Sand ca 2 m djup för att tillåta förändring och förflyttning.
Utfyllnadsmassa med jord och sten
Bygger upp grunden för ön. Rötterna stabiliserar jorden och
motverkar erosion i diket. Strandväxterna sprider ut sig under
marken och motverkar erosion genom att binda sanden
76
Bild: Piren sträcker sig långt ut i vattnet och mötet med det öppna havet blir kraftfullt och omslutande. De
Position för illustrationer (vänster sida) Skala: 1:25 000
77
2 m sandlager skapar möjlighet för föränding av strandens topografi. Möjligheter för vattenaktivitet i närheten av stranden skapar en aktivvattenmiljö. Bänkar för vila och en plats för utsikt och insikt.
Fri utsikt mot öppet hav på alla
sidor i ett storlaget landskap. Staketet skapar
säkerhet men hindrar inte den fria utsikten. Möjlighet att observera
vattnet och sandens rörelser.
Övergången mellan land och hav är gradvis och förflyttas beroende på vattennivån. Stranden tillåts röra sig och förändras Den långa raka bryggan
inbjuder till rörelse och lek tvärs över kusten.
Vegetation binder sand och bidrar med en småskalighet i det annars storskaliga landskapet. +1,13 m +0,16 m +2,35 m +3,35 m
Sektion c-c
Skala: 1:250 (a4)
ÖPPET HAV ÖPPNA SINNEN
På den långa piren som pekar rakt ut mot det öppna havet är man närmast omsluten av vatten. På de ca 250 m långa pirarna lämnar man land och strand bakom sig och horisonten bryts endast av ett och annat passerande fartyg. Staden känns långt borta och här kan man promenera, slå sig ner på en bänk och njuta av utsikten eller ta sig ner i vattnet för bad eller annan vattenaktivitet. Det öppna havet ger en frihetskänsla som även öppnar upp sinnena mot det stora och oändliga tankarna.
FÖRÄNDRAT HAV FÖRÄNDRAD STRAND
Vid dagens normalvattennivå (+0,16m) är stranden ca 100 m bred och vågorna har gott om plats att spolas upp. Vid höjda vattennivåer kommer stranden att bli smalare men eftersom en sandstrand är dynamisk och rör på sig kommer även den omformas med tiden och vattnets rörelser. Vid stormar och extrema högvatten kommer stranden att förändras drastiskt men med en jämviktsbalans längs hela bukten hittar sanden så småningom tillbaka upp på stranden. Det kan dock vid behov finnas behov av att ny sand fyller på stranden.
Piren -Det storslagna landskapet
Placering av ”Piren” i förhållande till hela ytan. Bild: Fri sikt åt alla håll, havet omsluter
och horisonten sträcker sig lång och rak. Ute på piren finns inget skydd mot väder och vind här upplevs det storslagna och storskaliga landskapet i all sin kraft.
BARRIÄRLANDSKAPET -DELOMRÅDE 3
Kraftiga fetongfunda- ment håller konstruk- tionen på plats men hindrar inte strandens dynamik.
79
LITTERATURSTUDIE
DEL 2GESTALTNINGSFÖRSLAG -TRELLEBORG
DEL 3INLEDNING
DEL 1SIDA: 79 - 87
REFLEKTION
DEL 4
I detta avslutande kapitel diskuteras arbetets resultat och metod, de beslut som ledde fram till dessa och vilka erfarenheter de gett.
80
resultat
Ett av arbetets syften var att bidra till arbetet med att skapa hållbara kuster genom ett fokus på landskapet som helhet, för att på detta sätt verka som ett komplement till ingenjörens mer lösningsorienterade utgångspunkter. Huvudsyftet var också att undersöka hur naturanpassade metoder för kust- och erosionsskydd kan påverka kustlandskapet och den förändring och osäkerhet som klimatförändringarna och framför allt havsnivåhöjningen innebära för kusten och för oss människor. Naturanpassade kust- och erosionsskydd bygger på ingenjörens kunskap om kustens komplexitet och de naturliga processernas förmåga till att själva skydda kusten, om de tillåts att verka på sina egna villkor. Genom arbetet har det tydligt framkommit att vi människor, genom att reducera dessa processer, inte bara reducerat kusten utan också vår möjlighet att förstå och förutse kustlandskapets förändring. Att se bortom det ”hårda” och traditionella metoderna att anlägga kust- och erosionsskydd och istället arbeta för att erbjuda ett landskap med en variation av upplevelser kan vi bidra till att skapa ett mer förståeligt och därigenom också mer hållbara kustlandskap nu och i framtiden.
Men även människors är komplexa, när vi upplever dessa processer gör vi det inte bara utifrån kunskap, utan också utifrån känslomässiga och kulturella grunder. Där ett hot också kan vara upplevelsen av passivitet eller okunskap hos de som har i uppgift att ska skydda oss, i detta fall kommuner, myndigheter och ytterst de styrande i landet. Att anpassa kusten till naturen bör därför inte vara det samma som att ”överlämna” kustlandskapet till naturen och naturens processer. Att skapa känslan av kontroll kan vara minst lika viktigt som den faktiska kontrollen i sig. Där har Landskapsarkitekten en viktig funktion, genom att arbetet med landskap innefattar både det fysiska landskapet och människors upplevelse, relation och tolkning till detta. De frågeställningar som varit ledande i detta arbete behandlar just dessa två delar av kustlandskapet, det faktiska och det som skapas inom oss. Under arbetets gång har olika aspekter av kustlandskapet, dess processer samt människors inställning till kustens processer och kustlandskapets förändring undersökts. De frågeställningar som detta examensarbete behandlat rör sig kring kustlandskapet och de processer som definierar, formar och ständigt omformar kusten och hur dessa kan ställas i relation till havsnivåhöjningen. Resultatet av arbetet är inte på något sätt fullständigt för att kunna ge svar på dessa frågor, men de kan ge inspiration om vart vi kan leta och åt vilket håll vi kan rikta oss för att söka ytterligare förståelse.