Barnskötarens uppfattning om bildstöd som stärkande verktyg för att främja

Alla fyra barnskötare i studien beskriver bildstöd som ett stärkande verktyg för barns kommunikativa utveckling vilket leder till ett samspel och inkludering med andra barn. Barnskötare D beskriver att: “De får ju ett annat sätt att uttrycka sig på när de inte kan prata till exempel” (Barnskötare D, 2020). Hen menar alltså att bildstöd är ett verktyg som används i verksamheten för de yngre barnen som inte utvecklat det verbala språket än. Att använda bildstöd som ett alternativt språk ger de yngre barnen möjlighet att uttrycka sig på andra vis, som med hjälp av till exempel bildstöd. Detta styrks även av Barnskötare B som menar att: “[...] det är väl mer för de små som inte har talet. Att de kan peka då istället, på bilder liksom (Barnskötare B, 2020). Återigen påpekar ytterligare en barnskötare att bildstöd främst är för de yngre barnen som inte utvecklat sitt språk ännu. Enligt min uppfattning menar Barnskötare B således att bildstöd är ett annat verktyg för att hjälpa de små barnen att uttrycka sig med hjälp av att peka på bilder istället för att kommunicera verbalt. Det är ett annat sätt att kommunicera med andra barn, vilket skapar en sorts inkludering i barngruppen.

Barnskötare C beskriver här nedan hur samlings bilder kan påverka barns kommunikativa utveckling positivt med hjälp av denna typ av bildstöd:

Ja om man då tänker på de här samlings bilder till exempel, det är ju bilder som de ser varje dag. Sen märker dem att jag, men jag är i den här gruppen, då är ju jag så att säga i en och samma grupp hela tiden. Och bara det känns ju som en trygghet, då kan ju det främja deras kommunikation tycker jag (Barnskötare C, 2020).

Barnskötare C tydliggör att bildstöd i samlingar skapar en gemenskap som främjar barns kommunikation. Det är genom gemenskapen, tryggheten och tillhörigheten som i förlängningen skapar en trygg utvecklingsmöjlighet för barnen. Dessa samlingsbilder är bilder på olika grupper i barngruppen, vilket leder till att barn skapar en trygghet till de barnen som är just i samma grupp. Detta leder till att barnen litar på sin egen förmåga att kommunicera.

Bildstöd främjar inte bara barns kommunikativa utveckling, det främjar även inkluderingen i barngruppen. Barnskötarna i denna studie anser att inkluderingen förbättras med hjälp av bildstöd. Barnskötare A beskriver hur bildstöd skapar en inkludering i barngruppen på följande sätt:

Det kan ju vara så här att man tänker att det blir något samman, ett vi. Att om man tänker såhär att vi har en aktivitet och de får sätta upp sin bild under aktivitet. Ja då kanske jag kan fråga såhär: vilka är det nu som ska leka med lera idag? Och då kan de säga ja det är (namn) det är (namn), det är (namn). Ja och då kan ju det bli något såhär att vi, en gruppkänsla (Barnskötare A, 2020).

Barnskötare A beskriver bildstöd som ett gemensamt vi i barngruppen. Att använda bildstöd med alla barn främjar gemenskapen och skapar en gruppkänsla.

Tre barnskötare i studien talar om samlingen som ett tillfälle att utveckla inkluderingen i barngruppen med hjälp av bildstöd. De beskriver samlingen som ett moment där bildstöd främst används, i syfte till att skapa en gemenskap och inkludering. Barnskötare B hävdar att med hjälp av bilder på grupperingar i samlingar och att barnen blir uppropade efter dessa grupper skapar en sorts inkludering:

Jo men som ett exempel på samlingen då vi har tema så säger vi ju nu är det lilla gruppen och då kan man även säga det är du, du du du och du. Och sen då vet de att ja nu är det vi, vi är till den bilden. Och sen så ska vi, stora, sen är det gymnastik och då är fyraåringarna med mig och det är du, du du och du. Då att dem alla vet att ja, nu har jag också blivit uppropad (Barnskötare B, 2020).

Barnskötare B menar att alla barn får känna sig sedda och inkluderade i dessa grupper som har skapats utifrån de äldre och yngre barnen.

