5. Resultat från undersökningen
5.7 Bakomliggande element till företagsrespons
Utöver den påverkan som flertaligt styrelsedeltagande antas ha, finns det tre orsaker som styr utfallet av COSO poäng. Det som avgör vilka förändringar ett tryck resulterar i är främst tre orsaker; Kapacitet, konflikt och medvetenhet (Oliver, 1991). Vad beträffar kapacitet betraktar vi företagets storlek som en relevant, för ett stort företag krävs det relativt mindre resurser för att bedriva ett framgångsrikt arbete med COSO-ramverket. Enligt Oliver (1991)är förändringsbenägenheten sånär som proportionell mot vilka resurser företaget kan frigöra. Detta kan till viss del förklara varför vi i studien ser att de mindre företagen (Mid Cap och Small Cap) erhöll så pass mycket lägre COSO-poäng. Vad beträffar konflikt avses om det föreligger motstridiga tryck gentemot bolaget. Under vår undersökning såg vi indikationer på att så mycket väl kan vara fallet och kan förklara varför de fyra stora bankerna erhöll så pass höga poäng. Bankerna angav i sin rapportering av intern kontroll att dessa redan innan Svensk Kod för Bolagsstyrning stod under detaljerade och rigorösa regelverk. Dessa regelverk var enligt deras utsago ofta betydligt mer långtgående än vad som anges i COSOs ramverket, men även många gånger överensstämmande. För bankerna kan man därför anta att COSO- ramverket haft mindre betydelse och det kan delvis förklara varför bankerna erhöll en allmänt högre COSO poäng. Det sista elementet i Olivers (1991) modell är medvetenhet, vilket anger till vilken grad företaget är medvetet om att det står under ett tryck. Vad beträffar undersökningen av styrelseerfarenheter kan det vara av mindre betydelse men desto mer aktuellt i avseende hur arbetet med intern kontroll organiseras. Dels har företagen omfattats av Svensk Kod för Bolagsstyrning under olika lång tid. Från 2005- 2009, vilket borde påverkat vilka insikter och vilken grad av medvetenhet man har kring regelverket. Ägandestrukturen till bolaget skulle även kunna vara av betydelse då det kan avgöra vilken slags rapportering som efterfrågas av ägarna. Ett mindre
37 bolag med starka ägare kan exempelvis vara mindre beroende av formell rapportering och varför styrelsen inte uppfattar formatet på presentationen av information som lika prioriterat.
38
6 Slutdiskussion
Syftet med studien var att undersöka i vilken utsträckning företag med revisionsutskott väljer att basera sin presentation av företagets arbete med intern kontroll och riskhantering avseende finansiell rapportering i bolagsstyrningsrapporten på legitima förlagor och om det finns någon relation mellan detta samband och kollegors normativa inflytande.
Vad gäller undersökningen på vilket sätt företagens rapportering påverkas av normativt inflytande igenom antalet relevanta styrelseuppdrag som styrelseledamöter av revisionsutskottet är involverade så kan man skönja en viss trend i företagens rapportering. Enligt våra resultat så verkar det som att de företag vars medlemmar i revisionsutskottet är involverade i ett högre antal styrelseuppdrag också är de företag där man till en förhållandevis högre grad har baserat sin presentation på en legitim förlaga i form av COSOs ramverk. Resultaten avslöjar även att man kan urskilja tendenser som visar på att företagen som är noterade på Large Cap-listan i en större utsträckning än bolag från övriga listor tenderar att basera sin presentation på COSO . Företag på Large Cap-listan har även ett betydande högre antal styrelseuppdrag inom sina respektive revisionsutskott. Den högre COSO-poäng som företagen på Large Cap-listan i snitt erhöll kan tyda på att storleken och den tid man varit påverkad av Koden kan spela in. Vidare så kan man spekulera i att företagen på Large Cap har en större kapacitet vad gäller resurser för att jobba med och rapportera sitt arbete med intern kontroll och riskhantering avseende den finansiella rapporteringen. Ytterligare en faktor som kan spela in i resultatet varför Large Cap-bolag fick en högre snittpoäng är det faktum att bolag såsom de fyra storbankerna redan omfattas av detaljerade bestämmelser på grund av att deras bransch redan är högt reglerad. Detta innebär att de även tidigare sannolikt har arbetat på liknande vis, om inte än mer utförligt, och därmed blir det oproblematisk för dem att i en bolagsstyrningsrapport redogöra för system som de redan använder. Dessa faktorer gör sammantaget att vi ställer oss försiktiga till att göra några konkreta slutsatser utifrån resultaten.
