G.09.01
Uppgifter om bostadshuset
Hustyp Friliggande 1¾-planshus med källarvåning.
Byggnadsår 1927.
Husläge Området klassificeras som normalriskområde.
Byggnads- material
Väggar i källarvåningen består av stenbaserade bygg- nadsmaterial. I övrigt trä. Gammastrålningen är inte förhöjd.
Ventilation Självdragsventilation.
Radonmätningar
Objekt Radonhalter Bq/m3
nr Före Efter Kontrollmätning
åtgärd åtgärd 1991 1994 1997 2000 G.09.01 1928 120 180 200 120 80
Radonkällor
Den förhöjda radonhalten orsakas av radon från marken.
Radonsanering
Byggnaden radonsanerades 1989 genom att en radonsug inmonterades. Radonsugen har ett sugställe beläget relativt centralt i huset. Fläkten är placerad inomhus. Den är tyristorreglerad och körs normalt med tyristorn inställd i ”mittenläge”.
Kommentar
Den utförda saneringen har givit ett gott resultat. Radonhalten ligger under gränsvärdet för nyproduktion under hela kontrolltiden.
G.09.02
Uppgifter om bostadshuset
Hustyp Friliggande enplanshus med suterrängvåning.
Byggnadsår 1965.
Husläge Området klassificeras som högriskområde. Huset
ligger på sluttningen av en rullstensås. Byggnads-
material
Väggar i suterrängvåningen består av stenbaserade byggnadsmaterial. I övrigt trä. Fasadbeklädnad av tegel. Gammastrålningen är inte förhöjd.
Ventilation Självdragsventilation.
Radonmätningar
Objekt Radonhalter Bq/m3
Nr Före Efter Kontrollmätning
åtgärd åtgärd 1991 1994 1997 2000 G.09.02 3500 124 140 130 160 90
Radonkällor
Den förhöjda radonhalten orsakas av radon från marken.
Radonsanering
Byggnaden radonsanerades 1984 genom att en radonsug inmonterades. Radonsugen har ett sugställe beläget i husets bakre del. Fläkten är placerad inomhus. Den är tyristorreglerad, men körs alltid på högsta varvtal.
Kommentar
Den utförda saneringen har givit ett gott resultat. Radonhalten ligger på en relativt stabil nivå under gräns- värdet för nyproduktion under hela kontrolltiden.
G.09.03
Uppgifter om bostadshuset
Hustyp Friliggande 1½-planshus med källarvåning.
Byggnadsår 1963.
Husläge Området klassificeras som högriskområde. Rullstens-
ås. Byggnads-
material
Väggar i källarvåningen består av stenbaserade bygg- nadsmaterial. I övrigt trä. Fasadbeklädnad av tegel. Gammastrålningen är inte förhöjd.
Ventilation Självdragsventilation.
Radonmätningar
Objekt Radonhalter Bq/m3
nr Före Efter Kontrollmätning
åtgärd åtgärd 1991 1994 1997 2000 G.09.03 900 184 82 30 -- 70
Radonkällor
Den förhöjda radonhalten orsakas av radon från marken.
Radonsanering
Byggnaden radonsanerades 1988 genom att en radonsug inmonterades. Radonsugen har ett sugställe. Fläkten är placerad inomhus.
Utöver installation av radonsug har man utfört viss tätning mot mark samt installerat ett uteluftsdon i köket.
Kommentar
Den utförda saneringen har givit ett mycket gott resultat. Radonhalten ligger på en relativt stabil och mycket låg nivå under hela kontrolltiden.
S.09.04
Uppgifter om bostadshuset
Hustyp Friliggande 1¾-planshus med källarvåning.
Byggnadsår 1912.
Husläge Området klassificeras som högriskområde. Rullstens-
ås. Byggnads-
material
Väggar i källarvåningen består av stenbaserade bygg- nadsmaterial. I övrigt trä. Gammastrålningen är inte förhöjd.
