Att digitalisera bibliotekens zinesamlingar skulle kunna vara en möjlig balansgång mellan att bevara och att tillgängliggöra. Frågan är emellertid problematiskt ur minst två aspekter: upphovsrätt och materialitet/performativitet. Den förra frågan benämns av Informant B, som under intervjun uttrycker att en digitaliseringsprocess skulle innebära
svårigheter gällande upphovsrätt. Att uttryckligen få godkännande från zineskapare för digital publicering är en möjlighet, men på grund av zinekulturens klippa-och-klistra-estetik, kan själva materialet i sin tur innehålla upphovsrättsskyddat material, vilket i så fall skulle kräva tillstånd också från originalkällan.
En annan lösning är att varje zine som samlas in i så stor utsträckning som möjligt ska samlas in i exemplar om två, där ett exemplar bevaras i det humanistiska bibliotekets arkiv, medan det andra exemplaret görs tillgängligt i Zinearkivet på konstbiblioteket.
7 Förslag till framtida forskning
Att tillgängliggöra zinessamlingar genom digitalisering förefaller vara omständligt och tidskrävande, och på grund av upphovsrättslagar i vissa fall omöjligt, vilket Informant B belyser i resultat- och analysavsnittet ovan. Det här är ett problem som delas av andra universitetsbibliotek, som exempelvis Duke University Libraries (Wooten, 2012, s. 2-3), där – för att öka tillgängligheten till sin zinesamling – användare kan få enstaka exemplar ur zinesamlingen digitaliserade, vilket gör att de kan studeras på distans och inte slits på samma sätt (Wooten, 2012, s. 3). Om detta är möjligt på Göteborgs universitetsbibliotek är oklart. I en vidare studie kan det vara av intresse att titta närmare på hur Duke University Libraries gått till väga med denna tjänst. En digitalisering innebär också – vilket belyses under teoriavsnittet – att de egenskaper som det materiella objektet besitter – som performativitet och sociala funktioner – försvinner. Egenskaper som starkt är förknippade med zines och zinekulturen.
Hur ser zineskapandet ut 2019 i Västra Götalandsregionen? Det har troligtvis hänt en del sedan Anderssons studie av zineskapare i Göteborg från 2004, eftersom zinekulturen sannolikt är i ständig förändring. Av ren nyfikenhet begav vi oss ut på jakt efter zineskapare och nyproducerade zines utanför universitetsbiblioteket, och fann ett nyutkommet zine skapat av den litterära frågespalten "Since you asked", som drivs av konstnärer och poeter verksamma i Göteborg (Since you asked, u.å). Samtidigt erbjöds vi chansen att diskutera zine-formen med en av medlemmarna, och berätta om möjligheterna till distribution genom Zinearkivet, vilket mottogs med stort intresse. Ett förslag för framtida forskning vore alltså att göra en omvärldsbevakning vad gäller zineskapande, för att bland annat söka ta reda på vilka krav zineskapare ställer på en institution som gör anspråk på att förvärva zines, och – i förlängningen – vad biblioteket kan göra för att tillgodose dessa krav. Det går också att argumentera för att det behövs en inventering av det utbud av samtida zines som finns att tillgå (vad och hur mycket som produceras), i syfte att få ett begrepp om omfattningen av den minnesförlust som varje förlorat exemplar av zines kan sägas leda till.
Käll- och litteraturförteckning
Andersson, K. (2004). Gör det själv! : fansinet i Sverige = [Do it yourself!] : [the
fanzine in Sweden]. Borås: Högskolan i Borås, Bibliotekshögskolan/Biblioteks- och
informationsvetenskap.
Barthes, R. (1967). The Death of the Author. Aspen, 5+6(3). Hämtad från http:// www.ubu.com/ aspen/aspen5and6/threeEssays.html#barthes
Bryant, Levi R. (2011). The Democracy of Objects. Open Humanities Press.
Bryman, A., & Nilsson, B. (2011). Samhällsvetenskapliga metoder (2., [rev.] uppl.. ed.). Malmö: Liber.
Cariolle, G. (2018). Performative authorship in zine, self and micro-publishing. I Instituto Politécnico do Cávado e do Ave (Red.), 6th International Conference on
Illustration and Animation. (s. 314-324). Barcelos: Instituto Politécnico do Cávado e do
Ave.
