Basera beslut på fakta - orsaks-verkan-diagram

Figur 11. Redogör för en analys av det insamlade materialet med stöd av ett

orsaks-verkan-diagram, fritt efter Bergman och Klefsjö (2012:243).

Enligt orsaks-verkans-diagrammet i figur 11 tydliggörs de identifierade huvudområdena för förbättring med stöd av de tidigare nämnda förbättringsområdena i tabell 2. För huvudområdet ”Resurser” berörs de presenterade bakomliggande orsakerna av citaten 1-26 i bilaga 6, medan huvudområdet ”Kommunikation/förståelse” bygger på orsaker identifierade i citaten 27-62 och huvudområdet ”Kvalitet” innehåller citaten 63-127 i bilaga 6. För varje huvudområde har en fördjupad orsaksanalys gjorts, vilka presenteras i bilagorna 1-3, baserat på intervjudeltagarnas intervjusvar.

Resurser

Huvudområdet ”Resurser” analyseras enligt bilaga 1 och innehåller de tidigare nämna förbättringsområdena: personal, maskinparken, ergonomi, underhåll och befintlig kompetens utnyttjas inte. För varje huvudområde presenteras de bakomliggande orsakerna baserat på citaten 1-26 från bilaga 6.

Vid intervjuerna med operatörerna inom organisationen framkommer det att för lite personal gör att upplärning av maskiner påverkas till det negativa, vilket kan leda till att kvalitén på arbetet blir sämre (1). Även flexibiliteten mellan maskiner och skiftlagen lyfts som förbättringsområde (4-5). Som förslag till förbättring anges att skapa reservgrupper eller anställa mer personal (2-3).

Vad det gäller maskinparken framgår det att operatörerna önskar en förnyelse av maskinparken, att den byggs om för att ge förutsättningar till bättre kvalitet och säkrare arbete (6-9).

De ergonomiska förutsättningarna till att utföra ett säkert och hållbart arbete beskrivs som bristfälligt då det sitter skydd på fel platser (10) och att arbetet kräver tunga lyft, vilket påverkar operatörerna både fysiskt och psykiskt (11-15).

I nära relation till åsikterna gällande maskinparken nämner även operatörerna förbättringsområden inom underhållsarbetet av maskinparken (16-20). De menar att underhåll av hela verksamheten kan bli bättre (16) och att de önskar mer tid till kvalitativt arbete med förberedande underhåll för att minska riskerna med fel i materialet.

Att befintlig kompetens inte utnyttjas inom organisationen menar operatörerna beror på att upplärningstiden är alldeles för kort och brister i sin kontinuitet (22-23). Vidare framkommer det åsikter om att det går att få ut mer av varje människa genom att tillsätta roller efter kompetensnivå (25).

Kommunikation/förståelse

Kommunikation/förståelse bildar huvudområde två efter tidigare nämnda resurser och består av förbättringsområdena: interna kunder/kostnadsställen/processen, ledning/supportfunktioner samt externa kunder. I bilaga 2 har förbättringsområdena analyserats och i texten presenteras de bakomliggande orsakerna baserat på citaten 27-62 i bilaga 6.

Vad som tydligt framkom under intervjuerna var att kommunikationen och förståelsen mellan de interna kunderna/kostnadsställena och för hela processen brister. De intervjuade operatörerna önskar bättre återkoppling och uppföljning maskinerna emellan (28-29) och påpekar att förståelsen för varandras områden och eventuella problem kan lösas genom genom fysiska möten (27). Vidare önskar mer omfattande kund- och leverantörsmöten för att förstärka förståelsen för varandra och därmed stärka produktionsflödet och undvika att liknande problem återkommer (38, 41). Den bristande kommunikationen och förståelsen mellan de interna kunderna bidrar även till att den övergripande förståelsen för hela processen påverkas till det negativa och därmed gör att kvalitén på det producerade materialet blir sämre (43-47).

De intervjuade operatörerna påpekar även att ledningen och supportfunktioner inom verksamheten har en bristande förståelse för de behov som finns och brister i sin kommunikation (48-58). Vid intervjutillfällena framkom det åsikter om att operatörer blir förbisedda av konstruktörer från supportfunktionerna (48) och att det är väldigt få från ledningen som går ned i verksamheten (51). En större delaktighet från ledningen och supportfunktionerna menar de intervjuade operatörerna hade bidragit till att många frågor om kvalitet hade besvarats och att det faktiska behovet hade förståtts (53). Vidare nämns det även att flera av operatörerna upplever att relationen mellan ledning och medarbetarna försämras och leder till en känsla av ”vi och dom” (57).

