Barn- och ungdomsförvaltningens mottagande av nyanlända

I dokument Mottagande av nyanlända elever (sidor 9-18)

3. METOD

5.1.2. Barn- och ungdomsförvaltningens mottagande av nyanlända

Det finns inga kommungemensamma rutiner vad gäller mottagandet av nyanlända barn i förskolan. Familjerna får oftast hjälp med att fylla i ansökan om placering i förskola genom kontakt med socialförvaltningen, kommunens servicecenter eller genom bekant eller släkting. Därefter ansvarar förskolorna för att ta emot barnet och familjerna på ett bra sätt. Aspnäs förskola tar emot flest nyanlända barn och motta-gandet uppfattas som en naturlig del av verksamheten. Tack vare att de stora språken finns representerade bland personalen och barnen på förskolan underlättas mottagan-det. Ibland anlitas tolk vid kontakter med nyanlända familjer. JSC är inte inblandade i processen kring förskolornas mottagande av nyanlända barn, men har däremot an-svar för ledning, organisation och administration kring modersmålsstöd6 som enligt lag ska erbjudas barn i förskolan med annat modersmål än svenska.

JSC spelar däremot en viktig roll i mottagandet av nyanlända elever då de hanterar kön till FBK. Det vanligaste sättet i Sverige, och i Järfälla, är just att organisera undervisning för nyanlända elever i FBK som är avskilda från ordinarie klass. Yngre elever, det vill säga upp till nio år, kan dock ibland inkluderas direkt i ordinarie klass men i regel placeras eleverna i FBK. Efter placeringen har inte JSC någon roll i själva utformandet av undervisningen, bortsett från organiseringen av modersmåls-undervisning och studiehandledning på modersmålet.

JSC beslutar om skolplacering och placering i FBK utifrån tillgång på platser samt elevens ålder och hemadress. I bästa fall finns FBK-klasser på den aktuella skolan för skolplacering, men ibland är det inte fallet. Exempelvis Berghemskolan har FBK-klasser, men ingen av eleverna där har Berghemskolan som hemskola. Detta försvå-rar inkludering och innebär även organisatoriska svårigheter. När skoldagen avslutas transporteras eleverna med buss till sina hemskolor där fritidsverksamheten tar vid.

Det finns flera skäl till att förhålla sig skeptisk till en sådan lösning: dels utifrån elevperspektivet, dels utifrån inkluderingsperspektivet. Men det finns också en far-håga att timplanen förkortas då undervisningen måste förhålla sig till transporttider-na. Det är ytterst sällan en elev i FBK-klasserna på Berghemskolan väljer att fortsätta sin utbildning där, i nästan samtliga fall väljer eleven istället en skola närmare hem-met. Den ursprungliga tanken med att ha FBK-klasser på Berghemskolan var att främja integration, men det finns inget som indikerar att en ökad integration faktiskt sker så som det ser ut idag. Det är svårt att hitta en optimal organisation kring var FBK-klasserna är placerade, då bostadssegregationen påverkar var behovet finns samtidigt som det finns en önskan om ökad integration. Dessutom måste

6 Enligt skollagen 8 kap. 10§ ska förskolan medverka till att barn med annat modersmål än svenska får möjlighet att utveckla både det svenska språket och sitt modersmål. I Järfälla ska därför alla förskolor arbeta utifrån ett språkutvecklande arbetssätt, men det finns även möjlighet att få modersmålsstöd genom JSC vilket innebär att en modersmålslärare besöker barn i deras förskolor.

ionen förhålla sig till det fria skolvalet. Det kan vara tänkbart att återigen se över organisationen kring FBK-klasserna och titta på var de gör mest nytta, både för den enskilda individen och utifrån ett samhälleligt perspektiv.