Ventilation Självdragsventilation.
Radonmätningar
Objekt Radonhalter Bq/m3
nr Före Efter Kontrollmätning
åtgärd åtgärd 1991 1994 1997 2000 S.09.04 1562 96 160 120 170 140
Radonkällor
Den förhöjda radonhalten orsakas av radon från marken.
Radonsanering
Byggnaden radonsanerades 1989 genom att en radonsug inmonterades. Radonsugen har ett sugställe. Fläkten är placerad inomhus. Den är tyristorreglerad, men körs alltid på samma varvtal.
Kommentar
Den utförda saneringen har givit ett gott resultat. Radonhalten har legat på en stabil nivå under gränsvärdet för nyproduktion under hela kontrolltiden.
S.09.05
Uppgifter om bostadshuset
Hustyp Friliggande tvåvåningshus med källarvåning.
Byggnadsår 1936.
Husläge Området klassificeras som högriskområde. Rullstens-
ås. Byggnads-
material
Ytterväggar i samtliga våningar består av tegel, bjälk- lag över källarvåning av betong. I övrigt trä. Fasadbe- klädnad av kalksandsten. Gammastrålningen är inte förhöjd.
Ventilation Självdragsventilation.
Radonmätningar
Objekt Radonhalter Bq/m3
nr Före Efter Kontrollmätning
åtgärd åtgärd 1991 1994 1997 2000 S.09.05 1132 48 180 210 360 330
Radonkällor
Den förhöjda radonhalten orsakas till största delen av radon från marken och till en liten del av radon från byggnadsmaterialet.
Radonsanering
Byggnaden radonsanerades 1987 genom att en radonsug med en 99 W fläkt inmonterades. Radonsugen har ett sugställe. Fläkten är placerad inomhus. Den kan inte varvtalsregleras utöver av och på lägen.
Kommentar
Det är en markant skillnad i radonhalter 1991 och 1994 (180 respektive 210 Bq/m3) å ena sidan samt 1997
och 2000 (360 respektive 330 Bq/m3) å den andra. Fastighetsägaren har inte gjort eller låtit utföra något som
S.09.06
Uppgifter om bostadshuset
Hustyp Friliggande 1½-planshus med källarvåning.
Byggnadsår 1900.
Husläge Området klassificeras som högrisko mråde. Rullstens-
ås. Byggnads-
material
Väggar i källarvåningen består av stenbaserade bygg- nadsmaterial. I övrigt trä. Gammastrålningen är inte förhöjd.
Ventilation Självdragsventilation.
Radonmätningar
Objekt Radonhalter Bq/m3
nr Före Efter Kontrollmätning
åtgärd åtgärd 1991 1994 1997 2000 S.09.06 1100 222 180 210 310 50
Radonkällor
Den förhöjda radonhalten orsakas av radon från marken.
Radonsanering
Byggnaden radonsanerades 1989 genom att en radonsug inmonterades. Radonsugen har ett sugställe beläget relativt centralt i huset. Fläkten är placerad inomhus. Den kan inte varvtalsregleras utöver av och på lägen.
Kommentar
Fastighetsägaren har inte gjort eller låtit göra något som kan förklara ökningen i radonhalt från 1994 till 1997 eller den drastiska sänkningen vid kontrollmätningen 2000. Någon förklaring till de relativt stora skillnaderna i radonhalt mellan de olika kontrollmätningarna finns därför inte.
F.09.07
Uppgifter om bostadshuset
Hustyp Friliggande enplanshus med källarvåning.
Byggnadsår 1968.
Husläge Området klassificeras som normalriskmark. Morän.
Byggnads- material
Ytterväggar i källarvåningen består av alunskiffer- baserad lättbetong, innerväggar och bjälklag över källarvåning av sten/betong. I övrigt trä. Fasadbekläd- nad av kalksandsten. Gammastrålningen från lätt- betongen är 0.25-0.30 µSv/h.
