Balanserat styrkort och strategikarta tillsammans? 46

På vilket sätt strategikarta och balanserat styrkort skall eller bör användas tillsammans samt det verksamhetsstöd de ger råder det en viss oenighet om bland teorierna. Skaparna av de bägge modellerna, Kaplan och Norton, menar av naturliga skäl att de kan och bör användas tillsammans för att åstadkomma ett omfattande verksamhetsstöd. Enligt dem kompletterar modellerna varandra genom att strategikartan bryter ned organisationens övergripande vision och strategi via detaljerade mål till klara åtgärder där styrkortet sedan kan ta vid och möjlig- göra mätbara målvärden att följa upp via mätning. Tanken med att koppla balanserade styr- kort till strategikartan är att styrkortet skall hantera mät- och målvärden kopplade till strategi- kartans handlingsplaner. (Kaplan och Norton, 2004, sid 33)

47

Helt i linje med detta vill en respondent se att Torshälla Stads förvaltning samkör kommunens nya styrsystem, som enligt oss är en form av strategikarta, med förvaltningens redan befintliga styrkort. Torshälla Stad kommer dock inte att samköra de två systemen, frågan är om det är rätt eller fel? Om vi följer Kaplan och Nortons resonemang kommer förvaltningen att gå miste om de kompletterande effekterna som modellerna förväntas ge tillsammans. Samma slutsats, fast med en annan infallsvinkel, kan vi dra utifrån Gustafsson och Trygg (2006, sid 29-34) som ser strategikartan som komplement till balanserat styrkort genom att den kan skapa för- ståelse mellan det balanserade styrkortets mätvärden och organisationens vision. Å andra sidan visar Kasurinen (2002, sid 334) på risken med parallella liknande system. Att använda två system för styrning leder enligt honom till en stor risk för att det ena systemet inte kom- mer att få full acceptans och därför är inte två system ett realistiskt val. Dessutom menar Un- borg (2007, sid 57f) att strategikartan har större förutsättningar än styrkortet på grund av att det är ett mer modernt styrverktyg som dessutom kan fungera bra utan styrkort. Lepasson från Stratsys menar att styrkortet kräver för mycket arbete och föreslår därför en mer flexibel lös- ning. Med det som utgångspunkt kan vi anta att om Torshälla Stad enbart skall använda ett styrsystem är det lämpligast att använda strategikartan. Speciellt med tanke på att Kaplan och Norton ser styrkortet som mer frikopplat från de strategiska frågorna jämfört med strategikar- tan samt att Kasurinen (2002, sid 337) visar att det är svårt att koppla övergripande strategier till ett balanserat styrkort på ett bra sätt. Vi anser också att strategikartan är lämpligast att an- vända som självständigt system, dels för att Stratsys som verktyg är någorlunda enkelt och dels för ett uppnå en konsekvent styrning i kommunen som helhet.

I ett vidare forskningsperspektiv skulle det vara intressant om Torshälla Stads förvaltning hade valt att samköra systemen eller om kommunen övergripande hade infört strategikartan och samtidigt beslutat att överföra Torshälla Stads styrkort till övriga förvaltningar. Skulle det ha skapat synergieffekter? Kompletterar modellerna varandra i praktiken? Om modellerna kompletterar varandra väl i praktiken tror vi att den mest synliga synergieffekten skulle kunna vara ett ökat lärande. Strategikartans nedbrytning till avprickningsbara åtgärder och hand- lingsplaner kan leda till att verksamheten endast bockar av om åtgärden är genomförd eller inte utan att reflektera över graden av måluppfyllelse och hur man skall göra för att åtgärden skall bli genomförd nästa gång. I balanserade styrkort har mätbarheten stor betydelse och om mätvärdena kopplas ordentligt till verksamhetens övergripande mål har styrkortet förutsätt- ningar att fungera som ett flexibelt lärverktyg som ser till att strategierna uppfylls (Johanson och Skoog, 2007, sid 129ff). Denna möjlighet till lärande som ett balanserat styrkort samman- kopplat till strategikartan kan erbjuda finns inte i Eskilstuna kommun, eftersom de två syste- men inte kommer att användas tillsammans. Kommunen kan mycket väl gå miste om möjlig- heten att skaffa sig ett verksamhetsstöd som skulle ha utvecklat verksamheten.

48

Anledningen till att Torshälla Stads förvaltning väljer att inte samköra de två systemen har vi dock förståelse för i och med att en av respondenterna menar att förvaltningen inte har till- räckliga administrativa resurser för detta. Såväl Kaplan och Norton (2008, sid 68) som Olve och Sjöstrand (2006, sid 69) belyser risken för att både strategikartan och det balanserade styrkortet utvecklas till allt för komplexa system som dessutom blir svåra att överblicka. Vad gäller Eskilstuna kommuns styrsystem uppger respondenterna att det i dagsläget finns 60 kommungemensamma indikatorer och dessutom tillkommer förvaltningarnas egna indikato- rer. Det är därmed naturligt att Torshälla Stad, med sin diversifierade verksamhet, skulle be- höva stora administrativa resurser för att kunna arbeta med uppföljning av både strategikarta och balanserat styrkort. Respondenterna menar också att det lätt blir för många handlingsplan- er (för tillfället finns omkring 1000 handlingsplaner inom kommunen) och att det är viktigt att endast visa en lagom mängd indikatorer. En anledning till detta är enligt respondenterna att för många indikatorer eller handlingsplaner kan upplevas som stressande för medarbetarna inom kommunen, men vi tror också att ett viktigt skäl är att en minskning av antalet indikator- er faktiskt kan utveckla verksamheten (Olve och Sjöstrand, 2006, sid 69). Även Johanson och Skoogh (2007, sid 58) varnar för tendensen att antalet indikatorer ökar trots en motsatt am- bition. Valet av indikatorer är naturligtvis också av stor betydelse. Att det idag inom Eskils- tuna kommun finns 60 kommungemensamma indikatorer kan ställa till problem då centralt bestämda mätpunkter bör passa olika bra för enskilda verksamheter (Kasurinen, 2002, sid 337). Sammanfattningsvis menar vi att det är förståligt att Torshälla Stads förvaltning inte i dagsläget kommer att samköra strategikartan med styrkortet samt att Eskilstuna kommun som helhet bör vara observanta på antalet och valet av indikatorer och handlingsplaner i det nya styrsystemet.