När eleven väl har fått en skolplacering övergår ansvaret för mottagandet på de en-skilda skolorna. Det finns i dagsläget nio förberedelseklasser i kommunen uppdelade på sex skolor: Berghemskolan, Aspnässkolan, Ulvsättraskolan, Tallbohovskolan, Viksjöskolan samt Källtorpskolan. Vid mottagandet av eleverna görs en första kart-läggning för att kunna avgöra elevens förkunskaper och utifrån denna lägga upp undervisningen. Utredningen ”Verksamhet för nyanlända barn och elever i Järfälla kommun” från 2014 pekade dock på att kartläggningen av elevernas förkunskaper har varit bristfällig. För att öka elevernas måluppfyllelse angavs det viktigt att än mer individualisera undervisningen, vilket bygger på en mer tillförlitlig kartläggning av elevernas förkunskaper.

Samtliga elever som är nyanlända får en timmes studiehandledning på modermålet per vecka, vilket anordnas av JSC. Detta innebär en årlig kostnad på cirka 35 000 kronor per elev. Studiehandledning innebär att eleven får hjälp, via sitt modersmål, att förstå och ta del av undervisningen i olika ämnen. Studiehandledningen kan ske individuellt eller i grupp på elevens egen skola. Samverkan mellan studiehandledaren och ämneslärare är central om studiehandledningen ska ge önskvärt resultat. Elever-na har enligt lag rätt till studiehandledning i den mån de är i behov av det. Om en elev har ett större behov av studiehandledning än den timme per vecka som JSC an-ordnar, ska skolan köpa in extra timmar. I samma utredning som nämnts tidigare, det vill säga ”Verksamhet för nyanlända barn och elever i Järfälla kommun”, påvisas ett behov av att stärka kvaliteten på studiehandledningen och förmå skolor att söka stu-diehandledning i större utsträckning.

En extra peng betalas till skolor som har placerat nyanlända elever direkt i klass.

Pengen är tänkt att användas till extra studiehandledning eller till någon annan resurs för att skolan ska kunna möta elevens behov. Hur pengen används avgörs av skolan.

Pengen är beräknad på summan som FBK-klasserna får och utbetalas under tre ter-miner som det ser ut i dagsläget.

Det finns skillnader i hur skolorna har valt att organisera undervisnigen för nyan-lända elever. För att återge några områden där det skiljer sig kan nämnas skolornas benägenhet att köpa in extra timmar studiehandledning på modersmålet samt hur tanken om inkludering tillämpas. En del skolor väljer att inkludera eleverna i FBK i sin ordinarie klass redan från start, till exempel i de praktiska ämnena eller engelska, samt väljer medvetet att placera FBK-klasserna centralt på skolan för att öka graden och känslan av inkludering. Skolorna har även olika många nyanlända elever vilket kan både underlätta och försvåra för organiseringen av mottagandet. Att söka extra timmar studiehandledning kan bli kostsamt för en skola, men det finns exempel på hur man försöker effektivisera insatsen genom studiehandledning i grupp.

Uppföljning av elever som placerats direkt i ordinarie klass 5.2.

Sammantaget har Järfälla kommuns skolor tagit emot strax över 100 nyanlända ele-ver under läsåret 2014/2015. Äldre eleele-ver som går i årskurs 6-9 placeras alltid i FBK, men yngre elever placeras ibland direkt i ordinarie klass. För att kunna undersöka dessa elevers skolsituation har samtliga skolor med årskurserna F-5 som har placerat

nyanlända elever direkt i klass, ombetts beskriva elevernas kunskapsutveckling samt den sociala utvecklingen.

