I första formuleringen av projektet ifrågasattes hur kroppen påverkas olika av att hålla mot en uppåtriktad eller nedåtriktad kraft. Detta var för att utreda lämpligheten med
Diskussion
balansblocken och hur de bör vara inställda om de ska användas. Endast uppgifter om olika styrkor återfinns i litteraturen men inga slutsatser kan dras av de funna värdena.
Skillnaden kanske inte är så intressant för arbetet som först antogs. Det viktiga är att minska belastningen i skuldran. Armens egen vikt bidrar till skadlig belastning av skuldran och verktygets vikt ökar belastningen ytterligare. Sedan kan skuldran skadas av själva rörelsen när armen höjs. Kan både rörelsen och vikten minska borde det ge den mest effektiva avlastningen. Det kan göras genom att låta balansblocket ta upp verktygets vikt och en del av armens vikt. Armens vikt motsvarar ca 5 % av den totala kroppsvikten (Hagberg 1988). Hur stor del av armens vikt som ska avlastas kan utredas vidare.
På Volvo Powertrain föredrar montörerna ett balansblock av märket Kromer framför Atlas Copcos COL-block. Varför detta block föredras och vad de har för funktion som COL saknar borde undersökas.
8.3 Fortsatt utveckling
Nästa steg är att bygga svängarmen och verktygsstället för att testa dem. Då kan dimensioner eventuellt ändras för att förbättra hela konceptet. Detta kommer
förhoppningsvis att ske under våren. För att skapa en så bra slutprodukt som möjligt borde en prototyp testas av vana montörer. Deras vana vid yrket kan ge värdefulla tips på förbättringar.
Visar sig svängarmen fungera som det är tänkt finns en ytterligare belastning att minimera. När åtdragningen av ett förband är klart uppstår ett vridmoment som montören måste hålla emot. Det skulle vara en ytterligare förbättring av arbetsplatsen om resultatet av detta arbete utvecklades för att ta upp även detta moment.
Det konceptet som presenteras i denna rapport beskriver en lösning som ska kunna tas i bruk inom kort. Den vidareutveckling som nämns i ovanstående stycke kanske leder till en framtida produkt som innehåller några av de mer tekniskt avancerade idéerna.
Jag rekommenderar Atlas Copco att utvärdera sina balansblock och jämföra dem med konkurrerande produkter för att säkra att de följer den tekniska utvecklingen och kan konkurrera på balansblocksmarknaden.
Referenser
Referenser
Tryckta källor
Abrahamsson L, Wallberg A. (1994). ASA, arberssäkerhetsanalys. . Stockholm.
Institutet för produktions & arbetsplatsutveckling ab och Arbetarskyddsnämnden. ISBN 91-7522-440-2
Arbetarskyddsstyrelsen. (1998). Arbetsskyddsstyrelsens författningssamling (AFS) 1998:1, Belastningsergonomi. Solna. Arbetsmiljöverket. ISBN 91-7930-331-1 Arbetarskyddsstyrelsen. (2000). Arbetsskyddsstyrelsens författningssamling (AFS) 2000:42, Arbetsplatsens utformning. Solna. Arbetsmiljöverket. ISBN 91-7930-425-7 Amprazis, J. (2004). Beräknings Modell Ergonomi. Göteborg. Volvo Cars Torslanda Atlas Copco. (2005). Produktkatalogen
Berns, T. (1979). Ergonomisk data för konstruktörer. Stockholm. Mekanförbundet.
ISBN 91-524-0506-0
Bohgard, M. m.fl. (1994). Arbete-Människa-Teknik. Stockholm.
Arbetarskyddsnämnden. ISBN 91-7522-414-3
Eriksson, P. (2005). Produktionsstyrning av reservdelstillverkning vid Volvo Lastvagnar AB i Umeå. Examensarbete, Avdelningen för industriell logistik
institutionen för industriell ekonomi och samhällsvetenskap, Luleå tekniska universitet.
Hagberg, M. (1988). Arbetsmiljöns betydelse för besvär i skuldra och halsrygg.
