I Sverige genomförs årligen över 5 miljoner röntgenundersökningar och nästan 1/10 av dessa är med barn i åldern 0-15 år. Att vara sjuk eller ha skadat sig och vara i behov av sjukvård kan innebära olika upplevelser och för ett barn kan sjukhusvistelse medföra rädsla, då miljön och procedurerna ofta är okända. Dessutom kan en röntgenundersökning vara förknippad med oro och i vissa fall en ökad smärtupplevelse.
Hälso- och sjukvårdslagen föreskriver att vården ska vara av god kvalitet och möta den enskilde patientens behov. Dessutom ska informationen vara individuellt anpassad för att stödja patienten att involveras i sin egen vård. Barn är inte små vuxna, utan individer som utvecklas och genomgår olika kognitiva stadier, vilket i sig kan vara en utmaning för hälso- och sjukvårdspersonalen. I interaktionen med barn, är det därför viktigt att ha kunskap om och att vara lyhörd gällande det enskilda barnets preferenser.
En legitimerad röntgensjuksköterska i Sverige är ansvarig både för omvårdnaden om patienten och den medicintekniska utrustningen, inklusive säkerhetsaspekterna i utförandet av radiografisk undersökning. Röntgensjuksköterskan förväntas arbeta utifrån ett yrkesetiskt förhållningssätt, där patientens rätt till autonomi beaktas samt den personliga integriteten skyddas. Under den peri-radiografiska processen, är det viktig att röntgensjuksköterskan balancerar sina olika ansvarsområden, för att uppnå en undersökning med adekvat diagnostisk kvalitet samtidigt som patienten får god omvårdnad. Särskilt i interaktionen med barn kan detta innebära flera utmaningr: Mötet mellan röntgensjuksköterska och barnet är oftast kort, vilket kräver goda professionella och kommunikativa kunskaper. Ytterligare
82
utförs undersökningar vid de flesta röntgenkliniker med patienter i alla åldrar, vilket kan innebära att erfarenheten att undersöka barn blir begränsad. Forskning med barn inom radiologisk kontext är fortfarande sparsam och kunskaper har ofta fått hämtas från närliggande sammanhang. Ytterligare kunskaper och förståelse gällande barns upplevelse av den peri-radiografiska processen behövs för att utveckla vården i detta avseende.
I denna avhandling har fokus legat på att fånga barns upplevelser av att genomgå en akut röntgenundersökning vid misstanke om fraktur efter en fysisk skada. Resultatet av en intervjustudie med barn 3-15 år visade att rädsla, smärta och oro var ett bekymmer i samband med undersökning (delstudie I). Utifrån dessa initiala resultat har syftet brutits ner till mer specifika syften där empiriska studier har utförts för att undersöka barns smärta och oro i samband med undersökning (delstudie II), samt rädsla, smärta och oro i relation till upplevelsen av omhändertagandet i den peri-radiografiska processen (delstudie III). Slutligen studerades kommunikationen mellan barn och röntgensjuksköterska vid en akut undersökning (delstudie IV).
För att på bästa sätt få svar på forskningsfrågorna, gjordes studier med kvantitativ, kvalitativ och mixed metod design. Datainsamlingsmetoder som användes var intervjuer (delstudie I), själv-skattning (delstudie II och III) video-inspelning (delstudie II och IV) enkäter (delstudie III) och teckningar (delstudie III). Materialet analyserades genom beskrivande statistik, innehållsanalys, Child Drawing: Hospital Manual och Roter Interaction Analysis System.
Barns perspektiv på en akut röntgenundersökning framkom genom intervjuer med 32 barn, 3-15 år. Resultatet visade bland annat, att smärta upplevdes som ett bekymmer i samband med undersökning, samtidigt som barnen upplevde förtroende för röntgensjuksköterskorna som undersökte dem. Särskild de yngsta barnen upplevde det besvärande behöva undersökas när de hade ont, medan de äldre barnen var mer oroliga för utfallet av undersökningen och möjliga konsekvenser av diagnos.