Fem skolor anger att de har placerat enstaka eller ett flertal nyanlända elever direkt i klass under de senaste två läsåren. Dessa skolor är Nybergskolan (en elev), Neptu-niskolan (två elever), Karlslunds grundskola (en elev) och Tallbohovskolan (två ele-ver). Den skolan som utmärker sig är Aspnässkolan som bara under innevarande läsår har placerat nio elever direkt i ordinarie klass. Skolorna ger olika beskrivningar för hur det går för de direktplacerade eleverna och det är svårt att se några eventuella mönster bland de fall som beskrivs. Vissa elever har efter en tid placerats i FBK, vissa beskrivs ha halkat efter medan vissa bedöms ha anpassat sig väl. För att inklu-deringen ska vara framgångsrik menar några av rektorerna att det underlättar om det finns personal och andra elever på skolan som pratar modersmålet. Det blir då lättare för pedagogerna att ge stöd i undervisningen och att läsa elevens behov. Eleven har även lättare att bli en del av gemenskapen i klassen och på skolan. En negativ sida med detta anges dock vara att utvecklingen i det svenska språket hämmas och att integrationen på så vis blir lidande.

Elevens egen drivkraft, förmågor och förkunskaper benämns av rektorerna som en bidragande faktor till huruvida elevens skolsituation blir framgångsrik. Detta ter sig rimligt eftersom spridningen bland nyanlända elever är stor och förutsättningarna olika. Det särskilda stödet ska därför individualiseras och anpassas efter elevernas individuella behov för att främja en bra skolgång. Det vanligaste stödet som de nyan-lända eleverna får är studiehandledning på modersmålet, modersmålsundervisning och undervisning i svenska som andraspråk (SvA-undervisning). Eleverna får även stöd av pedagoger i klassrummet, men detta kan vara mycket svårt beroende på ele-vens modersmål såsom beskrivits ovan. Det särskilda stödet utgår alltid från eleele-vens behov, men ibland är det enligt skolorna en svår uppgift att ge adekvat stöd i den utsträckning som behövs. Detta kan i vissa fall leda till att eleven efter en tid placeras i FBK där samlat stöd och kompetens finns.

Några av de tillfrågade rektorerna, uttrycker att det finns en brist i kvalitetsarbetet kring mottagandet av nyanlända elever. Det finns sällan dokumentation om elevernas måluppfyllelse eller kring det särskilda stödets effekter, trots att sådan dokumentat-ion borde ligga till grund för planeringen av den fortsatta undervisningen. Det verkar således finnas ett behov av att hitta former för ett kvalitetsarbete relaterat till motta-gandet av nyanlända elever.

Beställningen till JSC 2015 5.3.

JSC:s övergripande uppdrag omfattar i dagsläget att svara för specialistkunskap som rör pedagogisk verksamhet och undervisning för nyanlända barn och elever, mo-dersmålsstöd och modersmålsundervisning. I beställningen 2015 specificeras fyra huvudsakliga ansvarområden:

 Den direkta driften och utförandet av vissa verksamheter, till exempel mo-dersmålsstöd och modersmålsundervisning

 Fastställande av olika rutiner och riktlinjer inom ansvarsområdet

 Samordning av olika nätverk och samarbetsorganisationer

 En kunskapsbildande roll

I beställningen till JSC anges också att de ska se över och fastställa rutiner för motta-gandet av nyanlända elever 6-16 år på skolorna, vilket ska omfatta kartläggning av elevens bakgrund, elevens kunskaper, vaccinationer, placering på hemskolan samt placering i FBK. Ett motsvarande uppdrag finns gällande mottagande av nyanlända barn i förskolan vilket ska omfatta kartläggning av barnets bakgrund, vaccinationer, introduktion och placering på förskola. I beställningen anges också att JSC ska se över och fastställa rutiner för utslussning av elever från FBK till hemskola samt se över och fastställa rutiner för elevers rätt till studiehandledning. Vidare anges att JSC ska ta ett särskilt ansvar för att stödja för- och grundskolor i deras strävan att nå in-tegration och inkludering. JSC ska också medverka till att det sker samverkan mellan JSC och Järfälla Barn- och Elevhälsa (JBE).

