Det finns en begränsad mängd tidigare forskning på kopplingen mellan personal branding och sociala nätverk. På grund av mängden människor som varje dag kommunicerar via Internet, behövs mer forskning göras på kopplingen mellan personal branding och användningen av sociala nätverk. Undersökningar, likt vår, kan göras på andra sociala nätvek än Twitter. Till exempel skulle en liknande undersökning kunna genomföras på Instagram eller Facebook.
Forskare skulle även kunna se på skillnader mellan kommunikationen av personliga varumärken beroende av vilket socialt nätverk som används.
Vidare behöver ett tydligare ramverk tas fram för hur personer ska gå tillväga för att skapa lyckade personliga varumärken. Genom att granska våra undersökningspersoners kommunikation har vi fått en inblick i hur de tre artisterna kommunicerar sina varumärken genom Twitter. Vår undersökning kan dock inte ses som generaliserbar kunskap utan mer som en ingående analys av de tre personernas kommunikation. Med vår undersökning kan personer få en inblick i hur personal branding kan gå till på Twitter. Vi hoppas att arbetet kan väcka ett intresse för att genomföra vidare forskning på området.
6 Källförteckning
• Aaker, D. (2008). Strategic market management. USA: John Wiley & Sons.
• Allaway, A.W., Huddleston, P., Whipple, J. & Ellinger, A.E. (2011), Customer-based brand equity, equity drivers, and customer loyalty in the supermarket industry. Journal of Product & Brand Management, vol. 20 (3), ss. 190-204.
• Altheide, D.L. (1996). Qualitative Media Analysis. Thousand Oaks: Sage Publications.
• Arruda, W. & Dixson, K. (2007). Career Distinction – Stand out by building your brand. New Jersey: John Wiley & Sons.
• Ballantyne, R., Warren, A. and Nobbs, K. (2006). The evolution of brand choice.
Journal of Brand Management, vol. 13, ss. 339-52.
• Boyd, D. & Ellison, N.B. (2007). Social Network Sites: Definition, History and Scholarship. Journal of Computer‐Mediated Communication, vol. 13 (1), ss. 210 – 230.
• Brown, T.J., Barry, T.E., Dacin, P.A. & Gunst, R.F. (2005). Spreading the word:
Investigating antecedents of consumers’ positive word-of-mouth intentions and behaviors in a retailing context. Journal of the Academy of Marketing Science, vol. 33 (2), ss. 123–138.
• Bryman, A. & Bell, E. (2011). Business Research Methods. Third Edition. Oxford:
Oxford University Press.
• Buil, I., de Chernatony, L. & Martinez, E. (2008). A cross- national validation of the consumer-based brand equity scale. Journal of Product & Brand Management, vol. 17 (6), ss. 384-92.
• Burton, S. & Soboleva, A. (2011). Interactive or reactive? Marketing with Twitter.
Journal of Consumer Marketing, vol. 28 (7), ss. 491 – 499.
• Chen, I.J. & Popovich, K. (2003). Understanding customer relationship management (CRM): People, process and technology. Business Process Management Journal, vol.
9 (5), ss. 672-688.
• Cortsen, K. (2013). Annika Sörenstam – a hybrid personal sports brand. Sport, Business and Management: An International Journal, vol. 3 (1), ss. 37-62.
• Covey, S.R. (1989). Seven Habits for highly effective people. USA: Free Press.
• Elo, S. & Kyngäs, H. (2007). The qualitative content analysis process. Journal of Advanced Nursing. Vol 62 (1), ss. 107–115.
• Erdem, T. & Swait, J. (2004). Brand Credibility, Brand Consideration, and Choice.
The Journal of consumer research, vol. 31, ss. 191.
• Fejes, A & Thornberg, R. (2009) Handbok i kvalitativ analys. Stockholm: Liber.
• Feldwick, P. (1996). Do we really need ``brand equity”?, The Journal of Brand Management, vol. 4 (1), ss. 9-28.
• Fetscherin, M. (2010). The determinants and measurement of a country brand: the country brand strength index. International Marketing Review, vol. 27 (4), ss. 466-79.
• Findahl, O. (2012). Svenskarna och Internet. Internetstatistik.
[https://www.iis.se/docs/SOI2012.pdf] (Hämtad: 2013-02-25).
• Frampton, J. (2010), Interview on 2010 best brands. [Elektronisk] Bloomberg.
Tillgänglig: [www.bloomberg.com/video/62974810/]. [Besökt: 5 maj 2013]
• Goffman, E (1959) The Presentation of Self in Everyday Life. Garden City, NY:
Doubleday
• Hakala, U., Svensson, J. & Vincze, Z. (2012) Consumer-based brand equity and top-of-mind awareness: a cross country analysis. Journal of Product & Brand
management, 21/6, ss.439-451.