83
Bedömning av smärta hos 29 barn (5-15 år), visade ett medianvärde på 6,3 på den 10-gradiga Coloured Analogue Scale (CAS), där barnen själva skattade sin upplevda smärta. Detta resultat korrelerade med det observerade smärtbeteende bedömt med instrumentet Face, Legs, Activity, Cry and Consolability (FLACC). Bedömning av smärta hos 110 barn (5-15 år), visade ett medianvärde på 5,6 när barnen själva skattade sin upplevda smärta med hjälp av CAS. Bedömning av oro i populationen om de 29 barn, visade ett medianvärde på 0,47 på en skala från 0,04 – 0,97 när barnen skattade sin upplevde oro med hjälp av Facial Affective Scale (FAS). Motsvarande värde i populationen om de 110 barn visade ett medianvärde på 0,59 på FAS. Dessa resultat ligger över de nivåer, där smärtstillande läkemedel rekommenderas. Gällande rädsla bland populationen om de 110 barn, visade analys med Child Drawing: Hospital Manual (CD:H) av barnens teckningar att 42% av barnen upplevde rädsla på eller över en nivå där intervention rekommenderas. Oavsett om barnen upplevde rädsla, smärta och oro i samband med en akut röntgenundersökning, visade analysen av 105 anteckningar från barn 5-15 år, liknande resultat som intervjuerna med 32 barn. Här framkom även, att barnen var nöjda med omhändertagandet i den peri- radiografiska processen där röntgensjuksköterskan upplevdes som kunnig och lyhörd för barnets behov, samt anpassade informationen efter det enskilda barnet. Dessa resultat stärks av analys av den verbala interaktionen mellan 32 barn och 20 röntgensjuksköterskor vid akuta undersökningar, som visade att röntgensjuksköterskan använder sig av undersökningsrelaterad och social kommunikation i olika utsträckning beroende på barnets ålder. Till de yngsta barnen användes i större utsträckning social kommunikation som ett sätt att avleda och hjälpa barnet genom undersökningen, medan mer undersökningsrelaterad kommunikation och information ägde rum i interaktionen med de äldre barnen. Detta kan ses som ett sätt anpassa undersökningssituationen efter det enskilda barnet och en strategi för att hjälpa barnet genom undersökningen på bästa tänkbara sätt oavsett barnets upplevelse av rädsla, smärta och oro i situationen.
Grundad på Swanson’s Theory of Caring, och utifrån resultaten från de empiriska studierna i avhandlingen har The Radiographer Caring Model
84
utvecklats som ett stöd för röntgensjuksköterskan i mötet med barn i den peri-radiografiska processen. Utgångspunkten är att varje undersökning ska kunna genomföras på ett sätt där barnet kan känna sig tryggt och väl omhändertagen. För att hjälpa barnet uppnå detta på ett optimalt sätt och samtidigt åstadkomma bästa möjliga tekniska utfall av undersökningen, behöver varje undersökning anpassas efter det enskilde barnets förutsättningar.
The Radiographer Caring Model utvecklades som en hjälp för röntgensjuksköterskan att förena sitt professionella kunnande och sin lyhördhet i arbetet att etablera en gynnsam interaktion där barnet kan känna sig tryggt i den peri-radiografiska processen. För att uppnå detta är de grundläggande förutsättningar goda radiografiska kunskaper samt kunskaper i barns kognitiva utveckling för att utifrån detta anpassa och balansera den undersökningsrelaterade kommunikationen med den sociala kommunikationen.
85
References
Adams, J., & Smith, T. (2003). Qualitative methods in radiography research: a proposed framework. Radiography, 9(3), 193-199. Alexander, M. (2012). Managing Patient Stress in Pediatric Radiology.
Radiologic Technology, 83(6), 549-560.
Ali, S., Drendel, A. L., Kircher, J., & Beno, S. (2010). Pain management of musculoskeletal injuries in children: current state and future directions. Pediatric Emergency Care, 26(7), 518-528.
Almqvist, L., Hellnäs, P., Stefansson, M., & Granlund, M. (2006). 'I can play!' Young children's perceptions of health. Pediatric
Rehabilitation, 9(3), 275-284.