I den mån företagen i sina arbeten med intern kontroll och riskhantering avseende den finansiella rapporteringen explicit refererar COSO-ramverket fann vi att 8 stycken av 14 gjorde det. Av det återstående sex som utelämnade att nämna COSO vid namn så föreföll det ändå tydligt att deras rapporteringar många gånger liknade den struktur eller innefattade en del av de komponenter som återfinns i COSOs ramverk.
Av de resultat som vi funnit så kan man inte på något vis skönja något samband vad gäller företagens refereringar till COSO och antalet relevanta styrelseuppdrag. Enligt vår uppfattning finns det flera
39 orsaker till att det förhåller sig på detta sätt. En förklaring kan vara att de företag som inte refererar till COSO inte har varit berörda av Koden under lika lång tid som de företag som uttryckligen refererar till COSO. En annan förklaring kan vara att de företag som inte refererar till COSO, men ändå tar upp något utav dess komponenter, har försökt efterlikna företag som verkar inom samma bransch och jobbar på detta vis. Om så är fallet så är inte COSO den primära källan varifrån företagen fått informationen, och de refererar därmed inte till denna, utan man har helt enkelt modellerat sig efter någon som har jobbat på ett liknande vis och därmed kan man spekulera i om företaget ändå försökt modellera sitt arbete efter andra aktörer, vilka agerat förebild.
40
Referenser
Tryckta källor:
Acs, Z., Gerlowski, D.A., and FritzRoy, F.R. 1996, “Ownership and Control”, University of St Andrews mimeo.
Arrow, K. 1990. ”Interview: Kenneth Arrow.” Economics and Sociology sid. 133-151, red. Richard Swedberg. Princeton: Princeton University Press
Berle, A. and Means G., 1932. “The modern corporation and private property.” New York: Macmillan. Blair, M. (1995), “Ownership and Control: Rethinking Corporate Governance for the Twenty-First Century” Washington: Brookings Institution.
Boxenbaum, E., & Jonsson, S. (2008). “Isomorphism, diffusion and decoupling.” i R. Greenwood, R. Suddaby, C. Oliver, och K. Sahlin
(Red.) Handbook of organizational institutionalism (sid. 78-98). Thousand Oaks, CA: Sage. Denis, D. J., Denis,D. K. and Sarin, A., 1996. “Agency Problems, Equity Ownership, and Corporate Diversification”. J. OF FINANCE.
Dimaggio, P., Powell W., 1983. “The iron cage revisited: Institutional isomorphism and collective rationality in organizational fields” American Sociological Review, vol. 48, s. 147-160
FRIEDMAN, M, (1970) “The Social Responsibility of Business is to Increase its Profit”, i T. Beauchamp och N. Bowie, (red). Ethical Theory and Business, Upper Saddle River, NJ; Prentice Hall
Galaskiewicz, J., och Burt, R. S. 1991. ”Interorganizational contagion in corporate philantropy.” Administrative Science Quarterly sid. 36:88-105
Galaskiewicz, J., och Wasserman, S. 1989. “Mimetic processes within an interorganizational field: An empirical test.” Administrative Science Quarterly, 34:454-479
Greif A., [1994] 1998. “Cultural beliefs and the organization of society: A historical and theoretical reflection on collectivist and individualist societies”. Journal of Political Economy 102:912-50. Adapted for The New Institutionalism in Sociology, ed. Mary Brinton and Victor Nee (New York: Russell Sage Foundation), 77-104
Hart , O. 1995a,b. “Corporate governance: Some theory and implications” The Economic Journal, Vol. 105, No. 430 (May, 1995), pp. 678-689 (article consists of 12 pages) Publicerad av: Blackwell Publishing for the Royal Economic Society
HAWLEY, J. P., & WILLIAMS, A. T. 2000. “The rise of fiduciary capitalism: how institutional investors can make corporate America more democratic”. Philadelphia, University of Pennsylvania Press. Hirsch, P. och Whistler, T., 1982. ”The view from the boardroom”. Artikel presenterad på Academy of Management Meetings, New York.
41 Hutton, W. (1995), “The State We’re In “(London:Cape).
Kane, S. 1999 ”Financial Practice & Education”, Spring/Summer99, Vol. 9 Utg. 1, s. 116-120 Kanter, R. M., 1977. ” Men and women of the corporation”. New York: Basic Books.