Ventilation Självdragsventilation.
Radonmätningar
Objekt Radonhalter Bq/m3
nr Före Efter Kontrollmätning
Åtgärd åtgärd 1991 1994 1997 2000 F.09.07 1000 160 180 180 360 310
Radonkällor
Den förhöjda radonhalten orsakas till största delen av radon från marken och till en liten del av radon från byggnadsmaterialet.
Radonsanering
Byggnaden radonsanerades 1989 genom att en radonsug med en 94 W fläkt inmonterades. Radonsugen har ett sugställe beläget relativt centralt i huset. Fläkten är placerad inomhus. Den kan inte varvtalsregleras ut- över av och på lägen.
Kommentar
Ökningen i radonhalt 1997 har troligen två olika orsaker. Den ena är att radonhalterna 1991 och 1994 endast mättes i bottenvåningen trots att det finns en källarvåning. Vid 1997 års mätning placerades en detektor i gillestugan i källarplanet och den andra i ett tidigare mätt sovrum i bottenplanet. Ökningen i sovrummet är
från 172 Bq/m3 1994 till 290 Bq/m3 1997, alltså en ökning med 68 % i förhållande till den totala ökningen på
100 %. Den andra orsaken är att huset stått obebott under närmare halva mättiden 1997.
Kontrollmätningen 2000 gjordes i samma rum som 1997 års mätning. Radonhalten i gillestugan var 380
Bq/m3 mot 420 Bq/m3 vid mätningen 1997. I sovrummet i bottenvåningen var radonhalten 230 Bq/m3 år
2000. Även under mättiden 2000 var huset obebott under cirka en av de tre mätmånaderna.
Den till synes kraftiga ökningen i radonhalt mellan 1994 och 1997 är alltså till stor del av mätteknisk natur. Resterande ökning kan bero på att huset inte har ventilerats på ett normalt sätt under delar av mättiden.
F.09.08
Uppgifter om bostadshuset
Hustyp Friliggande 1½-planshus med källarvåning under cirka
halva huset, krypgrund under resterande del.
Byggnadsår 1953.
Husläge Området klassificeras som normalriskmark. Morän.
Byggnads- material
Väggar i källarvåningen består av stenbaserade bygg- nadsmaterial. I övrigt trä. Fasadbeklädnad av kalk- sandsten. Gammastrålningen är inte förhöjd.
Ventilation Självdragsventilation.
Radonmätningar
Objekt Radonhalter Bq/m3
nr Före Efter Kontrollmätning
åtgärd åtgärd 1991 1994 1997 2000 F.09.08 1080 220 140 140 100 90
Radonkällor
Den förhöjda radonhalten orsakas av radon från marken.
Radonsanering
Byggnaden radonsanerades 1981 genom att en radonsug med en 94 W fläkt inmonterades. Radonsugen har ett sugställe beläget i husets bakre del. Fläkten är placerad inomhus. Den är tyristorreglerad och körs normalt med tyristorn inställd på cirka 30 %.
Kommentar
Den utförda saneringen har givit ett gott resultat. Radonhalten har legat på en stabil nivå under gränsvärdet för nyproduktion under h ela kontrolltiden.
F.09.09
Uppgifter om bostadshuset
Hustyp Friliggande enplanshus med källarvåning.
Byggnadsår 1972.
Husläge Området klassificeras som högriskmark. Rullstensås.
Byggnads- material
Väggar i källarvåningen består av alunskifferbaserad lättbetong. I övrigt trä. Fasadbeklädnad av kalksand- sten. Gammastrålningen från lättbetongen är 0.30-0.60 µSv/h.
Ventilation Mekanisk till- och frånluftsventilation med värme -
återvinning (FTX-system).
