1. Ett Stockholm som håller samman
1.1 Alla barn i Stockholm har goda och jämlika uppväxtvillkor
Aktivitet Startdatum Slutdatum
Utbildningsnämnden ska verka för att fler skolor ansöker om att erhålla Skolverkets utmärkelse ”Skola för hållbar utveckling” och att goda exempel på hur skolorna kan arbeta med hållbar utveckling sprids inom staden.
2016-01-01 2016-12-31
Nämndmål:
1.1.1 Alla elever utvecklas och når målen för sin utbildning
Förväntat resultat Grundskola
Lärare har höga förväntningar på eleverna, utgår alltid från läroplanens mål och kunskapskrav och arbetar utifrån beprövad erfarenhet eller vetenskaplig grund. Lärarna planerar gemensamt och eleverna får i förväg veta vilka mål de arbetar mot, hur undervisningen ska genomföras och vilka olika former för redovisning och bedömning som kommer att användas.
Återkopplingen till eleverna är en central del i undervisningen. Bedömning i formativt syfte, med avsikten att stärka elevens lärande, används både för att synliggöra och stödja elevernas kunskapsutveckling samt för att kontinuerligt bedöma, utveckla och förbättra
undervisningen.
Kvalitativa analyser av resultat genomförs på alla nivåer för att utveckla verksamheten.
Gymnasieskola
Lärare har höga förväntningar på eleverna. Lärarnas undervisning utgår alltid från
examensmålen, ämnesplanernas kunskapskrav, beprövad erfarenhet och vetenskaplig grund.
Alla lärare är engagerade och kompetenta, och planerar undervisningen gemensamt. Eleverna får i förväg veta vilka mål de arbetar mot, är delaktiga i planeringen av hur undervisningen ska genomföras och vilka olika former för redovisning och bedömning som kommer att användas. Formativ bedömning används för att varje elev ska kunna följa sin
kunskapsutveckling och för att lärarna ska kunna bedöma och utveckla undervisningen.
Kvalitativa analyser av resultat genomförs på alla nivåer för att utveckla verksamheten.
Indikator Årsmål KF:s
årsmål Periodicitet
Indikator Årsmål KF:s
årsmål Periodicitet Andel elever som nått kravnivån på det nationella provet i
matematik i åk 3
97 % År
Andel elever som nått kravnivån på det nationella provet i svenska/svenska som andraspråk i åk 3
98 % År
Andel elever som vid höstterminsslut i åk 1 kan läsa bekanta meningar i korta, elevnära texter genom att använda ljudningsstrategi och helordsläsning på ett delvis fungerande sätt
75 År
Andel legitimerade lärare i grundskolan 100 % År
Enhetsmål:
Alla elever utvecklas och når målen för sin utbildning Förväntat resultat
Att alla pedagoger har god kunskap om var eleverna befinner sig i sin kunskapsutveckling, vilka nästa steg de bör ta och vilket stöd de behöver i det.
Arbetssätt
Vi arbetar utifrån forskning och beprövad erfarenhet för att våra elever ska nå målen samt utvecklas på bästa sätt inom våra verksamheter (förskoleklass, skola, fritids och fritidsklubb).
Detta främst genom vårt mångåriga arbete med Visible Learning Plus som utgår från Hatties forskning.
Förutom ovanstående pågår:
- fortsatt arbete i parallellerna med att vidareutveckla de pedagogiska planeringarna med fokus tydliga mål, vad som ska bedömas och hur/ när det ska ske.
- fortsatt arbete med " verktyget för analys" av enskild pedagog, parallell och skolledning enligt skolans årshjul för Kvalitetsarbete.
- ett utvecklingsarbete där försteläraren i IKT arbetar, genom skolans plan för Digitala lyftet, för att öka hela skolans digitala mognad dvs. både pedagoger och elever.
- fortsatt arbete med att anpassa parallellens lärmiljöer i förskoleklass, skola och fritids bl.a.
genom att nyttja de sammantagna pedagogiska resurserna och skapa lärmiljöer som gynnar de olika behov parallellens elever har. Fokus på barn i behov av särskilt stöd.
- arbete i Elevhälsan för att öka pedagogernas kunskap om, tidiga upptäckt av och anpassning av lärmiljöerna för elever i behov av särskilt stöd.
- Matematiklyftet.
Resursanvändning
Vi har en medveten strategi kring att anställa väl utbildad personal.