JSC:s budget

Verksamheten omfattar ungefär 1900 elever och är anslagsfinansierad. Tabellen ne-dan visar hur den totala budgeten på 21 450 000 kr är fördelad. Verksamheten mots-varar 49,2 heltidstjänster och innehåller funktioner som enhetschef, biträdande en-hetschef, administratör, intendent samt drygt 70 modersmålslärare varav två är förstelärare.

Tabell. Anslag 2015

Verksamhetsområde Kr

Modersmålsstöd i förskolan 4 170 000

Modersmålsstöd i förskoleklass 1 061 000

Modersmålsundervisning 11 629 000

Studiehandledning 4 490 000

Administration FBK 100 000

Totalt: 21 450 000

Centrum för integration och flerspråkighet – Sollentuna 5.4.

Centrum för Integration och Flerspråkighet – Sollentuna (CIFS) ansvarar för ett centralt mottagande av nyanlända elever i Sollentuna, vilket bland annat inbegriper kartläggningar samt hälsokontroll. Eleverna är i åldrarna förskoleklass till gymnasiet.

Barn i förskoleålder hänvisas till förskolan. Antalet nyanlända elever är svårt att be-räkna och planera då det kan skifta kraftigt. Under vårterminen 2014 tog CIFS emot 34 nyanlända F-9-elever, under höstterminen 2014 ökade mottagandet till 81 elever och under vårterminen 2015 har hittills 20 nyanlända F-9-elever tagits emot. Antalet nyanlända elever beräknas öka igen höstterminen 2015.

CIFS administrerar även modersmålsundervisning och studiehandledning till elever i årskurserna 1 till 9. Olika kompetenser såsom enhetschef, samordnare, psykolog, modersmålslärare, enhetsläkare och sjuksköterska från Landstinget medverkar vid mottagandet. Tolk anlitas vid behov. CIFS fungerar även som ett stöd och ”boll-plank” för personal som tar emot nyanlända elever. Nedan beskrivs hur mottagnings-processen ser ut.

Mottagningsprocessen

Mottagningsprocessen beräknas ta cirka sex veckor (max två månader) till dess att skolplacering sker. Processen inleds med ett inskrivningstillfälle där information om mottagningsprocessen ges och uppgifter om eleven, dess familj samt eventuell

kon-taktperson tas. Sedan sker en pedagogisk kartläggning som genomförs av mo-dersmålslärare och samordnare. Då kartläggs elevens och familjens skolbakgrund, läsvanor och fritidsintressen. Frågor ställs om skolan i hemlandet, föräldrarnas delak-tighet samt föräldrarnas och elevens inställning till skolan. I samband med den peda-gogiska kartläggningen ges information om modersmålsundervisning och studie-handledning. En fördjupad pedagogisk kartläggning sker sedan på respektive skola.

Vid kartläggningen på CIFS lämnas även information om den svenska skolan och om olika samhällsfunktioner som kan vara av intresse för familjen till exempel förskola, bibiliotek och föreningsliv.

Även en psykosocial kartläggning av eleven genomförs av psykolog med stöd av tolk. Om eleven har behov av samtalsstöd under den närmaste tiden finns möjlighet till det. Vid behov av längre stödinsatser ges information om vilka möjligheter vår-den kan erbjuda. Vidare genomförs en hälsoundersökning av vår-den nyanlända eleven.

En läkare och sjuksköterska finns kopplade till CIFS vilka upprättar en journal för eleven som efter mottagandet skickas vidare till elevhälsan.

Efter kartläggningarna letar samordnaren efter en lämplig skolplacering utifrån ele-vens hemadress. Elever i förskoleklass till åk 2 placeras direkt i ordinarie klass, me-dan elever i åk 3-9 placeras i FBK. Elever som placeras i FBK får också en placering i ordinarie klass och målsättningen är att de ska inkluderas i ämnesundervisningen så fort som möjligt.

Inför skolstarten besöker samordnaren och psykologen den skola som eleven ska börja i och gör en överlämning av de kartläggningar som gjorts. Med på mötet är rektor eller biträdande rektor, lärare eller annan personal skolan tycker är lämplig.