Cvetkovich, A. (2002). In the Archives of Lesbian Feelings: Documentary and Popular Culture. Camera Obscura: Feminism, Culture, and Media Studies, 17(1), 107-147. Derrida, J., & Prenowitz, Eric. (1995). Archive Fever: A Freudian Impression.
Diacritics, 25(2), 9-63.
Duke University Libraries. (u.å). Bingham Center Zine Collections. Hämtad 2019-05-13 från https://library.duke.edu/rubenstein/findingdb/zines/
Duncombe, S. (1997). Notes from underground : Zines and the politics of alternative
culture. London: Verso.
Frow, J. (1982). The Literary Frame. Journal of Aesthetic Education, 16(2), 25-30. doi:10.2307/3332274
Gisonny, Karen & Freedman, Jenna (2006) Zines in libraries: how, what and why?
Collection Building, 25(1), 26–30.
Green, H. (2012). Cultural History and the Material(s) Turn. Cultural History, 1(1), 61-82.
Griggs, B. (2002, 4 augusti). A Scene For Zines. The Salt Lake Tribune. Hämtad från från
Grrrlcollection. (u.å). Hämtad 2019-05-05 från https://grrrlcollection.com/ Grrrlcollection. (2015). Fanzinearkiv. Hämtad 2019-05-13 från https:// grrrlcollection.com/category/fanzinearkiv/
Göteborgs universitet. (2016). HDK Zine archive. Hämtad 2019-04-03 från https:// www.gu.se/forskning/publikation/?publicationId=251342
Göteborgs universitet. (2018-a) Vardagstryck. Hämtad 2019-05-21 från http:// www.ub.gu.se/sok/vardagstryck/
Göteborgs universitet. (2018-b) Tidskrifter. Hämtad 2019-05-13 från http:// www.ub.gu.se/sok/tidskrifter/
Göteborgs universitet. (2019). Jan Rishedens fanzinesamling. Hämtad 2019-06-10 från http://www.ub.gu.se/samlingar/jan-rishedens-fanzinesamling/
Göteborgs universitet. (u.å). Om KvinnSams arkiv. Hämtad 2019-06-11 från http:// www.ub.gu.se/kvinn/handskrifter/
Hayles, N. Katherine. (2004). Print Is Flat, Code Is Deep: The Importance of Media-Specific Analysis. Poetics Today, 25(1), 67-90.
Kvale, S., Brinkmann, S., & Torhell, S. (2014). Den kvalitativa forskningsintervjun (3. uppl.. ed.). Lund: Studentlitteratur.
New York State Library. (2017). Mike Gunderloy Factsheet Five Collection, ca. 1982-1992. Hämtad 2019-04-26 från: http://www.nysl.nysed.gov/msscfa/sc20329.htm Olsen, Bjørnar. (2010). In Defense of Things: Archaeology and the Ontology of Objects. Altamira Press.
Piepmeier, Alison. (2009). Girl zines making media, doing feminism. New York: New York University Press.
Plate, L. (2018). Doing Things with Literature in a Digital Age: Italo Calvino’s If on a Winter’s Night a Traveler and the Material Turn in Literary Studies. I K. Brillenburg Wurth, K. Driscoll & J. Pressman (Red.), Book Presence in a Digital Age. (s. 109-126). New York: Bloomsbury Academic.
Since you asked. (u.å). Om Projektet. Hämtat 2019-05-14 från https:// www.sinceyouasked.se/omprojektet
Stoddart, R., & Kiser, T. (2004). Zines and the Library. Library Resources & Technical
Services, 48(3), 191-198.
Zinebook. (u.å.). The History and Characteristics of Zines. Hämtad från http:// www.zinebook.com/resource/wright1.html
Zine Librarian Interest Group. (2015). Zine Librarians Code of Ethics. Durham, NC. Hämtad från http://zinelibraries.info/wordpress/wp-content/uploads/2015/11/
EthicsZine-rev-20151105.pdf
Woodbrooke, R., & Lazzaro, A. (2013). The Bonds of Organization: Zine Archives and the Archival Tradition. Journal of Western Archives, 4(1), 1-17. https://
digitalcommons.usu.edu/cgi/viewcontent.cgi?article=1025&context=westernarchives Wooten, K. (2012). Zines at the Bingham Center. Feminist Collections: a Quarterly of