Radonmätningar
Objekt Radonhalter Bq/m3
nr Före Efter Kontrollmätning
åtgärd åtgärd 1991 1994 1997 2000 F.09.09 980 180 99 180 210 150
Radonkällor
Den förhöjda radonhalten orsakas till större delen av radon från marken och till en mindre del av radon från byggnadsmaterialet.
Radonsanering
Byggnaden radonsanerades 1989 genom att en radonsug inmonterades. Radonsugen har ett sugställe beläget relativt centralt i huset. Fläkten är placerad inomhus. Den är tyristorreglerad och körs normalt med tyristorn inställd på cirka 30 %.
Kommentar
Den utförda saneringen har givit ett gott resultat. Radonhalten har legat på en relativt stabil nivå under eller nära gränsvärdet för nyproduktion under hela kontrolltiden.
F.09.10
Uppgifter om bostadshuset
Hustyp Friliggande enplanshus med suterrängvåning.
Byggnadsår 1970.
Husläge Området klassificeras som normalriskmark. Morän.
Byggnads- material
Väggar i suterrängvåningen består av stenbaserade byggnadsmaterial, några innerväggar av alunskiffer- baserad lättbetong. I övrigt trä. Gammastrålningen från lättbetongen är 0.18-0.22 µSv/h.
Ventilation Mekanisk frånluftsventilation (F-system).
Radonmätningar
Objekt Radonhalter Bq/m3
nr Före Efter Kontrollmätning
åtgärd åtgärd 1991 1994 1997 2000 F.09.10 840 <100 67 70 110 90
Radonkällor
Den förhöjda radonhalten orsakas till största delen av radon från marken och till en liten del av radon från byggnadsmaterialet.
Radonsanering
Byggnaden radonsanerades 1989 genom att en radonsug inmonterades. Radonsu gen har ett sugställe beläget i husets bakre del. Fläkten är placerad inomhus. Den är tyristorreglerad och körs normalt på lågt varvtal.
Kommentar
Den utförda saneringen har givit ett mycket gott resultat. Radonhalten ligger på en relativt stabil och mycket låg nivå under hela kontrolltiden.
N.09.12
Uppgifter om bostadshuset
Hustyp Friliggande tvåplanshus med källarvåning.
Byggnadsår 1936.
Husläge Området klassificeras som högriskområde. Huset är
beläget relativt högt upp på en rullstensås. Byggnads-
material
Väggar i källarvåningen består av stenbaserade bygg- nadsmaterial. I övrigt trä. Fasadbeklädnad av kalk- sandsten. Gammastrålningen är inte förhöjd.
Ventilation Självdragsventilation.
Radonmätningar
Objekt Radonhalter Bq/m3
Nr Före Efter Kontrollmätning
åtgärd åtgärd 1991 1994 1997 2000 N.09.12 1080 120 160 160 300 180
Radonkällor
Den förhöjda radonhalten orsakas av radon från marken.
Radonsanering
Byggnaden radonsanerades 1990 genom att en radonsug med en 80 W fläkt inmonterades. Radonsugen har ett sugställe beläget relativt centralt i huset. Fläkten är placerad inomhus. Den kan inte varvtalsregleras mer än av/på.
Kommentar
Radonhalterna har varit ungefär desamma vid samtliga kontrollmätningar utom 1997, då den var nästan dubbelt så hög. Enligt fastighetsägaren har man bott i huset på samma sätt vid alla mätningarna, t.ex. beträffande vädring. Någon förklaring till det tillfälligt förhöjda radonvärdet kan därför inte finnas i hand- havandet av huset. Fastigheten ligger i ett område med ett flertal installerade radonbrunnar. Möjligen skulle variationen i radonhalterna kunna ha orsakats av ändrade varvtal hos fläkten i någon radonbrunn på en grannfastighet.
N.09.13
Uppgifter om bostadshuset
Hustyp Friliggande enplanshus med suterrängvåning.
Byggnadsår 1961.
Husläge Området klassificeras som högriskområde. Svallsand.