Vi organiserar oss klasslöst för att nyttja kompetenser och resurser samt för att kunna skapa flexibla grupper utifrån enskilda barn och gruppers behov. Från och med hösten 2015 innefattade denna organisation åk F-2 och är tänkt att växa vidare.
Alla våra möten och konferenser är långsiktigt och väl planerade, för att innehållet ska kunna styras mot och utvecklas mot uppdragen i våra verksamheter.
Vi har en gemensam mötesetik för goda och effektiva möten.
Uppföljning
Om det finns osäkerhet kring en elevs kunskapsutveckling och/eller utveckling i övrigt larmas EHT, enligt rutinerna i vår Elevhälsoplan
Varje pedagog ansvarar för att, minst två gånger per år, utvärdera och analysera sin verksamhet på individ- och gruppnivå utifrån vårt Årshjul kring det systematiska kvalitetsarbetet.
De pedagogiska ledarna sammanställer, utvärderar och analyserar arbetsenhetens resultat, kvalitetssäkringar och pedagogiska planeringar två gånger per år enligt vårt Årshjul för det systematiska kvalitetsarbetet. Detta ligger till grund för nya läsårsmål samt
Verksamhetsberättelsen och kommande Verksamhetsplan.
Varje höst och vår genomför skolledningen en verksamhets- eller resultatdialog i arbetsenheterna.
Elevhälsan utvärderar och analyserar sitt arbete.
Utveckling
- Det kollegiala lärandet med bl.a. observationer ska genomsyra verksamheterna.
- Bättre anpassa lärmiljöerna för inkludering av elever i behov av särskilt stöd.
Nämndmål:
1.1.2 Alla elever har en god lärmiljö
Förväntat resultat Grundskola
Alla i skolan känner sig trygga och kan fokusera på sina arbetsuppgifter. Det finns tydliga och kända rutiner på skolan för hur man ska hantera olika situationer, exempelvis frånvaro och olika former av kränkningar. Medvetenheten om den fysiska miljöns betydelse för en trygg och kunskapsstödjande arbetsmiljö är hög. Skolan har god samverkan med socialtjänst och polis samt andra relevanta aktörer.
Gymnasieskola
Alla gymnasieelever känner sig trygga i skolan. Skolan erbjuder en god lärmiljö där bemötande och stöd ger eleverna förutsättningar att fokusera på utbildning och
arbetsuppgifter. Det finns tydliga och kända rutiner på skolan för hur man ska hantera olika situationer exempelvis frånvaro och olika former av kränkningar. Medvetenheten om den fysiska miljöns betydelse för en trygg och kunskapsstödjande arbetsmiljö är hög. Skolan har god samverkan med socialtjänst och polis samt andra relevanta aktörer.
Indikator Årsmål KF:s
årsmål Periodicitet Andel elever F-klass nöjda med - Jag känner mig trygg i
skolan
92 % År
Andel elever F-klass nöjda med - Jag kan arbeta i lugn och ro på lektionerna
Indikator Årsmål KF:s
årsmål Periodicitet
Ogiltig frånvaro i grundskolan 0,1 % År
Enhetsmål:
Alla elever har en god lärmiljö.
Förväntat resultat
Att skolan ska präglas av en trevlig, mottagande miljö där trygghet arbetsro, tydliga och höga förväntningar råder.
Arbetssätt
Vi arbetar med Olweusprogrammet mot mobbning och kränkande behandling. Genom programmet finns en rad arbetssätt, t.ex. klassmöten, pedagogmöten, rastrutiner, årlig enkät.
Elevrådet driver en rad frågor för att främja trygghet och trivsel bl.a. har de initierat en temadag som heter " Gustav Vasa skola mot mobbning".
Skolans föräldraförening, MammPapp, sätter guldkant på vår tillvaro i skolan bl.a. genom en årlig Nobelfest, men även riktade insatser som stödjer vårt arbete för att främja en god lärmiljö.
Vi arbetar aktivt med den fysiska miljön genom bl.a. ansvarsområden, gårdsvärdar, 5 tysta i matsalen
Alla, vuxna och elever, tar ett ansvar för den fysiska miljön.
Vi har en Samverkansöverenskommelse mellan Norrmalms stadsdel och Norrmalms kommunala skolor där även Socialtjänsten ingår.
Vi ska dessutom arbeta med att:
- fortsätta levandegöra skolans Plan mot diskriminering och kränkande behandling.
- fortsätta det pågående arbetet med Arbetsro.
Resursanvändning
Förutom vardagens arbete kring värdegrundsfrågor lägger klasserna minst 40 minuter varannan vecka till klassmöten som berör teman som ligger i linje med Olweusarbetet.