Andersson, B. T., Fridlund, B., Elgán, C., & Axelsson, A. B. (2008). Radiographers' areas of professional competence related to good nursing care. Scandinavian Journal of Caring Sciences, 22(3), 401- 409.
Angell, E., Biggs, H., Gahleitner, F., & Dixon-Woods, M. (2010). What do research ethics committees say about applications to conduct research involving children? Archives of Disease in Childhood,
95(11), 915-917.
Barker, J., & Weller, S. (2003). "Is it fun?" Developing children centered research methods. The International Journal of Sociology and Social
Policy, 23(1/2), 33-58.
Beauchamp, T. L., & Childress, J. F. (2013). Principles of biomedical ethics. New York: Oxford University Press.
Berde, C., & Wolfe, J. (2003). Pain, anxiety, distress, and suffering: interrelated, but not interchangeable. The Journal Of Pediatrics,
142(4), 361-363.
Berglund, I. G., Ericsson, E., Proczkowska-Björklund, M., & Fridlund, B. (2013). Nurse anaesthetists' experiences with pre-operative anxiety. Nursing Children & Young People, 25(1), 28-34.
Booth, L. (2008). The radiographer-patient relationship: enhancing understanding using a transactional analysis approach.
Radiography, 14(4), 323-331.
Booth, L., & Manning, D. J. (2006). Observations of radiographer communication: an exploratory study using transactional analysis.
Radiography, 12(4), 276-282.
Brady, M. (2009). Hospitalized children's views of the good nurse.
86
Brewer, S., Gleditsch, S. L., Syblik, D., Tietjens, M. E., & Vacik, H. W. (2006). Pediatric anxiety: child life intervention in day surgery.
Journal of Pediatric Nursing, 21(1), 13-22.
Bulloch, B., Garcia-Filion, P., Notricia, D., Bryson, M., & McConahay, T. (2009). Reliability of the color analog scale: repeatability of scores in traumatic and nontraumatic injuries. Academic Emergency
Medicine, 16(5), 465-469.
Bulloch, B., & Tenenbein, M. (2002). Validation of 2 pain scales for use in the pediatric emergency department. Pediatrics, 110(3), 6p.
Burr, V. (2004). Social constructionism. London: Taylor & Francis Group. Chambers, C. T., & Johnston, C. C. (2002). Developmental differences in
children's use of rating scales. Journal of pediatric Psychology, 27(1), 27-36.
Chesson, R. A., Good, M., & Hart, C. L. (2002). Will it hurt? Patients' experience of X-ray examinations: a pilot study. Pediatr Radiol,
32(1), 67-73.
Clatworthy, S., Simon, K., & Tiedeman, M. (1999a). Child Drawing: Hospital manual. Journal of Pediatric Nursing, 14(1), 10-18.
Clatworthy, S., Simon, K., & Tiedeman, M. E. (1999b). Child Drawing: Hospital - an instrument designed to measure the emotional status of hospitalized school-aged children. Journal of Pediatric Nursing,
14(1), 2-9.
Cohen, L. L., Blount, R. L., Cohen, R. J., Ball, C. M., McClellan, C. B., & Bernard, R. S. (2001). Children's expectations and memories of acute distress: short- and long-term efficacy of pain management interventions. Journal of Pediatric Psychology, 26(6), 367-374. Cohen, L. L., Blount, R. L., Cohen, R. J., & Johnson, V. (2004). Dimensions
of Pediatric Procedural Distress: Children's Anxiety and Pain During Immunizations. Journal of Clinical Psychology in Medical Settings,
11(1), 41-47.
Cohen, L. L. (2008). Behavioral Approaches to Anxiety and Pain Management for Pediatric Venous Access. Pediatrics, 122, 134-139. Cox, E. D., Smith, M. A., Brown, R. L., & Fitzpatrick, M. A. (2009). Learning
to participate: effect of child age and parental education on participation in pediatric visits. Health Communication, 24(3), 249- 258.
Coyne, I. (2006a). Children's experiences of hospitalization. Journal of
Child Health Care, 10(4), 326-336.
Coyne, I. (2006b). Consultation with children in hospital: children, parents' and nurses' perspectives. Journal of Clinical Nursing, 15(1), 61-71.