Uppsala. Ord &Form AB. ISBN 91-87460-13-0
Hallén, K.(2004). Maximal momentkapacitet i handledsrörelser. Atlas Copco Hamrin, Å. Nyberg. M. (1993). Produktutformning, huvudkurs i produktutformning.
Luleå. Luleå Tekniska Högskola
Hägg, G. (2001). Handintensivt arbete, Arbete och Hälsa. Vetenskaplig skriftserie 2001:9. Arbetslivsinstitutet
Karlsson, J. m.fl (1997) Motions- och idrottsskador och deras rehabilitering. Farsta.
SISU idrottsböcker. ISBN 91-88940-11-X
Krohn, G. (1988) Kan avlastning med balansblock minska belastningen på en
sprutmålares axel? :en biomekanisk utvärdering.Examensarbete. Arbetsmiljöinstitutets kurs i företagshälsovård för legitimerade sjukgymnaster. Karlkrona.
Referenser
Lam, C. Habo. M. (2005). Ergonomisk avhängningsanordning för handverktyg.
Examensarbete, Innovation och design 6S3490, Södertälje, KTH, skolan för teknik och hälsa.
Lindqvist, B. (1998). Verktygsergonomi- utvärdering av industriverktyg. Atlas Copco LTU, ARA101/ARA109 Arbetsplatsergonomi/Arbetsplatsutforming. Institutionen för Arbetsvetenskap, Luleå Tekniska Universitet
a) Formgivning av arbetsutrymme
b) PLIBEL, Kemmlert (1985): Ljungberg, A. S. Kihlbom, Å. Lyftarbete och fysisk belastning hos sjukhuspersonal inom långvården.
c) RULA
d) PLIBEL, Kemmlert (1985): Hunting, W. Grandjean, E.(1980): Constrained postures... Applied Ergonomics. 11(3)
e) PLIBEL, Kemmlert (1985)
f) PLIBEL, Kemmlert (1985): Wickström, G. (1985). Strain on the back in concrete reinforcement work. British Journal of Idustrial Medicine. 42(4) Peterson, L, Renström, P. (2003). Skador inom idrotten. Stockholm. Prisma ISBN 91-518-3995-4
Punnett, L., m.fl. (2000). Shoulder Disorders and Postural Stress in Automobile Assembly Work. Scandinavian Journal of Work, Environment & Health Year. 26 (4), 283 – 291. ISSN 0355-3140
Internet
Arbetslivsinstitutetwww.arbetslivsinstitutet.se, 2005-08 till 2006-01-24 Arbetsmiljöverket www.av.se 2005-08 till 2006-01-24
Kahlmans Quicklift: www.kahlman.se, 2005-09-07
Kromers balansblock : www.verktygsbolaget.se, 2005-11-25 pmh, www.pmh.se, 2005-09-07
Shoulder solutions, www.shouldersolutions.com, 2005-09-13 Muntligt
Markuu Hakola, Volvo PWT, 2005- 27/9, 23/11
Johnny Bjur, Volvo PWT, 2005- 27/9 23/11 23/10 4/10 20/10 Håkan Nyman, Volvo Cars, 2005 - 27/9 3/10 13/10
Göran Hägg, Arbetslivsinstitutet, 2005- (ngn dag mellan 11-20)/11 Jack Lysholm, Winternet, 2005 -11/10
Lars Skogsberg, Atlas Copco, 2005-09-01 -2006-02-05 Patrick Neuman, Arbetslivsinstitutet, 2005- 29/9 Linda Rose, ERAK/KTH, 2005- 5/10
Ingrid Svensson, Saab Trollhättan, 2005 -2/11
Kerstin Lundberg, Saab Trollhättan, 2005- 2/11, 9/11
Christina Öhrner, Jenny Nilsson, Scania, 2005- 19/10, 7/11, 24/11 Marcus Larsson, Lear, 2005- 9/9 28/9
Bilagor
Bilagor
1. RULA 3 sidor
2. PLIBEL 2 sidor
3. ASA 1 sida
4. Checklista till studiebesök 2 sidor 5. Krav på produkten och påverkande faktorer 3 sidor 6. Tryck- och dragkrafter 2 sidor
7. Ledade armar 1 sida
8. Bilder från Ergonomisk avhängningsanordning
för handverktyg 1 sida
9. Förbättringsförslag och utvecklingsidéer till
balansblock 2 sidor
Bilaga 1 1(3)
RULA
Att genomföra RULA beskrivet i kurslitteratur, LTU c:
Bilaga 1 2(3)
Bilaga 1 3(3)
Bilaga 2 1(2)
PLIBEL
Att använda PLIBEL, beskrivet i kurslitteratur, LTU e:
Bilaga 2 2(2)
Bilaga 3 1(1)
ASA
Checklista från ASA, från kurslitteratur, Abrahamsson, Wallberg 1994.
