
Vi inbjuder Er med anledning av Er position som företagsledare i XX till att medverka i en intervju. Vi håller på med en studie kring vad företagsledare anser om sin relation med styrelsen och vill med hjälp av Er få en djupare förståelse för vad Ni anser om denna relation.
Oberoendeskapet i styrelsen är ett omdebatterat ämne i media. Att styrelserna blir mer oberoende ligger bland annat till grund för en större kontroll från styrelsen. Genom vår studie kan Ni som företagsledare hjälpa oss att få förståelse och kunskap gällande vad Ni anser om att styrelsen ökar sin kontroll. Ni och styrelseledamöter kommer även, genom studien, få en inblick i hur företagsledare ser på styrelsens kontroll beträffande incitament och övervakning och hur relationen dem emellan kan utvecklas.
Vi skickar detta mail till Er för att ta reda på om Ni har ett intresse av att delta i denna undersökning. Intervjun är beräknad till max 45 minuter och önskas ske på plats, vald av er och beroende på vad Ni anser är enklast. Vårt främsta syfte är att få ta del av era erfarenheter och kunskaper gällande er relation med styrelsen. Intervjusvaren kommer att användas för att finna de faktorer som påverkar vad företagsledare anser om styrelsen kontroll samt ligga till grund för det fortgående arbetet med studien.
Studien kommer slutligen att mynna ut i en examensuppsats för civilekonomprogrammet på Linnéuniversitetet i Växjö under handledning av professor Sven-Olof Collin. Eftersom Ni är ett av få företag som är utvalda vill vi gärna att ni deltar. Vi kommer att ringa upp Er den xx april angående om ett intresse finns, alternativt att Ni svarar på detta mail senast den xx april. Vid denna kontakt får Ni gärna komma med önskemål om tid och plats för intervju. Vi ser gärna att intervjun äger rum så snart som möjligt. Intervjusvaren kommer att behandlas anonymt så att inga obehöriga kan ta del av dem. Intervjufrågorna bifogas nedan om Ni önskar ta del av dessa innan intervjun äger rum.
Som tack för Ert deltagande kommer Ni att få möjlighet att ta del av resultatet av studien, vilket vi hoppas kan vara av intresse för Er. Vi är tacksamma om Ni vill delta!
Appendix 2 – Intervjuguide I
Tema 1 – Bakgrund v Berätta om dig själv
v Hur ur länge har du arbetat som VD i företaget?
v Hur länge har du arbetat inom företaget?
v Har du tidigare arbetat som VD eller i en ledande position?
v Hur kommer det sig att du valde en roll som VD?
Tema 2 - Karaktärsdrag Egenskaper
v Vilka av dina egenskaper anser du är viktiga i ditt arbete som VD?
Ø Varför är dessa egenskaper viktiga?
Motivation
v Vad motiveras du av på jobbet?
Ø Finns det något i din omgivning som motiverar dig?
v Hur gör du för att bevara/öka din motivation?
v Kan du se något som hindrar din motivation?
v Hur viktigt är det för dig att bli belönad för ditt jobb?
Ø Vad innebär belöning för dig?
Ø Kan du berätta mer om varför
v Hur viktigt är det för dig att erhålla social status?
Ø Kan du berätta mer om varför
v Hur viktigt är företaget som du jobbar i för dig?
Ø Kan du berätta mer om varför v Hur viktigt är företagskultur för dig?
Ø Kan du berätta mer om varför
v Hur viktigt är det för dig att följa dina moraliska principer?
Ø Skulle du kunna ge ett exempel
v Hur viktigt är det för dig att göra något som anses rätt enligt samhällets normer?
Ø Skulle du kunna ge ett exempel
v Hur viktiga är dina kollegors åsikter för dig när du tar ett beslut?
Ø Vilka kollegor?
Ø Kan du berätta mer om varför
v Hur viktigt är relationen med dina kollegor för dig?
Ø Kan du berätta mer om varför
Ø Är det någon relation som är mer viktig?
Tema 3 – Styrelsens och företagsledarens relation v Hur ser din relation med styrelsen ut?
v Hur upplever du styrelsens engagemang?
v Har du någon gång haft en konflikt med styrelsen?