• Harris, L. & Rae, A. (2011). Building a personal brand through social networking.
Journal of Business Strategy, vol. 32 (5), ss. 14 – 21.
• Hearn, A. (2008). Meat, Mask, Burden: Probing the contours of the branded 'self'.
Journal of Consumer Culture, vol. 8 (2), ss. 197-217.
• Hill, N. (1937). Think and grow rich. USA: The Ralston Society.
• Jansen, B.J., Zhang, M., Sobel, K. & Chowdury, A. (2009). Twitter Power: Tweets as Electronic Word of Mouth. Journal of the American Society for Information Science and Technology, vol. 60 (11), ss. 2169-2188.
• Keel, A. & Nataraajan, R. (2012). Celebrity Endorsements and Beyond: New Avenues for Celebrity Branding. Psychology and Marketing, vol. 29 (9), ss. 690–703.
• Kotler, P., Armstrong, G., Wong, V. & Saunders, J. (2008). Principles of Marketing.
Fifth European Edition. Essex: Pearson Education Limited.
• Kotler, P. & Keller, K.L (2006), Marketing Management. Pearson Education, Upper Saddle River, NJ.
• Lair, D.J., Sullivan, K. & Cheney, G. (2005). Marketization and the Recasting of the Professional Self: The Rhetoric and Ethics of Personal Branding. Management Communication Quarterly, vol. 18 (3), ss. 307-343.
• Marwick, A.E. & Boyd, D. (2010). I tweet honestly, I tweet passionately: Twitter users, context collapse, and the imagined audience. New media & society, vol. 13 (1), ss. 114–133.
• Marwick, A.E. & Boyd, D. (2011). To See and Be Seen: Celebrity Practice on Twitter.
Convergence: The International Journal of Research into New Media Technologies, vol. 17 (2), ss. 139–158.
• Montoya, P. & Vabdehey, T. (2008). The Brand called You – create a personal brand that wins attention and grows your business. New York: The McGraw-Hill
Companies.
• Myers, C.A. (2003). Managing brand equity: a look at the impact of attributes. Journal of Product & Brand Management, vol. 12 (1), ss. 39-51.
• O’Carroll, L. 2012. Twitter active users pass 200 million. The Guardian. 18 december.
http://www.guardian.co.uk/technology/2012/dec/18/twitter-users-pass-200-million (Hämtad 2012-02-07).
• Park, C., & Lee, T.M. (2009). Information direction, website reputation and eWOM effect: A moderating role of product type. Journal of Business Research, vol. 62 (1), ss. 61–67.
• Peters, T. (1997). The Brand Called You. Fast Company magazine,
Augusti/September. [http://www.fastcompany.com/28905/brand-called-you ] (Hämtad:
2013-03-02).
• Pletikosa Cvijikj, I. & Michahelles, F. (2011). A Case Study of the Effects of Moderator Posts within a Facebook Brand Page. Social Informatics, vol. 6894, ss.
161-170.
• Shepherd, I.D.H (2005). From cattle and coke to charlie: meeting the challange of self marketing and personal branding. Journal of Marketing Management, vol. 21, ss. 589-606.
• Simmons, G. (2007). I-branding: Developing the Internet as a Branding Tool.
Marketing Intelligence & Planning, vol. 25 (6), ss. 544-562.
• Simmons, G., Thomas, B. & Truong, Y. (2010) Managing i-branding to create brand equity. European Journal of Marketing, vol. 44 (9), ss. 1260-1285.
• Smith, C. (2012). LittleMonsters.com, Lady Gagas’s Social Network, Opens to the Public. The Huffington Post. 10 juli.
http://www.huffingtonpost.com/2012/07/10/littlemonsters-lady-gaga-social-network_n_1662231.html (Hämtad 2013-03-29).
• Soares, A.M, Pinho, J.C. & Nobre, H. (2012). From Social to Marketing Interactions:
The Role of Social Networks. Journal of Transnational Management, vol. 17 (1), ss.
45-62.
• Wee, L. & Brooks, A. (2010). Personal Branding and the Commodification of Reflexivity. Cultural Sociology, vol. 4 (1), ss. 45-62.
• Winters, L.C. (1991). Brand Equity Measures: Some Recent Advances. Marketing Research, vol. 3, ss. 70-74.
• Wood, L. (2000). Brands and Brand Equity: Definition and Management", Management Decision, vol. 38 (9), ss. 662–669.
• Yan, J. (2011). Social Media in Branding: Fulfilling a Need. Journal of Brand Management, vol. 18 (9), ss. 688–696.