Skolan beslutar när eleven kan börja och en tid för uppföljning bokas in om skolan önskar detta. Psykologen informerar också om att det finns möjlighet för samtalsstöd för mottagande personal om ett sådant behov finns.

CIFS budget

Verksamheten når ungefär 1350 elever och omfattar ett anslag på cirka 14,4 miljoner kr. På CIFS arbetar en enhetschef, en samordnare, en psykolog (50 procent), en ad-ministratör, läkare (timanställd), sjuksköterska (från Landstinget) och cirka 50 mo-dersmålslärare. Anslaget ska täcka:

 Mottagning av nyanlända elever i F-klass - åk 9 som är folkbokförda i Sollen-tuna kommun

 Modersmålsundervisning för elever i åk 1 – 9 som är folkbokförda i Sollentuna kommun

 Studiehandledning för nyanlända elever i åk 1 – 9 som är folkbokförda i Sol-lentuna kommun. Studiehandledningen omfattar två timmar i veckan per ny-anländ elev i max två år. Skolor kan dock beställa ytterligare studiehandled-ning mot ersättstudiehandled-ning.

CIFS organiserar alltså inte modersmålstöd, vilket är en skillnad gentemot JSC i Jär-fälla. CIFS erbjuder däremot introduktion i förskolan och förskoleklassen om försko-lan eller skoförsko-lan beställer detta, men mot ersättning.

6. ANALYS

Givetvis är gruppen nyanlända elever en heterogen grupp, där det finns skilda för-kunskaper och behov. Enligt Skolverkets riktlinjer ska undervisningen mot nyan-lända organiseras utifrån, och anpassas till, varje elevs förutsättningar och behov.

Undervisningen ska enligt läroplanen ”främja elevernas fortsatta lärande och kun-skapsutveckling med utgångspunkt i elevernas bakgrund, tidigare erfarenheter, språk och kunskaper”. Detta förutsätter att en gedigen kartläggning görs av elevens bak-grund samt tidigare erfarenheter och kunskaper för att kunna organisera och anpassa undervisningen på bästa sätt. Det är också av vikt att skolan har information om ele-vens mående för att kunna bemöta eleven på rätt sätt. Kartläggningsfasen i motta-gandet av nyanlända elever är således av stor vikt för att välgrundade beslut ska kunna fattas om hur organisationen och undervisningen ska se ut.

En flexibel organisationsform som kan se till varje individs behov ter sig därför ef-tersträvansvärt. Även om organisationen kring undervisning för nyanlända elever till stor del sker i form av FBK-verksamhet, måste andra undervisningsformer erbjudas om det gynnar elevens språk- och kunskapsutveckling. De elever som med hjälp av till exempel studiehandledning på modersmålet kan delta i ordinarie ämnesundervis-ning måste få möjlighet att göra det. Om inte i alla ämnen så kanske i några. Och tvärtom, de nyanlända eleverna utan skolbakgrund som börjar i svensk skola i de högre årskurserna måste få tillgång till undervisning anpassat till deras behov.

Tillgång på nödvändiga resurser påverkar likaså utformningen av mottagandet av nyanlända. En skola som har utbredd kompetens i ett språkutvecklande arbetssätt, har flerspråkiga ämneslärare, där det finns god tillgång på studiehandledare och mo-dersmålslärare samt behöriga svenska som andraspråkslärare har goda förutsättningar att möta de nyanlända elevernas behov även om de placeras direkt i klass. Men ef-tersom det fortfarande är tämligen få skolor som har tillgång till alla de resurser som krävs för att i ordinarie undervisning kunna anpassa undervisningen till de nyanlända elevernas olika förutsättningar och behov, är undervisning i FBK i vissa fall ett bättre alternativ.

