Bakgrundsinformation – debatten

Under den nuvarande finanskrisens gång har debatten kring hedgefonder varit aktiv. Det har debatterats både för och emot hedgefonder, deras inverkan på krisen samt hur de har påverkats av krisen. För att få en så rättvis och neutral bild som möjligt av hedgefonder under finanskrisen har vi valt att titta på debatten utifrån flera håll. Både nationella och internationella finansiella medier och institutioner har använts. Vi har även använt sekundär data utgiven av finansiella institutioner såsom FI och Riksbanken.

3.3.2 Intervjuer

För den kvalitativa delen av studien har vi valt att kombinera primär och sekundär data. Då all information inte är mätbar och vissa delar av uppsatsens syfte inte går att kvantifiera har vi därmed valt att använda oss av intervjuer, för att med hjälp av dessa kunna analysera ämnet. Intervjuerna gjordes med personer vilka kommer i kontakt med hedgefonder i sitt arbete64. För att återigen få en så rättvis bild som möjligt, för att olika sidor ska belysas, har vi valt att intervjua både hedgefondsförvaltare,

29 fondbolag, statliga myndigheter samt oberoende finansiella informationskanaler. Intervjufrågorna finns bifogade i Bilaga 2.

Val av respondenter

Vid valet av respondenter ansåg vi att det var viktigt att försöka få med olika åsikter och synvinklar, detta avspeglas därför i vårt val av dessa. Anledningen till det diversifierade valet av respondenter beror på att vi vill försöka få en så rättvis bild av ämnet som möjligt. Då Morningstar är ett ratinginstitut som anser sig vara oberoende gentemot finansmarknaden fann vi dem vara en bra kandidat till intervju. En personlig intervju genomfördes med Jonas Lindmark som är analyschef och redaktör på Morningstar. Lindmark har skrivit flera krönikor med avseende på hedgefonders prestationer och vi ansåg att han var väl insatt i ämnet.

Valet av Oskar Ode på FI som respondent grundar sig i att försöka få en bild av hur statliga myndigheter ser på hedgefonder. Det är även FI som ansvarar för den svenska regleringen av fonder. Oskar Ode arbetar på marknadstillsynsavdelningen och där arbetar han med övervakning av fonder och sparande, främst med tillsyn av fonder och fondbolag.

Maria Strömqvist är verksam på avdelningen för Finansiell Stabilitet på Riksbanken. Hon publicerade i mars 2009 en artikel i Riksbankens tidskrift ”Penning- och valutapolitik” vilken hade titeln Hedgefonder och finansiella kriser. Denna artikel tog upp skillnader mellan traditionella fonder och hedgefonder samt hedgefonders påverkan på finansiella kriser ur ett historiskt perspektiv. I artikeln kommer Strömqvist fram till att hedgefonder haft svårare att hantera denna finanskris än tidigare kriser. Vi ansåg att artikeln hade väsentliga kopplingar till vår uppsats och ansåg därför att hon var ett bra val av respondent.

Vi har också gjort intervjuer med en bank samt olika fondbolag vilka innehar hedgefonder i sitt fondutbud. Vid urvalet av bolag valde vi fondbolag som hade hedgefonder noterade i SEK. Personliga intervjuer gjordes med: Göran Espelund, VD för Lannebo Fonder, Christopher Sundman på Handelsbanken Asset Management samt Alf Nehlin som är Compliance Officer på Brummer & Partners. Göran Espelund har många års erfarenhet från fondvärlden, då han tidigare har varit verksam inom Swedbanks fondbolag Swedbank Robur. Att intervjua en medarbetare på Brummer &

30 Partners ansåg vi var intressant, då en av deras hedgefonder, Lynx, har erhållit utmärkelse för Bästa hedgefond under 2008 av både Privata Affärer och Dagens Industri65. Då Alf Nehlin främst såg sig ha kompetens att uttala sig om risker och regleringar har vissa av hans svar kompletteras med svar via e-mail från Filip Borgeström som också arbetar på Brummer & Partners. Intervjun med Christopher Sundman ansåg vi var ett bra komplement till intervjuerna med fondbolagen då han företräder en bank och inte ett privat fondbolag samt är förvaltare av hedgefonden Handelsbanken Europa Hedge Selektiv,

Intervjuformer och genomförande

Vid intervjutillfällena använde vi oss av semi-strukturerade intervjuer, i detta fall innebär det att vi har förberett standardiserade frågor vilka kan kombineras med spontana följdfrågor om så behövs66_{. Vi övervägde tre olika intervjutekniker vilka var} personlig intervju, telefonsamtal och e-post. Vid ett personligt samtal är fördelen att kroppsspråket kan läsas av, samt att följdfrågor kan vara lättare att ställa. Nackdelar med personliga intervjuer är att de är mer tidskrävande samt att respondenten kan påverkas av intervjuaren67. Telefonintervjuer kan vara ett bra alternativ då dessa inte är lika tidskrävande för såväl respondenten som intervjuaren. Nackdelen med detta alternativ är att kroppsspråket inte kan tolkas. Dessutom finns en risk att respondenten inte har avsatt tid på samma sätt som vid en personlig intervju, vilket kan ge en stressande effekt och ge mer kortfattade svar. Med en e-postintervju är fördelen att respondenten kan ta mer tid på sig att tänka igenom svaren och har möjlighet att genomföra intervjun när det passar bäst. Nackdelen med detta är emellertid att spontaniteten försvinner och möjligheten till följdfrågor uteblir. Detta medför att alternativet med semi-strukturerad intervju inte fungerar i detta fall, intervjun blir istället i strukturerad form.68 Intervjuerna genomfördes som personliga intervjuer, förutom de frågor Filip Borgeström kompletterade med via e-mail. Vid intervjutillfällena fördes anteckningar och intervjuerna spelades även in för att ha möjlighet att gå tillbaka och lyssna igenom dem igen.

65 _{Privata Affärer, (2009).}

66 _{Saunders M. et al, (2003).}

67 _{Ghauri P, Grønhaug K, (2005) s. 103.} 68 _{Gustavsson B, (2004).}

31 3.4 Metodkritik