87
Coyne, I., Hayes, E., Gallagher, P., & Regan, G. (2006). Giving Children A
Voice, Investigation of children's experience of participation in consultation and desicion-making in Irish hospitals. Dublin : Office of
Minister for Children.
Coyne, I., & Kirwan, L. (2012). Ascertaining children’s wishes and feelings about hospital life. Journal of Child Health Care, 16(3), 293- 304.
Creswell, J. W. (2009). Research design : qualitative, quantitative, and
mixed methods approaches. Thousand Oaks, Calif.: Sage.
Doverborg, E., & Pramling Samuelsson, I. (2000). Att förstå barns tankar:
metodik för barnintervjuer. Stockholm: Liber.
Drendel, A. L., Lyon, R., Bergholte, J., & Kim, M. K. (2006). Outpatient pediatric pain management practices for fractures. Pediatric
Emergency Care, 22(2), 94-99.
Duff, A. J., Gaskell, S. L., Jacobs, K., & Houghton, J. M. (2012). Management of distressing procedures in children and young people: time to adhere to the guidelines. Archives of Disease in Childhood, 97(1), 1-4. Edwinson Månsson, M. (1992). The value of informing children prior to
investigations and procedures. Doctoral thesis. Lund University.
Ene, K. W., Nordberg, G., Sjostrom, B., & Bergh, I. (2008). Prediction of postoperative pain after radical prostatectomy. BMC Nursing, 7, 1-9. Enskär, K., & von Essen, L. (2000). Important aspects of care and assistance for children with cancer. Journal of Pediatric Oncology
Nursing, 17(4), 239-249.
Fegley, B. J. (1988). Preparing children for radiologic procedures: contingent versus noncontingent instruction. Research in Nursing
and Health, 11(1), 3-9.
Fossum, B., & Arborelius, E. (2004). Patient-centred communication: videotaped consultations. Patient Education and Counseling, 54(2), 163-169.
Fridell, K., Aspelin, P., Edgren, L., Lindsköld, L., & Lundberg, N. (2009). PACS influence the radiographer's work. Radiography, 15(2), 121- 133.
Golsäter, M., Lingfors, H., Sidenvall, B., & Enskär, K. (2012). Health dialogues between pupils and school nurses: A description of the verbal interaction. Patient Education and Counseling, 89(2), 260- 266.
Graneheim, U. H., & Lundman, B. (2004). Qualitative content analysis in nursing research: concepts, procedures and measures to achieve trustworthiness. Nurse Education Today, 24(2), 105-112.
Hafslund, B., Clare, J., Graverholt, B., Wammen Nortvedt, M. (2008). Evidence-based radiography. Radiography 14, 343-348.
88
Halldorsdottir, S. (2008). The dynamics of the nurse-patient relationship: introduction of a synthesized theory from the patient's perspective. Scandinavian Journal of Caring Sciences, 22(4), 643-652. Hallström, I., & Elander, G. (2004). Decision-making during hospitalization: parents' and children's involvement. Journal of
Clinical Nursing, 13(3), 367-375.
Hansdottir, I., & Malcarne, V. L. (1998). Concepts of illness in Icelandic children. Journal of Pediatric Psychology, 23(3), 187-195.
Harvey-Lloyd, J. M. (2013). Operating within the legal and ethical framework to gain co-operation when imaging paediatric patients.
Radiography, 19(4), 285-289.
Havnesköld, L., & Risholm Mothander, P. (2009). Utvecklingspsykologi. Stockholm: Liber.
Heath, C., Hindmarsh, J., & Luff, P. (2010). Video in qualitative research :
analysing social interaction in everyday life. Los Angeles: SAGE.
Hemingway, P., & Redsell, S. (2011). Children and young people’s participation in healthcare consultations in the emergency department. International Emergency Nursing, 19(4), 192-198. Hillergård, K. (2013). Radiographic quality workflow in the digitized
healthcare environment. Thesis for licentiate degree, Karolinska
Institutet, Stockholm.
International Association for the Study of Pain (IASP). (1979). Pain terms: a list with definitions and notes on usage. Recommended by the IASP Subcommittee on Taxonomy. Pain, 6(3), 249-252.