Byggnads- material
Väggar i suterrängvåningen består av alunskifferbase- rad lättbetong. Betongbjälklag. I övrigt trä. Fasadbe- klädnad av tegel. Gammastrålningen från lättbetongen är 0.75-0.80 µSv/h.
Ventilation Självdragsventilation.
Radonmätningar
Objekt Radonhalter Bq/m3
Nr Före Efter Kontrollmätning
åtgärd åtgärd 1991 1994 1997 2000 N.09.13 750 230 160 150 210 190
Radonkällor
Den förhöjda radonhalten orsakas av radon från både marken och från byggnadsmaterialet.
Radonsanering
Byggnaden radonsanerades 1982 genom att en radonsug inmonterades. Radonsugen har ett sugställe beläget i en garderob i husets bakre del. Fläkten är tyristorreglerad och körs normalt med tyristorn inställd på cirka 70 %.
Kommentar
Radonsugen har eliminerat så gott som hela inläckaget av jordluft i huset. Den fortfarande något förhöjda radonhalten orsakas till allra största delen av radon från byggnadsmaterialet.
N.09.14
Uppgifter om bostadshuset
Hustyp Friliggande tvåplanshus med källarvåning.
Byggnadsår 1936.
Husläge Området klassificeras som normalriskmark, men med
kommentar om att förhöjda markradonhalter kan före- komma i områdets närhet.
Byggnads- material
Väggar i samtliga våningar består av stenbaserade byggnadsmaterial, bjälklag över bottenvåning av betong. I övrigt trä. Fasadbeklädnad av puts. Gamma- strålningen är inte förhöjd.
Ventilation Självdragsventilation.
Radonmätningar
Objekt Radonhalter Bq/m3
nr Före Efter Kontrollmätning
Åtgärd åtgärd 1991 1994 1997 2000 N.09.14 1440 80 90 70 110 90
Radonkällor
Den förhöjda radonhalten orsakas av radon från marken.
Radonsanering
Byggnaden radonsanerades 1989 genom att en radonsug med en 75 W fläkt inmonterades. Radonsugen har ett sugställe beläget relativt centralt i huset, se figur B1.5. Fläkten är tyristorreglerad och körs normalt med tyristorn inställd på cirka 30 %.
Figur B1.5 En enkel form av radonsug som fungerar all- deles utmärkt. Fläkten är placerad i den ljud- isolerande plåtlådan. Locket är avtaget och står lutande mot träställningen. Avluftsröret utgörs av ett spirorör. Rör inklusive skarvar kräver extra uppmärksamhet på tätheten.
Ko mmentar
Den utförda saneringen har givit ett mycket gott resultat. Radonhalten ligger på en relativt stabil och mycket låg nivå under hela kontrolltiden.
N.09.15
Uppgifter om bostadshuset
Hustyp Friliggande enplanshus med suterrängvåning.
Byggnadsår 1969.
Husläge Området klassificeras som högriskområde. Berg,
morän. Byggnads-
material
Väggar i båda planen består av alunskifferbaserad lättbetong, bjälklag över suterrängvåning av betong. Fasadbeklädnad av fasadtegel. Gammastrålningen är 0.45-0.80 µSv/h.
Ventilation Självdragsventilation.
Radonmätningar
Objekt Radonhalter Bq/m3
Nr Före Efter Kontrollmätning
åtgärd åtgärd 1991 1994 1997 2000 N.09.15 1900 180 140 280 240 320
Radonkällor
Den förhöjda radonhalten orsakas av radon såväl från marken som från byggnadsmaterialet.
Radonsanering
Byggnaden radonsanerades 1981 genom att en radonsug med en 94 W fläkt inmonterades. Radonsugen har ett sugställe beläget i husets bakre del (källardel). Fläkten är placerad inomhus. Den är tyristorreglerad och körs normalt med tyristorn inställd på cirka 30 %.