• Yoo, B., Donthu, N. & Lee, S. (2000). An examination of selected marketing mix elements and brand equity. Journal of the academy of marketing science, vol. 28 (2), ss. 195-211.
• Zavattaro, S.M. (2010). Brand Obama. Administrative Theory & Praxis, vol. 32 (1), ss. 123-128.
Bilaga 1
https://twitter.com/ladygaga/status/294275341155979264/photo/1
Bilaga 2
http://instagram.com/p/Q3FDWSjvH4/
Bilaga 3
http://instagram.com/p/TjGaJ_DvHq/
Bilaga 4
http://instagram.com/p/Voz5ueIJ4p/
Bilaga 5
http://instagram.com/p/VUk1R6hM9V/
Bilaga 6
http://instagram.com/p/VHP7fnhMwj/
Bilaga 7
http://instagram.com/p/Uev4vghM5V/
Bilaga 8
https://twitter.com/taylornation13/status/301431226085015552/photo/1
Bilaga 9
http://instagram.com/p/W5KNxVBM1V/
Bilaga 10
http://instagram.com/p/V7LN5oBM-c/
Bilaga 11
http://instagram.com/p/UaT09ihM--/
Bilaga 12
http://instagram.com/p/UaTVZ7BM-e/
Bilaga 13
https://twitter.com/ladygaga/status/280348028307648512/photo/1
Bilaga 14
http://instagram.com/p/W81cXEBM6m/
Bilaga 15
http://instagram.com/p/W70p-‐UhM_y/
Bilaga 16
http://instagram.com/p/V86TncBM-Z/
Bilaga 17
http://instagram.com/p/VhgmwLDvHm/
Bilaga 18
http://instagram.com/p/W6Su2ABM44/
Bilaga 19
http://instagram.com/p/UdI0oghM29/
Bilaga 20
http://instagram.com/p/URgCGphM3Y/
Bilaga 21
http://instagram.com/p/U708xKBM0R/
Bilaga 22
http://instagram.com/p/UwSQRZBM0k/
Bilaga 23
http://instagram.com/p/UTQzwOBM80/
Bilaga 24
https://twitter.com/ladygaga/status/269170781794213888/photo/1
Bilaga 25
http://instagram.com/p/V1ALUOBMxj/
Bilaga 26
https://twitter.com/ladygaga/status/294919481623453696/photo/1
Högskolan i Borås är en modern högskola mitt i city. Vi bedriver utbildningar inom ekonomi och informatik, biblioteks- och informationsvetenskap, mode och textil, beteendevetenskap och lärarutbildning, teknik samt vårdvetenskap.
På institutionen Handels- och IT-högskolan (HIT) har vi tagit fasta på studenternas framtida behov.
Därför har vi skapat utbildningar där anställningsbarhet är ett nyckelord. Ämnesintegration, helhet och sammanhang är andra viktiga begrepp. På institutionen råder en närhet, såväl mellan studenter och lärare som mellan företag och utbildning.
Våra ekonomiutbildningar ger studenterna möjlighet att lära sig mer om olika företag och förvaltningar och hur styrning och organisering av dessa verksamheter sker. De får även lära sig om samhällsutveckling och om organisationers anpassning till omvärlden. De får möjlighet att förbättra sin förmåga att analysera, utveckla och styra verksamheter, oavsett om de vill ägna sig åt revision, administration eller
marknadsföring. Bland våra utbildningar finns alltid något för dem som vill designa framtidens IT-baserade kommunikationslösningar, som vill analysera behov av och krav på organisationers information för att designa deras innehållsstrukturer, bedriva integrerad IT- och affärsutveckling, utveckla sin förmåga att analysera och designa verksamheter eller inrikta sig mot programmering och utveckling för god IT-användning i företag och organisationer.
Forskningsverksamheten vid institutionen är såväl professions- som design- och utvecklingsinriktad.
Den övergripande forskningsprofilen för institutionen är handels- och tjänsteutveckling i vilken kunskaper och kompetenser inom såväl informatik som företagsekonomi utgör viktiga grundstenar. Forskningen är välrenommerad och fokuserar på inriktningarna affärsdesign och Co-design. Forskningen är också professionsorienterad, vilket bland annat tar sig uttryck i att forskningen i många fall bedrivs på aktionsforskningsbaserade grunder med företag och offentliga organisationer på lokal, nationell och internationell arena. Forskningens design och professionsinriktning manifesteras också i InnovationLab, som är institutionens och Högskolans enhet för forskningsstödjande systemutveckling.
BESÖKSADRESS: JÄRNVÄGSGATAN 5 · POSTADRESS: ALLÉGATAN 1, 501 90 BORÅS TFN: 033-‐435 40 00 · E-‐POST: INST.HIT@HB.SE · WEBB: WWW.HB.SE/HIT