Miljön i FBK kännetecknas av starkt stöd runt eleven, men om eleverna befinner sig i FBK under längre tid finns en risk att eleven inte utmanas tillräckligt. Dessutom senareläggs integrationen och möjligheten till fler sociala kontaktytor begränsas, vilket även gäller utveckling i det svenska språket. Undervisningen i den ordinarie klassen kan dock bli det motsatta, en miljö som präglas av för stora utmaningar med avsaknad av rätt grad och form av stöttning. Därför är det viktigt att inkludering sker i så stor utsträckning som möjligt, men inom ramen för vad som är lämpligt utifrån individens behov och förutsättningar.

För att underlätta inkludering bör klasstillhörigheten vara utgångspunkten och FBK-klassen bör ses som en stödfunktion. Genom att eleverna i FBK redan från första början har en klasstillhörighet och att de deltar i ordinarie undervisning vissa lektion-er, byggs kanaler mellan de olika undervisningsformerna. Elever och lärare i den mottagande klassen och den nyanlända eleven får möjlighet att lära känna varandra.

Det skapar även möjlighet för lärare i FBK och mottagande lärare att samverka och samarbeta kring den nyanlända eleven. Det underlättar likaså för kollegiala samtal kring kartläggning och uppföljning av elevens språk- och kunskapsutveckling samt den sociala situationen runt eleven.

För att kunna följa upp, analysera, dokumentera, planera och utveckla utbildningen, och således undervisningen, krävs det att det finns ett systematiskt kvalitetsarbete.

Kvalitetsarbetet bör omfatta dels uppföljning av elevens utveckling för att främja kunskapsutveckling, dels bör organisationen som sådan följas upp systematiskt så att rätt förutsättningar finns för nyanlända elevers lärande.

Utifrån diskussionen som förs ovan har vissa betydelsefulla nyckelbegrepp utkristal-liserat sig som särskilt intressanta för hur man bör organisera mottagandet av nyan-lända elever så att det understödjer måluppfyllelse och likvärdighet. Dessa är:

 Flexibilitet

 Kartläggning av elevens förkunskaper

 Individanpassad undervisning utifrån kartläggningen

 Studiehandledning efter behov

 Ett inkluderande arbetssätt

 Kompetens

 Systematiskt kvalitetsarbete Mottagande i Järfälla 6.1.

Det finns en bra grund att bygga vidare på i Järfälla. Beställningen till JSC för år 2015 innefattar många av de områden som nämns ovan. I beställningen nämns bland annat att JSC ska ”se över och fastställa rutiner för mottagandet av nyanlända elever 6-16 år, vilket ska omfatta kartläggning av elevens bakgrund, elevens kunskaper, vaccinationer, introduktion, placering på hemskola samt placering i förberedel-seklass”. Vidare anges att JSC ska ta ett särskilt ansvar för att stödja grundskolor i deras strävan att nå inkludering och att JSC ska medverka till att det sker samverkan mellan JSC och JBE.

Det som trots allt kan vara en betydande åtgärd för att främja likvärdighet i motta-gandet, är att i beställningen till JSC uttrycka att mottagandet ska centraliseras och kanaliseras via JSC. Detta skulle innebära att alla nyanlända elever ska passera JSC och genomgå en pedagogisk kartläggning inför skolplacering och eventuell placering i FBK-klass. I dagsläget hanterar JSC endast de nyanlända elever som hänvisas av skolorna till JSC för placering i FBK. Skolorna utför sedan pedagogiska

Det som trots allt kan vara en betydande åtgärd för att främja likvärdighet i motta-gandet, är att i beställningen till JSC uttrycka att mottagandet ska centraliseras och kanaliseras via JSC. Detta skulle innebära att alla nyanlända elever ska passera JSC och genomgå en pedagogisk kartläggning inför skolplacering och eventuell placering i FBK-klass. I dagsläget hanterar JSC endast de nyanlända elever som hänvisas av skolorna till JSC för placering i FBK. Skolorna utför sedan pedagogiska

I dokument Mottagande av nyanlända elever (sidor 9-18)