Bilaga 4 1(2)
Vad görs på de olika balanserna?
1 cykel –gör en mini-HTA
Vad- vilken utrustning, kunskap och information behövs?
Var – var i systemet utförs uppgiften?
När – i vilken tidsföljd och under hur lång tid?
Hur –Innehållet i uppgiften
Varför-varför är uppgiften nödvändig Vem- människa/maskin
Fråga
Hur många olika avsnitt, ca?
Hur många roterar på samma position/balansavsnitt?
Ska olika verktyg kunna användas inom ett och samma balansavsnitt?
Om ja, flyttas trycklyftslangen eller har all verktyg egen?
Finns balansinstruktion? Skriftligt att få?
Finns utbildning om arbetssätt och påverkan?
Arbetsskadeförfarande?
Arbetsskadestatistik?
Hur länge på en station?
Vilken rotation?
Ger rotationerna olika typer av arbeten eller är det för att minska monotoniteten?
Skifttyp/arbetstider?
Kolla
Hur ser förvaringen ut idag?
Hur stort är varje balansavsnitt -MÄT?
Vilka hjälpmedel?
Läs av inställningen på balansblocket/kolla med dynamometer.
Vilka verktyg?
Vilken frekvens har monteringen?
Hur löper balansblockslinan?
Hur löper tryckluftslangen?
Ska olika verktyg kunna användas inom ett och samma balansavsnitt?
Om ja, flyttas trycklyftslangen eller har all verktyg egen?
Finns balansinstruktion?
Finns risk för hörselskador pga verktygen?
Bilaga 4 2(2)
Enkätfrågor - utkast Var arbetar du?
Kräver arbetet mycket muskelarbete?
Upplevs arbetet fysiskt tröttande?
Krävs tunga lyft?
Krävs konstiga arbetsställningar?
Tillkommer yttre belastning i dessa ställningar?
Ställs arbetsplatsen in för montören?
Finns behov av att ställa om?
Hur mkt tid krävs för att ställa in arbetsplatsen för montören?
Trivs du med arbetet?
Har du stora möjligheter att påverka ditt arbete?
Har du stora möjligheter att påverka din arbetstakt?
Skulle du vilja arbeta snabbare/långsammare?
Föredrar du någon balans framför någon annan? Rangordna dem i sådant fall, bäst högst upp och sämst nederst.
Har du råkat ut för någon arbetsrelaterad skada? Vad?
Har du ont eller blir du trött någonstans på grund av ditt arbete?
Skulle du vilja ändra något i ditt arbete?
Har du några tips och idéer på hur en förbättring skulle kunna göras?
Bilaga 5 1(3)
Krav på produkten och påverkande faktorer Problemklarläggning
Gjordes tidigt i projektet, baserat på information insamlad vid projektstarten - innan studiebesök – skapa en koll på vad som ska göras - in i rapporten
Info användes vid brainstormingen samt vid kravformuleringen.
1)Vad handlar problemet om och vari ligger det största problemet?
Ett av problemen idag orsakas av att olika montörer är olika långa. En kort montör kan ha svårt att nå upp till verktyget när det är tillräckligt högt upp för att en annan montör inte ska slå i huvudet i samma verktyg. Ett ytterligare problem är att det är önskvärt att verktyget snabbt återgår till sin upphängda position efter användning vilket resulterar i att fjädern i balansblocket ställs mycket hårt. Ytterligare problem är att montering inte alltid sker rakt nedanför verktygets upphängningsplats. Det beror på att montören kan arbeta i förväg på nästa maskin så väg mot monteringsplatsen genom att förflytta sig i sidled. Då ger balansblocket ingen lyfthjälp utan ger istället en belastning snett uppåt.