Johnston, C. C., Bournaki, M., Gagnon, A. J., Pepler, C. J., & Bourgault, P. (2005). Self-reported pain intensity and associated distress in children aged 4-18 years on admission, discharge, and one-week follow up to emergency department. Pediatric Emergency Care,
21(5), 342-346.
Kazdin, A. E. (2003). Research design in clinical psychology. Boston, MA: Allyn and Bacon.
Kindler, C. H., Szirt, L., Sommer, D., Häusler, R., & Langewitz, W. (2005). A quantitative analysis of anaesthetist-patient communication during the pre-operative visit. Anaesthesia, 60(1), 53-59.
Kirk, S. (2007). Methodological and ethical issues in conducting qualitative research with children and young people: a literature review. International Journal of Nursing Studies, 44(7), 1250-1260. Kirkwood, B. R., & Sterne, J. A. C. (2003). Essential medical statistics.
Malden, Mass.: Blackwell Science.
Kortesluoma, R., Hentinen, M., & Nikkonen, M. (2003). Conducting a qualitative child interview: methodological considerations. Journal
89
Kortesluoma, R., & Nikkonen, M. (2004). 'I had this horrible pain': the sources and causes of pain experiences in 4- to 11-year-old hospitalized children. Journal of Child Health Care, 8(3), 210-231. Kortesluoma, R., & Nikkonen, M. (2006). 'The most disgusting ever':
children's pain descriptions and views of the purpose of pain.
Journal of Child Health Care, 10(3), 213-227.
Kortesluoma, R., Nikkonen, M., & Serlo, W. (2008). "You just have to make the pain go away" - children's experiences of pain management. Pain Management Nursing, 9(4), 143-149.
Kostenius, C., & Öhrling, K. (2006). Schoolchildren from the north sharing their lived experience of health and well-being.
International Journal of Qualitative Studies on Health and Well-being; Vol 1, No 4 (2006).
Krippendorff, K. (2004). Content analysis: an introduction to its
methodology. Thousand Oaks, Calif.: Sage.
Kvale, S. (1996). Interviews: an introduction to qualitative research
interviewing. Thousand Oaks: SAGE.
Lau, B. W. K. (2002). Stress in children: can nurses help? Pediatric
Nursing, 28(1), 13.
Lincoln, Y. S., & Guba, E. G. (1985). Naturalistic inquiry. Beverly Hills, Calif.: Sage.
Linder, J. M. B., & Schiska, A. D. (2007). Imaging children: tips and tricks.
Journal of Radiology Nursing, 26(1), 23-25.
Lundgren, S. M., & Berg, L. (2011). The meanings and implications of receiving care. Scandinavian Journal of Caring Sciences, 25(2), 235- 242.
Mansson, M. E., & Dykes, A.-K. (2004). Practices for preparing children for clinical examinations and procedures in Swedish pediatric wards. Pediatric Nursing, 30(3), 182.
Mathers, S. A., Anderson, H., & McDonald, S. (2011). A survey of imaging services for children in england, wales and scotland. Radiography,
17(1), 20-27.
McCance, T. V., McKenna, H. P., & Boore, J. R. P. (1997). Caring: dealing with a difficult concept. International Journal of Nursing Studies,
34(4), 241-248.
McCance, T. V., McKenna, H. P., & Boore, J. R. P. (1999). Caring: theoretical perspectives of relevance to nursing. Journal of Advanced
Nursing, 30(6), 1388-1395.
McConahay, T., Bryson, M., & Bulloch, B. (2006). Defining mild, moderate, and severe pain by using the Color Analogue Scale with children presenting to a pediatric emergency department. Academic
90
McGrath, P. A., Seifert, C. E., Speechley, K. N., Booth, J. C., Stitt, L., & Gibson, M. C. (1996). A new analogue scale for assessing children's pain: an initial validation study. Pain, 64(3), 435-443.
McGrath, P. A., Walco, G. A., Turk, D. C., Dworkin, R. H., Brown, M. T., Davidson, K., . . . Zeltzer, L. (2008). Core outcome domains and measures for pediatric acute and chronic/recurrent pain clinical trials: PedIMMPACT recommendations. Journal of Pain, 9(9), 771- 783.
