Bakgrund: De statliga och de kommunala förväntningarna

Rektor 02:

- Att man inte tillräckligt noga utgår från individens behov och att man bedriver

undervisning på gruppnivå och därmed missar elever som man med annan undervisning skulle få att nå målen.

5.5.4 Utfallsrum: Att arbeta inkluderande

I bakgrundsbeskrivningen lyfte jag fram tanken om ett inkluderande arbetsätt som förutsatte att skolan anpassade sig efter elevernas behov och inte tvärtom. Såväl svensk som internationell forskning var överens om att ett led i inkluderingsarbetet var att alla elever gavs samma möjligheter att nå målen. Samtliga rektorer som jag intervjuade var överens i sina uppfattningar om att det skulle vara eleverna behov som styrde skolans utformning.

Rektorerna, vars svar utmynnade i den första beskrivningskategorin, uppfattade att bristande resurser försvårade inkluderingsarbetet. En rektors svar visade på uppfattningen att skolan redan hade

kunskaperna om inkludering men att det saknades resurser för att omsätta inkluderingen i praktiken. En annan rektors svar visade på uppfattningen om att bristande resurser medförde att skolan inte kunde anpassa sin fysiska miljö så att de kunde arbeta inkluderat.

Rektorerna, vars svar bildade den andra beskrivningskategorin, uppfattade att vägen till ett

inkluderande arbetsätt var genom att arbeta på individnivå. Genom att arbeta på individnivå skapades det en relation mellan läraren och eleven vilket bidrog till inkludering.

5.6 De statliga och de kommunala förväntningarna

5.6.1 Bakgrund: De statliga och de kommunala förväntningarna

Rektorn är tillsatt för att leda det pedagogiska arbetet på skolan. Det är till exempel hen som fattar beslut om skolans inre organisation och hur skolans budget ska fördelas (SFS 2010:800 §9-10). Rektorn har ett dubbelt ansvar, dels gentemot kommunen som hen är anställd av och som finansierar skolan och dels gentemot statens som dess representant i skolan (Rapp 2009, s 192-193).

Undersökningar har visat att rektorer uppfattade att de hade olika krav från de båda huvudmännen. Kraven från staten dominerades av de nationella målen (i vilka bland annat läroplaner och skollag återfinns) medan kraven från kommunen dominerades av budgetarbete, personalansvar,

arbetsgivaransvar (Ekholm m fl 2000, s 40-41).

I det dubbla huvudmannaskapet ska statens roll väga tyngts, i och med att det är staten som har utformat styrdokumenten som skolorna och kommunerna förväntas följa (Rapp 2009, s 26). Gadler (2011) konstaterade att det inte alltid blev så i verkligheten. Detta kunde förklaras med vilka

51

tolkningar som de enskilda tjänstemännen gjorde. Dessa skillnader kunde i sin tur förstoras på grund av att tjänstemännen hade andra tankar om hur uppdraget skulle genomföras. Fokus kunde till exempel ligga på ekonomistyrning istället för på skollagen(Gadler 2011, s 14).

I enkätundersökningen fick rektorerna svara på följande påståenden om de olika förväntningarna från den statliga respektive den kommunala huvudmannen:

Tabell 5. Statens viktigaste krav

Jag upplever det som ett av de viktigaste kraven staten ställer på mig är att skollagen efterföljs.

Håller inte med Håller med

påståendet påståendet

100 % Det interna bortfallet på frågan var 2,5 %.

Samtliga av de tillfrågade rektorerna i undersökningen uppfattade att de krav som staten ställde på dem i skollagen var viktiga att följa. Ur detta resultat går det att utläsa att det fanns en bred förståelse bland rektorerna inom kommun om skollagens betydelse för verksamheten. (Se tabell 5.)

Tabell 6. Kommunens viktigaste krav

Jag upplever det som att ett av de viktigaste kraven som den kommunala huvudmannen ställer på mig är att hålla den tilldelade budgeten.

Håller inte med Håller med

påståendet påståendet

2,5 % 93 %

Andelen respondenter som varken höll med eller var emot påståendet var 4,5 %.

En klar majoritet, över 90 procent, av de tillfrågade rektorerna ansåg att ett av de viktigaste kraven som den kommunala huvudmannen ställde på dem var att hålla den tilldelade budgeten. Det var endast en rektor som ej höll med i påståendet. (Se tabell 6.)

52 Tabell 7. Det statliga och det kommunala ansvaret

Det statliga och det kommunala ansvaret ställer ibland krav på mig som rektor som är oförenliga med varandra.

Håller inte med Håller med

påståendet påståendet

2,5 % 86 %

Andelen respondenter som varken höll med eller var emot påståendet var 11,5 %

Även på denna fråga var det endast en rektor som ej höll med i uppfattningen att det kommunala och det statliga uppdraget ibland ställde krav på dem som oförenliga med varandra. En klar majoritet, 86 procent, uppfattade däremot att det kommunala och det statliga uppdraget ibland ställde krav på dem som var oförenliga med varandra. Denna fråga belyste att rektorerna uppfattade att de olika uppdragen kunde kollidera med varandra. (Se tabell 7.)

Tabell 8. Att bryta det statliga eller kommunala ansvaret

Jag har någon gång stått i valet att antingen bryta mot det statliga uppdraget eller det kommunala ansvaret.

Håller inte med Håller med

påståendet påståendet

12,5 % 77,5 %

Andelen respondenter som varken höll med eller var emot påståendet var 10 %.

Det interna bortfallet på frågan var 5 %.

Lite mer än en tiondel av rektorerna hade inte befunnit sig i en situation då de hade varit tvungna att välja mellan att antingen bryta det statliga uppdraget eller det kommunala ansvaret. En avsevärd del av rektorerna, 77,5 procent, hade däremot befunnit sig i en sådan situation. Till skillnad från svaren i tabell sju så visade denna fråga att rektorerna faktiskt har befunnit sig i en sådan situation där de hade varit tvungna att välja om de skulle bryta det statliga uppdraget eller det kommunala ansvaret. (Se tabell 8.)