Ø Kan du berätta mer om den situationen och hur löste ni konflikten?
Övervakning
v Hur ser din kontakt ut med företagets styrelse?
Ø Vad är syftet med kontakten och vems initiativ sker den vanligtvis på?
v Hur uppdaterar du styrelsen om den operativa verksamheten?
Ø Vad tycker du om det?
v Hur ser du på styrelsens engagemang i beslutsprocessen?
Ø Vad tycker du om detta?
v Hur ser du på styrelsens engagemang i budgetprocessen?
Ø Vad tycker du om det?
Ø Var är du delaktig och på vilket sätt?
v Hur utvärderar styrelsen dig?
Ø Hur upplever du detta?
v Hur diskuterar styrelsens företages resultat med dig?
Ø Hur upplever du detta?
v Har du någon gång reagerat negativt på något som kan relateras till styrelsen?
Ø Har du någon gång (reaktion, ex. ignorerat) något som styrelsen bett dig göra?
Incitament
v Använder ert företag sig av bonus?
Ø Vad tycker du om detta och kan du berätta mer om varför?
v Äger du aktier i företaget?
Ø Vad tycker du om detta och kan du berätta mer om varför?
v Har du optioner i företaget?
Ø Vad tycker du om detta och kan du berätta mer om varför?
v Har du någon gång upplevt att du blivit tillrättavisad?
Ø Hur upplevde du detta och kan du berätta om denna situation?
v Enligt bolagsstyrningslitteratur har styrelsen tre funktioner, vilka är att agera som rådgivare, nätverka samt övervaka VD:n. Hur ser du på den sistnämnda funktionen?
v Hur kan din relation med styrelseordförande påverka hur styrelsen övervakar dig?
v Hur förändras styrelsens övervakning beroende på om det går dåligt eller bra för företaget?
v Hur kan din relation med styrelsens utvecklas?
v Avslutningsvis är det något som du vill säga som vi inte kommit in på förut?
Appendix 3 – Intervjuguide II
Tema 1 - Bakgrundsfrågor v Berätta om dig själv
Tema 2 – Styrelsens och företagsledarens relation v Hur ser din relation ut med företagets VD?
v Vad anser du är viktigt i din relation med VD:n?
v Har du någon gång haft en meningsskiljaktighet/konflikt med en VD?
Ø Kan du berätta mer om situationen och hur löste ni konflikten?
Tema 3 - Kontroll
v Enligt teori har styrelsen tre roller vilka är att agera som rådgivare, nätverka samt att övervaka VD:n. Styrelsens roll som övervakare och kontrollör framhävs som viktig, i både teori och i koden. Vad är kontroll för er i styrelsen och hur ser kontrollen ut?
v Har du som styrelseledamot/ordförande upptäckt positiva/negativa reaktioner från en VD i samband med att ni kontrollerar?
Ø Hur upplevde du detta och kan du berätta om denna situation?
Övervakning Alternativ 1
v Hur uppdaterar VD er om den operativa verksamheten?
Ø Vad tycker du om det?
v Hur ser ert engagemang i beslutsprocessen ut?
Ø Vad tror du er VD tycker om detta?
v Hur ser ert engagemang i budgetprocessen ut?
Ø Vad tror du er VD tycker om detta?
v Hur utvärderar ni VD:n?
Ø Vad tror du er VD tycker om detta?
v Hur diskuterar ni företagets resultat med VD?
Ø Vad tror du er VD tycker om detta
Alternativ 2
v I teori har ett antal sätt för styrelsen att kontrollera VD:n identifierats. Några av dessa aktiviteter har hittats i er årsredovisning som exempelvis att ni får löpande rapportering beträffande bolagets finansiella ställning och att revisorn medverkar vid ett styrelsemöte utan att VD är närvarande samt att VD:n totala ersättning beslutas av styrelsen. Utförs dessa aktiviteter i syfta att kontrollera VD:n?
Ø Om inte, varför utförs dessa aktiviteter?
Ø Vad tror du VD:n anser om dessa aktiviteter?
Incitament
Incitament