Dessutom trasslar luftverktygens slangar ihop sig med varandra. Verktyget kan gunga in i en annan arbetare eller produkt när det går tillbaka till sitt
ursprungsläge.
2) Vilka icke uttalade förväntningar och önskemål ingår?
Robusthet, pålitlig, lång livslängd.
Monterbar på olika platser och användbar för olika typer av verktyg och montering.
Eliminera rörelser utanför ”gröna zoner” och därmed minska arbetsbelastningen.
Individanpassningsbart
3) Vilka uppgifter ska produkten klara?
Avlasta verktygets tyngd, minska moment i handleden, förvara verktyget då det inte används.
4)Vilka vägar står öppna för utveckling?
Metallarmar, ledade, böjda. Tänk Kahlmans Quicklift Integrerade luftslangar och upphängning
6)Vilka egenskaper måste produkten ha?
Underlätta och snabba upp montering snarare än sakta ner Enkel att tillverka och montera
Enkel att underhålla Kunna jobba uppströms
Bilaga 5 2(3)
7) Vilka egenskaper får inte produkten ha?
Den får ej var i vägen vid montering Den får ej komplicera monteringen
Den får ej medföra ogynnsamma belastningar eller positioner för montören Den får ej vara i vägen för annan montör.
8) Vilka liknande produkter finns?
Balansblock
10) Finns krav på ändringsmöjligheter ang prestanda?
Kunna hantera olika tyngder på verktyg samt olika storlekar på balansavsnitt 11) Tekniska trender
Mer elektronik, Quicklift
Bättre fjäderjämnhet – ”konade fjädrar”
Mer automatisering –robotar
Liten kravlista/checklista på produkterna
• Förbättra inställningen av balansblocket
• Minska friktion och tröghet i balansblocket
• Förbättra gränssnittet
• Påvisa vikten av rätt inställd upphängning
• Minska trasslande sladdar och slangar
• Minska nedhängande sladdar och slangar
• Individanpassa
• Öka räckvidden så att avlastningen är på lodlinjen till verktygets tyngdpunkt
• Undvik att verktygen är i vägen för varandra.
• Tillgänglighet Påverkande faktorer
• Montören själv ska kunna röra sig fritt inom området och lösningen får ej hindra arbetet.
• Det måste gå snabbt och lätt att få tag i verktyget då det ska användas och bli av med verktyget då det inte ska användas.
• Verktyget rörelsemöjligheter får inte vara av den karaktären att den kan skada produkten som monteras eller en person.
Bilaga 5 3(3)
• Lösningen måste möjliggöra användning av minst två verktyg på samma arbetsplats utan att de är i vägen för varandra.
• Lösningen ska vara snabbt och enkelt anpassningsbar till montören som använder den.
• Lösningen måste tillåta verktyget att vinklas åt nästan alla håll.
• Montören ska kunna jobba fast på en station eller följa med produkten från station till station.
Dessutom har monteringens utformning olika karaktär som ytterliga påverkar verktygsförvaringen.
• På Lear:
- hänger vagnarna i en skena i taket, upphängningen måste vara vid sidan om.
- sker monteringen från en sida, men man måste kunna komma åt att skruva på fram och baksidan.
- baksidan nås ”genom” upphängningsvagnen.
• På Volvo Powertrain:
- rör sig Montören runt hela motorn och monterar från olika sidor med samma verktyg.
- vill montören gärna komma åt verktygen var den än står, åtminstone därifrån den arbetar.
- är motorekipaget nästan 2 meter hög.
• På Volvo Cars:
- flyttar montören med motorn från station till station.
• På Scania:
- sker arbetet på båda sidor om de manuella motorvagnarna och de takupphängda motorekipagen.
- kan motorvagnens placering på arbetsstationen variera ett par decimeter från gång till gång.
- Upp till fem verktyg kan hänga på varje arbetsstation
• På Saab:
- jobbar två montörer per station. De jobbar på varsin sida och linan hindrar dem att gå över till den andra sidan.