Kommunikationen till och förståelsen för de externa kunderna till verksamheten lyfts även som ett förbättringsområde, där intervjupersonerna menar att de vill veta mer om vad de externa kunderna tycker och behöver samt vad de använder materialet till (59-62).

Kvalitet

Huvudområdet kvalitet berör förbättringsområdena: ledning/supportfunktioner, struktur och arbetssätt, målsättning, förändringsarbeten, påverkansmöjligheter, flödet och det egna ansvaret. Varje förbättringsområde har analyserats enligt bilaga 3 och presenteras i texten baserat på citaten 63-127 i bilaga 6.

Vid intervjutillfällena framkommer det åsikter om att kvalitetssidans arbete brister och att det upplevs som att kvalitetsarbetet och forskning inom verksamheten inte fungerar som det bör (63-64). Det är av känslan bland de intervjuade operatörerna att kvalitetsfrågor inte prioriteras och att mycket är ett spel för galleriet, vilket bidrar till att förtroende för ledningen påverkas till det negativa (65-68). Exempelvis framkommer det att ledningen har vänt ryggen till, att de lovat saker som de inte håller och att det läggs pengar på fel säkerhetsfrågor. Enligt de intervjuade operatörerna hade ledningen prioriterat annorlunda om de hade förstått verksamhetens och operatörernas faktiska behov (73-74). Den upplevda känslan om att ledningen och operatörerna glider ifrån varandra i relationen påpekas även ur kvalitetsaspekten, då det påpekas att de upplevs köra sitt eget ”race” och att det är mer fokus på tjänstemän än kollektivarbetare (83-87). Generellt beskriver de intervjuade operatörerna att många av kvalitetsfrågorna kan lösas genom att operatörerna integreras mer i arbetet och ges möjlighet till att uttrycka sina tankar och åsikter (63-88).

De intervjuade operatörerna påpekar även att det finns brister i den struktur och de arbetssätt som råder inom verksamheten, vilket de menar kan förbättras genom tydligare arbetsinstruktioner, tydligare struktur och standardiserade arbetssätt (89-94).

Inom ramen för kvalitet berörs även den målsättning som finns inom verksamheten och som av operatörerna uppfattas som felfokuserad. Det framkommer en önskan om att målsättningen ska bestå av ett större fokus på kvalitet än kvantitet för att på lång sikt producera bättre material och därmed även öka kvantiteten (95-99).

Gällande de förändringsarbeten som sker inom verksamheten påpekas det av intervjupersonerna att när det av operatörer pratas om potentiell förbättringar så tar det väldigt lång tid då det är långsamma beslut och förändringar i den aspekten (102). Vidare nämns det att det påbörjas projekt som inte slutföljs vilket påverkar trovärdigheten på grund av att de tänkt förändringarna inte efterlevs (103). När det inte blir effekt av åtgärderna och de som jobbar med förbättringar inte integrerar operatörerna i förbättringsarbetet, så slutar operatörerna till slut att återkoppla (104-105). Det framkommer även en känsla av det det ibland från ledningen genomförs förbättringar utan att de förankras, vilket medför att operatörerna inte hinner lära sig vad som skall göras (101).

Vad som nämnts är att operatörerna önskar en större påverkansmöjlighet, vilket även ses som ett viktigt förbättringsområde (108-116). Där framkommer det att intervjupersonerna önskar mer ansvar, inflytande och påverkan med tanke på att det är de som står i maskinerna och utför arbetet (108-110). Genom att engagera operatörerna mer i hela kvalitetsprocessen, lyssna till deras behov och förslag och integrera dem i projekt- och ledningsgruppen är det av uppfattningen bland operatörerna att den levererade kvalitén kommer att öka (108-116).

Som förbättringsområde nämner operatörerna även flödet, vilket berör flaskhalsar inom logistik, planering och det interna programmet MIA. Vidare menar intervjupersonerna att det är ett ojämnt flöde som leder till att material stockar sig och att många band inte uppfyller den kvalitet som bör vara från inkommande band (117-123).

De intervjuade operatörerna påpekar även att det egna ansvaret bland operatörerna inom verksamheten upplevs som ett förbättringsområde av den anledning att det körs material som inte uppfyller ställda krav, att det interna arbetet med ”rätt från mig” inte fungerar som det bör och att det beror på att ett bristande eget ansvar (124-127).