Keasey, K. & Wright, M. (1993), ”Issues in Corporate Accountability and Governance”, Accounting and Business Research, 91a: 291-303.
Keasey, K., Thompson, S. & Wright, M., “Corporate Governance: Economic and Financial Issues”, Oxford University Press, 1997.
Kipping, M., 1999. “American management consulting companies in Western Europe, 1920 to 1990: Products, Reputation, and Relationships”. The Business History Review, vol. 73, Nr. 2, s. 190-222. Published by: The President and Fellows of Harvard College
Knight, F. H., 1921. ”Risk, uncertainty, and profit”. Boston: Houghton Miffin
March, J. C., och March, J. G., 1977. “Almost random careers: the Wisconsin school superintendency, 1940-72”. Administrative Science Quarterly vol. 22 s. 378-409
March, J.G., Olsen, J.P. 1975, "Organizational learning under ambiguity", European Journal of Policy Review, Vol. 3 No.2, pp.147-71
McKenna, Christopher D. 1997. ”The American challenge: McKinsey & Company’s role in the transfer of decentralization to Europe, 1957-1975”. Academy of Management Proceedings
McCauley O'Sullivan, L., Shannon S., “Sarbanes-Oxley: an overview of current issues and concerns" John H. Review of Business • Spring-Summer, 2007
Meyer J. W., Rowan B., 1977. “Institutionalized organizations: Formal structure as myth and ceremony”. American Journal of Sociology, Volume 83, Issue 2 (sep., 1977), 340-363
Mezias, S. J. 1990. “An institutional model of organizational practice: Financial reporting at the Fortune 200.” Administrative Science Quarterly 35:431-457
Nee, V. 2005. ”The new institutionalisms in economics and sociology”. I The Handbook of economic sociology, andra utgåvan red. Smelser N. och Swedberg R. Publicerad av Princeton University Press. North, Douglass C., 1981. “Structure and change in economic history”. New York W. W. Norton Nwanji I. T., och Howell E. K., 2007. ”A review of the two main competing models of corporate governance: The shareholdership model versus the stakeholdership model” Corporate Ownership & Control, Vol. 5 utg. 1, p9-23
Oliver, C. 1991. “Strategic responses to institutional processes” The Academy of Management Review, vol. 16, No1, s. 145-179
42 Perrow, C. 1974. “Is business really changing?” Organizational Dynamics Summer:31-44
Smelser, N., 1963. ”The Sociology of economic life”. Englewood Cliffs, N.J.: Prentice Hall
Smith, A. 1776. ”An inquiry into the nature and causes of the wealth of nations”. I New York Random House, 2000.
Suchman, M. C., 1995. “Managing legitimacy: Strategic and institutional approaches.” Academy of Management Review 20:571-610.
Svernlöv, 2008. Carl Magnus Svernlöv ”Svensk kod för bolagsstyrning med kommentarer för praktisk tillämpning”. 3. uppl. Norstedts juridik 2008
USEEM, M. 1984. “The inner circle: large corporations and the rise of business political activity in the US and UK”. New York u.a, Oxford Univ. Press.
Weber, M. 1978. ”Economy and society: An outline of interpretive sociology” Berkley och Los Angeles: University of California Press
White, Harrison, 2001. “Markets form networks: Socioeconomic models of production” Princeton: Princeton University Press
Internetkällor
www.bolagsfakta.se 2009.04.22 www.nasdaqomxnordic.com 2009.04.22 www.ngm.se 2009.04.22 www.affarsvarlden.se 2009.04.22 www.coso.org 2009.04.03Kollegiet för svensk bolagsstyrning, 2008. “Svensk kod för bolagsstyrning”. Hämtad från
http://www.bolagsstyrning.se/media/12534/svensk-kod-for-bolagsstyrning-2008-07-01.pdf 2009.03.15.
Övriga källor
Deloitte, 2007. ”Intern kontroll- leder till ett förbättrat resultat”
FAR SRS och Svensk Näringsliv, ”Styrelsens rapport om intern kontroll avseende den finansiella rapporteringen”. Version anpassad till Svensk Kod för Bolagsstyrning gällande från 1 juli 2008. PRICEWATERHQUSECOOPER LLP 2003 “Shareholders' Questions: Questions that may be asked at 2003 Shareholders' Meetings”. PricewaterhouseCooper.
44