Backcastingstudier och scenariostudier

Backcastingstudier är en lämplig metod då det finns en framtida målbild och man önskar ta reda på olika möjligheter att ta sig dit. Miljökvalitetsmålen med delmål kan sägas utgöra randvillkor för visioner om ett hållbart samhälle och skulle åter- kommande kunna användas som utgångspunkter vid backcastingstudier.

Särskilt intressant i detta sammanhang är miljömålet Begränsad klimatpåverkan som är det enda miljökvalitetsmål som Naturvårdsverket har huvudansvar för och som av Miljömålsrådet har bedöms som genuint svårt att nå. Kopplat till klimatmå- let har H-avdelningen ansvar för att arbeta med strategier för energieffektivisering och transporter. Även om osäkerheten om förutsättningarna från idag fram till 2050 då klimatmålet ska ha uppnåtts är enorm och vi till exempel ännu inte vet hur nöd- vändiga utsläppsminskningar kommer att fördelas bland världens länder, bör svå- righeterna inte avhålla oss ifrån att försöka utröna vilka alternativa åtgärder som

står till buds och kan få acceptans i samhället samt hur stora och nödvändiga sam- hällsförändringar kan genomföras.

Scenariostudier kan används för att fånga upp svaga signaler. Återkommande sce- nariostudier borde därför vara ett naturligt inslag i en större organisation omvärlds- analys samt utgöra ett underlag för att ta fram strategier för att möta en föränderlig omvärld. Vi anser att det skulle vara värdefullt för både H-avdelningen och Natur- vårdsverket som helhet att återkommande genomföra scenariostudier. Erfarenheter från arbeten med framtidsstudier vid myndigheter och andra organisationer visar att för att arbetet ska vara framgångsrikt och kunna påverka organisationens verksam- het och planering krävs att ledningen är delaktig i processen (se utkast till hur en scenariostudie kan gå till avsnitt 3.6).

Det finns många tänkbara konkreta projekt under denna rubrik. Förutom att titta på nya områden att tillämpa scenariostudier och backcastingstudier på bör man se vad som redan har gjorts och vad som bör följas upp och byggas vidare på. Ett sådant exempel skulle kunna vara studien ”Sverige år 2021 – vägen till ett hållbart sam- hälle” (se avsnitt 4.1). Ett annat tänkbart exempel är en fortsättning av SAME- projektet (se avsnitt 4.5). I SAME-rapporten beskrivs åtgärder för att kunna nå halverad energianvändning till år 2050, men styrmedelsavsnittet har inte utveck- lats. Det är angeläget att utvärdera hur effektiva (kostnad och miljö) olika typer av styrmedel är för olika situationer och ändamål. Likaså finns behov av konsekvens- bedömningar av olika styrmedel och kombinationer av styrmedel. Även kunskap om hur olika styrmedel kan kombineras för att nå maximal effekt och acceptans i samhället behövs.

Omfattande insatser görs och planeras beträffande bedömning av framtida utsläpp av växthusgaser. En närliggande fråga är hur Naturvårdsverket ska dra lärdom och nytta av de scenarier som är framtagna för klimatförändringar till år 2050 och 2100. Vilka åtgärder ska vidtas för att mildra följderna av kommande förändringar inom myndighetens ansvarsområde?

7.5 Målkonflikter

För att beslutsfattare på olika nivåer ska komma tillrätta med de alltmer akuta mål- konflikterna fordras ett bra beslutsunderlag som belyser både behovet att nå mil- jömålen (det vill säga vilka skadliga konsekvenser det får att inte nå dem) och de ofrånkomliga uppoffringarna i form av bristande uppfyllelse av andra samhälleliga välfärdsmål. Det förekommer även konflikter mellan olika miljömål. Vi måste vara beredda att öppet ompröva såväl miljömål som andra mål – samtidigt som självfal- let alla möjligheter till synergier mellan olika åtgärder för att nå olika mål bör tas tillvara.

Förändringar av beteende- konsumtions-, produktionsmönster etc. i samhället kan också komma att påverka målkonfliktbilden, nya målkonflikter kan uppstå och gamla försvinna; därför är också en analys av målkonflikter en viktig fråga i fram-

tidsstudier (se även 7.3). I framtiden kan man förvänta sig att konflikterna mellan miljömål och andra samhälleliga välfärdsmål blir alltmer akuta och allt svårare att lösa genom teknisk utveckling. Det gäller inte minst ekonomiskt välstånd, hög sysselsättning, tillgängligt transportsystem, säkrad tillgång på el och annan energi samt regional utveckling. –. Volymen på de nämnda verksamheterna ökar nämligen i och med att hushållen får högre materiell levnadsstandard och företagsamheten expanderar. Det innebär i sin tur att de diffusa utsläppskällorna blir allt viktigare i förhållande till punktkällorna, som redan åtgärdats i hög grad. En ny, mer återhåll- sam livsstil vad avser konsumtion, resor och energiförbrukning må vara angelägen för miljön. Men en sådan livsstil kan strida mot medborgarnas önskan om ökad materiell välfärd och ökad rörlighet, särskilt om välfärden och rörligheten ska vara fördelad på ett rättvist sätt mellan socialgrupper och mellan regioner. I synnerhet för klimatmålet blir dessutom internationella rättviseaspekter avgörande.

Ett exempel på målkonflikt som ofta förs fram i debatten är ekonomisk tillväxt och kostsamma åtgärder för att minska eller undvika miljöproblem. Inte minst inom klimatområdet har det förts en debatt om huruvida vi ”har råd” att vidta kraftfulla åtgärder för att minska utsläppen av växthusgaser. Begreppet ”har råd” antyder att det skulle innebära en nettokostnad att vidtaga långtgående åtgärder för att minska utsläppen av växthusgaser. Det kan dock ifrågasättas. Att bedöma kostnaden för utsläppsminskningar är svårt och än svårare är det att bedöma värdet av minskade utsläpp (se till exempel. Johannesson 1998:18-20). IPCC gör bedömningen att stora utsläppsminskningar av växthusgaser kan genomföras globalt till låg eller negativ kostnad9 (IPCC 2001:108-122).

H-avdelningen bör arbeta för att det ska finnas ett bra beslutsunderlag, inte bara om ekologiska förhållanden utan också om ekonomiska och samhälleliga konsekvenser av miljöpolitiken. Avdelningen bör se till att besitta erforderlig sakkunskap på det senare området. På det naturvetenskapliga området kan flera avdelningar på Natur- vårdsverket bidraga med kunnande. Tänkbara kriterier för de ofrånkomliga avväg- ningarna vid målkonflikter bör analyseras inom H-avdelningen, vilket kan leda in på etiska analyser. I det sammanhanget bör begreppet ”hållbar samhällsutveckling” diskuteras djupare än vad som hittills har skett.