Efter mätning av radonhalten utfördes följande åtgärder för att ytterligare sänka halten:
• Lucka i golv mot mark tätades
• Delar av tätningslister i fönster avlägsnades trots att huset är rikligt försett med uteluftsdon.
Kommentar
Den ursprungliga, förhöjda radonhalten orsakades av radon såväl från marken som från byggnadsmaterialet. Installationen av radonsug tillsammans med tätning av golvlucka tycks ha eliminerat radonbidraget från marken.
Samtliga väggar i huset består av alunskifferbaserad lättbetong. Radon från byggnadsmaterialet har orsakat de halter som uppmätts efter åtgärd och vid kontrollmätningarna. Variationerna beror på skillnader i luft- växling i det självdragsventilerade huset. Under mätningen 2000 var huset exempelvis obebott under större delen av perioden.
N.09.16
Uppgifter om bostadshuset
Hustyp Friliggande enplanshus med källarvåning.
Byggnadsår 1947. Tillbyggt 1986.
Husläge Området klassificeras som normalriskområde. Tunt
lager lera på svallsand. Byggnads-
material
Väggar i källarvåningen består av stenbaserade bygg- nadsmaterial. I övrigt trä. Gammastrålningen är inte förhöjd.
Ventilation Självdragsventilation.
Radonmätningar
Objekt Radonhalter Bq/m3
nr Före Efter Kontrollmätning
åtgärd åtgärd 1991 1994 1997 2000 N.09.16 3570 60 260 300 280 170
Radonkällor
Den förhöjda radonhalten orsakas av radon från marken.
Radonsanering
Huset radonsanerades i huvudsak genom att en radonsug av egen konstruktion monterades in 1986. Radon- sugen består av en 40 W fläkt som suger luft från marken i fyra punkter under huset. Sugpunkten under pannrum utgörs av ett cirka 3 m djupt hål, som borrats ner i marken. Hålets diameter är 30-40 mm. Radon- sugens varvtal går inte att reglera.
I ett rum i källarvåningen ventileras utrymmet mellan övergolv och betongplatta. Rumsluft släpps ner i golvet utmed ena väggen och sugs bort från golvspalten vid motstående vägg med hjälp av en fläkt.
Rörgenomföringar i källargolvets betongplatta har tätats mot inträngande jordluft.
Kommentar
Radonsaneringen tycks enligt radondottermätningen efter åtgärd ha varit lyckosam, men ett närmare studium av siffrorna visar på ett litet tillskott av radon som kommer in från marken.
Under kontrollmätningarna har utetemperaturen åtminstone tidvis varit betydligt lägre än vid WLM- mätningen 1986. Den termis ka stigkraften i inneluften skapar därvid ett lägre lufttryck över källargolvet, vilket resulterar i att små mängder jordluft sugs in och höjer radonhalten i huset.
De vid kontrollmätningarna 1991, 1994 och 1997 uppmätta radonhalterna är så gott som lika. Den lilla skillnaden kan bero på mätonoggrannheten hos mätmetoden, men kan också vara en faktisk skillnad p.g.a. variationer i temperaturskillnaden inne–ute.
Radonsugen klarar inte av att sänka lufttrycket i marken tillräckligt mycket under hela den erforderliga ytan av huset. Vid låga utetemperaturer sugs därför små mängder jordluft in i byggnaden.
U.09.17
Uppgifter om bostadshuset
Hustyp Friliggande enplanshus med suterrängvåning.
Byggnadsår 1969.
Husläge Området klassificeras som normalriskområde. Morän.
Byggnads- material
Bärande väggar i suterrängvåningen består av alun- skifferbaserad lättbetong. I övrigt trä. Fasadbeklädnad av tegel. Gammastrålningen från lättbetongen 0.40-
0.75 µSv/h.
Ventilation Självdragsventilation.
Radonmätningar
Objekt Radonhalter Bq/m3
Nr Före Efter Kontrollmätning
åtgärd åtgärd 1991 1994 1997 2000 U.09.17 66014 300 1000 1090 -- 1080
Radonkällor
Den förhöjda radonhalten orsakas till större delen av radon från marken och till en mindre del av radon från byggnadsmaterialet och i någon mån av radon från hushållsvattnet.
Radonsanering
Huset ingick i början av 1980-talet i ett forskningsprojekt vars syfte var att undersöka markens inverkan på radonhalten inomhus i ett antal småhus med konstaterade höga radonhalter. Eftersom radon från marken bedömdes vara den främsta orsaken till den förhöjda radonhalten i inomhusluften installerades 1983 en radonsug. Den har en 36 W kanalfläkt. Varvtalet kan regleras med en tyristorregulator. Radonsugen har endast en sugpunkt och den är placerad ca 0.8 m innanför den bakre grundmuren.
Normalt körs fläkten i radonsugen på full effekt utom vid kyla då tyristorn vrids ner till ett mittenläge. Vid kontrollmätningen 1991 var dock tyristorn ställd i mittenläget under hela mättiden. Under 1994 års kontrollmätning kördes fläkten på full effekt utan reducering vid kyla. Skillnaden i sugkraft mellan de båda inställningarna är dock minimal, ungefär 10-15 Pa.
Vid besiktning av byggnaden i januari 1994 upptäcktes otätheter med inläckande jordluft vid tröskel till tvättstugan samt genom spricka i yttergrundmur i tvättstugan.
Kommentar
Före sanering uppmättes vid en korttidsmätning radonhalten till 2 680 Bq/m3. De i tabellen angivna halterna
före och närmast efter installation av radonsugen 1983 mättes med integrerande radonmätare under 13 respektive 14 dagar. Den kvarstående radonhalten orsakades troligen helt av radonavgången från blåbetongen och med ett litet tillskott av radon från hushållsvattnet.
Radonsugen gav vid kontrollmätningen 1991 inte något större luftflöde trots ett undertryck i sugkanalen på 160-170 Pa relativt matkällaren, som den är placerad i. Detta kan tyda på att en viss igensättning av grus- lagret närmast sugstället kan ha skett.
14
Medelvärde för en mätning under 13 dagar. Vid en korttidsmätning uppmättes radonhalten till 2 680
U.09.18
Uppgifter om bostadsh uset
Hustyp Friliggande enplanshus med källarvåning.
Byggnadsår 1961.
Husläge Området klassificeras som högriskområde. Huset är
beläget på nedre delen av en rullstensås. Byggnads-
material
Väggar i båda planen består av stenbaserade bygg- nadsmaterial. I övrigt trä. Gammastrålningen är inte förhöjd.
Ventilation Självdragsventilation.
Radonmätningar
Objekt Radonhalter Bq/m3
nr Före Efter Kontrollmätning
Åtgärd åtgärd 1991 1994 1997 2000 U.09.18 2860 400 300 340 190 220
Radonkällor
Den förhöjda radonhalten orsakas av radon från marken.
Radonsanering
Byggnaden radonsanerades 1983 genom att en radonsug med en 36 W fläkt inmonterades. Radonsugen har ett sugställe beläget relativt centralt i huset. Fläkten är placerad inomhus. Den kan inte varvtalsregleras.
Kommentar
Radonhalterna 1991 och 1994 var i stort sett lika (300 respektive 340 Bq/m3). Även radonhalterna 1997 och
2000 var sinsemellan lika, men cirka 35 % lägre. Vad som har orsakat denna sänkning har inte kunnat fast- ställas eftersom fastighetsägaren inte har utfört något ytterligare saneringsarbete. Möjligen kan en justering av avluftskanalens läge mellan fläkten och ytterväggen ha påverkat tätheten i skarvarna och därmed minskat ett eventuellt läckage av jordluft inne i garaget. Detta är byggt i direktkontakt med bostadshuset och med en