Merkel, S., Voepel-Lewis, T., & Malviya, S. (2002). Pain assessment in infants and young children: the FLACC scale. American Journal of
Nursing, 102(10), 55-58.
Merkel, S., Voepel-Lewis, T., Shayevitz, J. R., & Malviya, S. (1997). Practice applications of research. The FLACC: a behavioral scale for scoring postoperative pain in young children. Pediatric Nursing,
23(3), 293-297.
Miller, T., & Boulton, M. (2007). Changing constructions of informed consent: qualitative research and complex social worlds. Social
Science and Medicine, 65(11), 2199-2211.
Molin, B., Norrbrink, C., Lundeberg, T., Lund, I., & Lundeberg, S. (2010).
Om smärta : ett fysiologiskt perspektiv. Lund: Studentlitteratur.
MRF, Medicinska forskningsrådet (2002). Riktlinjer för etisk värdering
av medicinsk humanforskning: forskningsetisk policy och organisation i Sverige MFR-rapport, 1401-288X ; 2
Murphy, F. J. (2006). The paradox of imaging technology: a review of the literature. Radiography, 12(2), 169-174.
Nilsson, S., Björkman, B., Almqvist, A.-L., Almqvist, L., Björk-Willén, P., Donohue, D., . . . Hvit, S. (2013). Children’s voices – Differentiating a child perspective from a child’s perspective. Developmental
Neurorehabilitation, 1-7.
Nilsson, S., Kokinsky, E., Nilsson, U., Sidenvall, B., & Enskär, K. (2009). School-aged children’s experiences of postoperative music medicine on pain, distress, and anxiety. Pediatric Anesthesia, 19(12), 1184- 1190.
NOBAB, Nordisk förening för sjuka barns behov (2014). Nordisk
standard för barn och ungdomar inom hälso- och sjukvård: Utarbetad i enlighet med FNs barnkonvention Retrieved 28th January 2014,
from http://www.nobab.se/standard/Barn-och-ungdomar.php Noel, M., McMurtry, C. M., Chambers, C. T., & McGrath, P. J. (2010).
Children's memory for painful procedures: the relationship of pain intensity, anxiety, and adult behaviors to subsequent recall. Journal
91
Ortiz, M. I., López-Zarco, M., & Arreola-Bautista, E. J. (2012). Procedural pain and anxiety in paediatric patients in a Mexican emergency department. Journal of Advanced Nursing, 68(12), 2700-2709. Page, M. G., Katz, J., Stinson, J., Isaac, L., Martin-Pichora, A. L., & Campbell,
F. (2012). Validation of the numerical rating scale for pain intensity and unpleasantness in pediatric acute postoperative pain: sensitivity to change over time. J Pain, 13(4), 359-369.
Pao, M., & Bosk, A. (2011). Anxiety in medically ill children/adolescents.
Depression and Anxiety, 28(1), 40-49.
Parker, M. E., & Smith, M. C. (2010). Nursing theories and nursing
practice. Philadelphia, Pa.: F.A. Davis.
Pelander, T., Leino-Kilpi, H., & Katajisto, J. (2009). The quality of paediatric nursing care: developing the Child Care Quality at Hospital instrument for children. Journal of Advanced Nursing, 65(2), 443-453.
Piaget, J. (1929). The child's conception of the world. New York: Harcourt Braca.
Piaget, J. (2001). The psychology of intelligence. London: Routledge. Piaget, J., & Inhelder, B. (1969). The Psychology of The Child. New York:
Bacis Books Inc.
Polit, D. F., & Beck, C. T. (2008). Nursing research: generating and
assessing evidence for nursing practice. Philadelphia: Wolters Kluwer
Health/Lippincott Williams & Wilkins.
Punch, S. (2002). Research with children: the same or different from research with adults? Childhood, 9(3), 321-341.
Ramlaul, A. (2010). Medical imaging and radiotherapy research: skills
and strategies. Edinburgh: Churchill Livingstone Elsevier.
Redpath, C. C., & Rogers, C. S. (1984). Healthy young children's concepts of hospitals, medical personnel, operations, and illness. Journal of
Pediatric Psychology, 9(1), 29-40.