Barnskötare C har en liknande åsikt, att samlingsbilder på olika grupper skapar tillhörighet: Det är ju samma sak, de känner tillhörigheten, inkluderingen i de här grupperna i samlings bilder. Kanske inte i hela stora gruppen från början men i de mindre grupperna. Att det just blir en, det blir en kontinuitet, för det här är saker som händer hela tiden. Bara det måste ju vara ett stöd för dem och främja dem tycker jag (Barnskötare C, 2020).

Barnskötare C anser att samlingsbilderna kan bli ett stöd för barnen samt att det främjar inkluderingen.

Vidare beskriver Barnskötare D att det finns en fördel med bildstöd för alla barn, oavsett svårigheter:

Jo men om man använder till exempel bildstöd på samling där det är olika barn liksom, olika svårigheter och inte, så kommer ju alla förstå. Även de barnen som inte har några svårigheter kommer ju och förstå, och sen de barnen med svårigheter (Barnskötare D, 2020).

Bildstöd används för att skapa en gemenskap i barngruppen. Barnskötare D syftar till att genom att använda sig av bildstöd i samlingen med barnen, leder det till att alla barn kommer att förstå vad som sägs, görs och vad som kommer hända härnäst. Det framgår tydligt att barnskötarna i denna studie står eniga att bildstöd främjar inkluderingen i barngruppen, främst i samlingar.

Analys

I intervjuerna med barnskötarna framgår det i resultatet att två av dem anser att bildstöd för yngre barn är ett språkligt redskap, det vill säga ett alternativt sätt att uttrycka sig på. De menar att med hjälp av detta språkliga redskap ges barnen möjlighet att peka på bilder för att göra sig förstådda och inkluderade i barngruppen. Bildstöd har även andra positiva effekter när det gäller kommunikation enligt barnskötarna. En barnskötare beskriver att de använder samlingsbilder på samlingen. Dessa samlingsbilder är alltså bilder på olika typer av grupper. Hen menar att genom dessa bilder och grupper kan barnen bygga upp en trygghet och samhörighet med den gruppen de tillhör eftersom alla är inkluderade i någon form av grupp konstellation, vilket skapar förutsättningar till kommunikation.

I resultatet lyfts även bildstöd som en positiv effekt på inkluderingsaspekten i barngruppen. Genom att barnen med hjälp av sina egna fotografier får sätta upp sin bild under den aktivitet hen vill göra menar Barnskötare A att det skapas en gruppkänsla. Det blir ett gemensamt vi i just denna grupp, hävdar Barnskötare A. Resultatet visar dessutom att inkluderingen främjas i samlingar med hjälp av det språkliga redskapet bildstöd. Flertalet av barnskötarna använder samlingsbilder med barnen för att skapa en tillhörighet hos dessa barn, i dessa grupper. Bilderna är aktivitets grupperingar som har skapats efter ålder och intresse. Barnskötare B beskriver att dessa bilder får barnen att känna sig sedda och inkluderade när de blir uppropade på samlingen. Vidare diskuteras allas lika värde kopplat till bildstöd och inkludering. Barnskötare D menar att bildstöd i samlingen kan påverka barn positivt, för alla barn och inte endast för de som har svårigheter med exempelvis talet. Det diskuteras att alla barn får möjligheter att känna sig inkluderade och det skapar en trygghet att de får förmågan att kommunicera med alla barn.

Genom att använda språkliga redskap som exempelvis barnskötarna gör med verktyget bildstöd i samlingar och aktiviteter, leder det till att barnen skapar en gemenskap och inkludering i barngruppen. Barnen lär sig att appropriera ett nytt sätt att uttrycka sig på, med hjälp av det språkliga redskapet bildstöd. Sammanfattningsvis framgår det i resultatet att bildstöd stödjer kommunikationen i och med att barnen får möjlighet att med hjälp av detta verktyg ett ytterligare sätt att kommunicera med. När barn får denna möjlighet stärks även inkluderingsaspekten. Barnen får känna sig inkluderade i barngruppen och detta skapar positiva effekter som gynnar alla barn.