- finns ett stort antal verktyg, el och luft blandat.
Bilaga 6 1(2)
Tryck- och dragkrafter
Bild: Hagberg 1988
Bilaga 6 2(2)
Bild: Hagberg 1988
Bilaga 7 1(1)
Ledade armar
Ledad arms armetsområde, Quicklift, Bild: Kahlman
Arbete med ledad arm. Bild: pmh
Bilaga 8 1(1)
Bilder från Ergonomisk avhängningsanordning för handverktyg Bilder tagna från examensarbetet Ergonomisk avhängningsanordning för handverktyg.
Balansinstruktioner och en Power Focus på Lear. Bild Lam, Habo 2005
Framtagen prototyp. Bild Lam, Habo 2005
Bilaga 9 1 (2)
Förbättringsförslag och utvecklingsidéer till balansblock
Utkast till förbättringar av Atlas Copcos befintliga balansblock
RIL-blocket
– Spegelvänd axeln, spänning av vajern bör vara medsols, lösgörning motsols. Stämmer bättre med mentala modeller- ger bättre gränssnitt. (kopplas inte så starkt till luftsidan väl?)
– Större hävarm på friktionsfjädern för att orka avlasta. Tydligare tryckkänsla än ”öglan”.
– Snabblås på vajern.
– Minska friktionen.
– Hur mkt spänns fjädern per varv? Indikation på hur spänd den är, eller?
– Linjär fjäderstyvhet
– Bättre instruktioner. Tydligare bilder Kolibriblock
– Funkar inte så bra om snöret är utdraget för långt.
– Smörjning när friktionen ökar.
– Förse med stopp- snabblås- på vajer för att kunna använda det som ett vanligt block som drar in verktyget.
Utvecklingsidéer - framtidsvisioner
Idé : Elektriska balansblock
• Kopplas till power focus, kontrolleras av
• Ställa in sig efter verktygstyngden
• Ställa in sig efter operatören
• Ökar kraften minskar fjäderkraften proportionellt – samma kraft uppåt i alla lägen. Ett spann där kraften är större än
• Programmerar undanåkning av verktyget när dragningarna färdiga
• Det vore cool om man från verktyget kunde styra balansblocket. Håller du i verktyget känner den av det, montören kan enkelt öka och minska fjäderspänningen. Känner den tryck nedåt minskar kraften, känner den tryck underifrån ökar kraften.
• En fjärrkontroll för manuell kontroll av alla verktyg på stationen.
• Montören skannar in sig, scannern är fjärrkontrollen skanner finns i Atlas sortiment att sätta på verktyget... då blir det ju en skanner per verktyg…
• ska kunna fästas på balansblockstråden
• integreras med andra lösningar
• Integrerad luftslang eller el-sladd
• Minskar tåtar, virrevarr och trassel.
• Inte strypa lufttillförseln
Fjärrkontrollen – de elektriska blocken kan kontrolleras med en fjärrkontroll.
Fjärrkontrollen kan förses med olika funktioner för att förbättra logistik och personalvärde.
• Display
Bilaga 9 2 (2)
• 1.pausa autopilot ->gör manuellt
• 2 upp/undan -> manuell signal om att parkera –kopplar automatiskt till autopilot
• 3 öka
• 4 minska fjäderkraften
• 5 byta aktivt verktyg, scrollhjul kanske?
• 6 menyknapp –inställning som en mobil – scroll/tryckknapp i ett
• visa inställd höjd, grafisk representation
• interntelefon
• kalla på avlösning /knapp
• ställ in för varje station, bara kommunikation med den stationen
• Ta mot text- meddelanden från chefen 8möte/driftstopp..)
• Klocka
Görs den personlig och det ges en till varje montör kan fler funktioner vara intressanta
• kalender
• mp3-spelare och radio
• usb-port för att ladda hemifrån
• koppla till laddningsstation
• personaldator på företaget
• Koppla mot stämpelklockan
• Personliga favoritinställningar
• Lunchkuponger/ dra i kaffe/snacks automaten. Dra från lönen
• Passerkort