Reeves, P. J., & Decker, S. (2012). Diagnostic radiography: A study in distancing. Radiography, 18(2), 78-83.
Rigney, D., & Davis, M. (2004). Radiographers and non-accidental injury in children -- an Irish perspective. Radiography, 10(1), 7-13.
Rocha, E. M., Marche, T. A., & von Baeyer, C. L. (2009). Anxiety influences children's memory for procedural pain. Pain Research &
Management: The Journal Of The Canadian Pain Society, 14(3), 233-
237.
Roter, D. (n.d.). The Roter method of interaction process analysis. Baltimore: Johns Hopkins University.
92
Roter, D., & Larson, S. (2002). The Roter interaction analysis system (RIAS): utility and flexibility for analysis of medical interactions.
Patient Education and Counseling, 46(4), 243-251.
Runeson, I. (2002). Children's participation in decision-making in health
care. Doctoral thesis, Lund University, Lund.
Runeson, I., Hallstrom, I., Elander, G., & Hermeren, G. (2002). Children's needs during hospitalization: an observational study of hospitalized boys. International Journal of Nursing Practice, 8(3), 158-166. Runeson, I., Mårtenson, E., & Enskär, K. (2007). Children's knowledge
and degree of participation in decision making when undergoing a clinical diagnostic procedure. Pediatric Nursing, 33(6), 505-511. Ryan-Wenger, N. A. (2001). Measurement corner. Use of children's
drawings for measurement of developmental level and emotional status. Journal of Child & Family Nursing, 4(2), 139-149.
Sandvik, M., Lind, M., Graugaard, P. K., Torper, J., & Finset, A. (2002). Analyzing medical dialogues: strength and weakness of Roter's interaction analysis system (RIAS). Patient Education and
Counseling, 46(4), 235-241.
Schiavenato, M., & Craig, K. D. (2010). Pain assessment as a social transaction: beyond the "gold standard". Clinical Journal of Pain,
26(8), 667-676.
SFS 1982:763. Hälso- och sjukvårdslagen. Stockholm: Socialdepartementet.
SFS 1993:100. Högskoleförordningen. Stockholm:
Utbildningsdepartementet.
Silverman, D. (2006). Interpreting qualitative data : methods for
analyzing talk, text and interaction. London: SAGE.
Simeonson, R. J., Buckley, L., & Monson, L. (1979). Conceptions of illness causality in hospitalized children. Journal of Pediatric Psychology,
4(1), 77-84.
Socialstyrelsen (2011). Skadehändelser som föranlett läkarbesök vid
akutmottagning: statistik från Injury Database (IDB) Sverige, 2010.
Stockholm: Socialstyrelsen.
Sommer, D., Pramling Samuelsson, I., & Hundeide, K. (2011).
Barnperspektiv och barnens perspektiv i teori och praktik. Stockholm:
Liber.
SSI Rapport 2008:03. Radiologiska undersökningar i Sverige under 2005. Stockholm: Strålsäkerhetsmyndigheten [Swedish Radiation Safety Authority]
SSMFS 2008:51. Strålsäkerhetsmyndighetens föreskrifter om grundläggande bestämmelser för skydd av arbetstagare och
93
allmänhet vid verksamhet med joniserande strålning. Stockholm Strålsäkerhetsmyndigheten [Swedish Radiation Safety Authority] Stapelkamp, C., Carter, B., Gordon, J., & Watts, C. (2011). Assessment of
acute pain in children: development of evidence-based guidelines.
International Journal Of Evidence-Based Healthcare, 9(1), 39-50.
Stinson, J., Yamada, J., Dickson, A., Lamba, J., & Stevens, B. (2008). Review of systematic reviews on acute procedural pain in children in the hospital setting. Pain Research & Management: The Journal Of The
Canadian Pain Society, 13(1), 51-57.
Swanson, K. M. (1991). Empirical development of a middle range theory of caring. Nursing Research, 40(3), 161-166.
Swanson, K. M. (1993). Nursing as informed caring for the well-being of others. Image - the Journal of Nursing Scholarship, 25(4), 352-357.