7 gånger per läsår träffas pedagogerna i grupper som arbetar med frågor knutna till Olweusprogrammet.
2 personalmöten per år ägnas åt arbetet med skolans Plan mot diskriminering och kränkande behandling.
På varje Elevråd och Klassråd arbetas det med värdegrundsfrågor och den fysiska miljön.
Uppföljning
Olweus årliga enkät för elever.
Kartläggning av otrygga områden.
Kvalitetssäkringar.
Elevrådets dokumentation samt utvärdering av Klassmöten.
Trivselenkät 2 gånger per år
Utvärdering av vår Plan mot diskriminering och kränkande behandling.
Handlingsplan för kvalitetssäkring av Olweusprogrammet.
Uppföljning och utvärdering i EHT av rapporterad misstanke om kränkande behandling/
mobbning.
Nämndmål:
1.1.3 Alla elever har inflytande över, förståelse för och tar ansvar för sitt eget lärande utifrån sina förutsättningar
Förväntat resultat Grundskola
Med ökad ålder ökar elevers delaktighet i planering och uppföljning. Eleverna får genom detta en god kännedom om sin prestationsförmåga i förhållande till målen. Detta leder till att eleverna utvecklar en positiv attityd till lärande och ser sin egen ansträngning som
betydelsefull.
Arbetet för att eleverna ska förstå progressionen i lärandet synliggörs i lärandemiljön genom exempelvis kontinuerlig feedback från lärarna och andra bedömningsunderlag.
Gymnasieskola
Alla elever i gymnasieskolan är delaktiga i planering och uppföljning av sin
kunskapsutveckling och har genom detta en god kännedom om sin prestationsförmåga i förhållande till målen. Eleverna har utvecklat en positiv attityd till lärande och ser sin egen ansträngning som betydelsefull. Varje elev har en studieplan som regelbundet följs upp. För att eleverna ska kunna följa progressionen i lärandet används exempelvis kontinuerlig feedback från lärarna och andra bedömningsunderlag.
Indikator Årsmål KF:s
årsmål Periodicitet Andel vårdnadshavare F-klass nöjda med - Jag och mitt barn
vet vad mitt barn behöver för att lära och utvecklas
75 % År
Andel vårdnadshavare fritidshem nöjda med – det inflytande mitt barn har över fritidshemmets aktiviteter
70 % År
Andel vårdnadshavare åk 2 nöjda med - Jag och mitt barn vet vad mitt barn behöver för att lära och utvecklas
85 % År
Enhetsmål:
Alla elever har ett reellt inflytande i våra verksamheter. De utbildas för att förstå och ta ansvar över sitt eget lärande.
Förväntat resultat
Att alla elever håller i sina utvecklingssamtal, med det stöd de behöver.
Att elever och deras vårdnadshavare uttrycker genom brukarundersökningen och skolans egna undersökningar att eleverna får och har inflytande i våra verksamheter. Att de också ger uttryck för att eleverna utvecklas i riktning mot att förstå och ta ansvar över sitt eget lärande.
Arbetssätt
Alla elever möter, genom de pedagogiska planeringarna som pedagogerna presenterar för
dem, tydliga mål, vad de ska bedömas i och hur/ när det ska ske.
Planering och utvärdering tillsammans med eleverna, både gällande skola och fritids.
Klassråd och elevråd, för alla våra verksamhetsformer.
Förvaltningsråd, skolgårdsgrupp och matråd med elevrepresentanter.
Vi fortsätter vårt arbete med att skapa en feedbackkultur genom bl.a.
-att eleverna ska veta var de befinner sig, vart de ska och hur de ska ta sig dit.
-självbedömning/ kamratbedömning.
-kollegaobservationer.
Resursanvändning
En naturlig del i allt det eleverna möter i verksamheterna.
Uppföljning Kvalitetessäkringar Brukarundersökningar
Elevråds- och klassrådsprotokoll
Protokoll/ minnesanteckningar från andra formella möten elever deltar i.
Utvärderingar inför och efter utvecklingssamtal.
Utvärderingar av undervisning och fritidsverksamhet.
Verktyg för elevens lärande som t.ex. Språket lyfter, för- och eftertester, matriser, skrivstegar.
Utveckling
Öka medvetenheten hos föräldrar om hur vi arbetar kring elevers inflytande inom
friitidsverksamheten samt öka medvetenheten hos föräldrarna om vad barnet behöver för att lära och utvecklas.
KF:s mål för verksamhetsområdet: