BCR1

Nedan presenteras LFM-scenariot och referensfallet för BCR1. Ovan BCR1 finns jordmassor som lagts ut ifrån den intilliggande lagringsplatsen under våren 2013. Dessa massor måste först flyttas för att möjliggöra en utgrävning av materialet i BCR1.

Landfill mining-scenario

Vid en utgrävning på Ringstorp, vilken var en av de deponier som nyttjades innan Filborna togs i bruk, gjordes metanmätningar vid skopan då utgrävningen ägde rum. Mätningarna visade på förhöjda halter av metangas vid varje skoptag (Lindsjö, 2014). Då BCR1 innehåller mycket organiskt nedbrytningsbart avfall finns risken att en betydande andel metan finns inbundet i porer i massorna vilket medför att höga metanhalter frisätts vid en utgrävning. Det är därför viktigt att planera utgrävningsprocessen så att metanutsläppen minimeras.

Eftersom materialet är relativt homogent och sönderhackat kommer en manuell utsortering med efterföljande utsiktning av större fraktioner inte att behövas. Ett tänkbart scenario, som denna rapport utgår ifrån, är att separationsutrustningen istället utökas med en kåpa och placeras i anslutning till grävmaskinen vid deponin, alternativt placeras

separationsutrustningen i en KRT-box9 _{som ligger i närheten av BCR1. Med hjälp av kåpan/KRT-}

boxen skapas ett undertryck, vilket möjliggör insamling av deponigasen som finns inbunden i materialet och som frigörs då massorna hanteras. Denna utformning medför en minskning av onödiga metanutsläpp, då en stor del av metangasen som avges från massorna kan samlas in och facklas bort i separationsprocessen. Genom att använda denna utformning kan också

luktemissionerna minska, vilket är viktigt då luktproblematiken är en av de viktigaste frågorna vid en utgrävning av BCR1 (Olsson, 2014). Utöver metan- och luktpåverkan har också fukthalten i BCR1 identifierats som en betydande faktor för utformningen av LFM-processen. Hur blött materialet är och hur mycket lukt som avges från detsamma avgör hur torknings- och

separationsprocessen bör utformas. Materialet bör alltså behandlas men var i processen, hur torkningen ska gå till samt i vilken omfattning måste utredas vidare.

Separationen av materialet sker via bland annat vindsikt, trumsikt med olika hålstorlek,

magneter, virvelströmsseparatorer och transportband. I denna anläggning separeras materialet i de fem fraktionerna järnhaltig metall, övrig (icke-järnhaltig) metall, brännbart material, inert

9_{KombiReaktorTeknik. I dessa slutna reaktorer stabiliseras och komposteras avfallet för utvinning av}

biogas och nedbrytning av material (Rönnols, 2014)

Internt NSR Sluttäckning 240 kr/m2 5,5E-3 _CO2/m2 Arrendeavgift 5,14 kr/(m2_*år) Lakvatten- hantering 84 420 kr/år Metangasutsläpp X ton CO2/år

33

material och jordfraktion. I Figur 11 nedan illustreras ovan nämnda processteg och procentuella andelar anges för varje materialfraktion. Även i detta fall hanteras det utgrävda materialet inom NSR:s område och ett sammanslaget värde för transporter och hantering har därför använts som underlag för beräkningarna av de ekonomiska och miljömässiga förutsättningarna.

Utgrävningarna sker ner till den geologiska barriär som finns färdigställd under BCR1, vilket medför att NSR får en frigjord yta där man kan fortsätta deponera material. Ett LFM-projekt medför alltså att NSR inte behöver iordningställa en ny deponiyta i närtid då de redan har ett giltigt tillstånd att deponera på den aktuella ytan.

När deponibottnen är framgrävd kan ytan användas till deponering direkt efter utgrävningen och det medför att lakvattenhanteringen beräknas fortsätta i samma omfattning. I analysen ingår även de arrendeavgifter som är kopplade till ytan. Miljönyttan med att gräva fram den existerande deponibottnen, baserat på de undvikna utsläpp som sparas in vid tillverkning av en ny deponibotten, har författarna dock inte lyckats identifiera. Slutresultatet kommer alltså ha en något högre miljönytta än vad resultatet i denna studie visar.

Fraktionerna som uppkommer vid separation antas bli samma som för Lagringsytan, vilket medför att fraktionerna hanteras på samma sätt som beskrivits i LFM-scenariot för

Lagringsytan; metaller går till materialåtervinning via vidareförädling den brännbara fraktionen går till energiåtervinning på Filbornaverket och det inerta materialet används i utfyllnads- och sluttäckningsändåmål inom Filbornaanläggningen. Jordfraktionen måste först stabiliseras samt komposteras10 _{innan även den kan nyttjas som utfyllnad- och sluttäckningsmaterial. Genom att}

använda och behandla massorna på detta sätt omfattas de inte av deponiskatt. Det inerta materialet bör inte producera några signifikanta halter av metan, varför dessa miljöpåverkande utsläpp kan uteslutas för denna fraktion. Jordfraktionen antas inte heller avge några signifikanta mängder metan eller koldioxid då komposteringen är koldioxidneutral och dessutom ska ske slutet med behandling av ventilationsluften (Rönnols, 2014).

Slutligen ingår också undvikna utsläpp i form av den energitillförsel och de jungfruliga material som ersätts. Detta åskådliggörs i nedre högra delen i Figur 11.

10 _{Utifrån analysresultaten är bland annat den organiska halten för hög, varför materialet måste behandlas}

34

Figur 11. LFM-processen för BCR1. De streckade pilarna symboliserar materialflödena, medan de fyllda pilarna anger processtegen kopplade till deponin. Torkning av materialet och metaninsamling är inkluderat i modellen. Transport och hantering av material. sker inom NSR:s område, men var i processen är inte

definierat. Allt material går igenom samtligadelsteg, där det separeras enligt de procentuella andelar som anges för respektive fraktion. Metaller går till materialåtervinning via vidareförädling, den brännbara fraktionen går till energiåtervinning i Filbornaverket, det inerta materialet nyttjas som sluttäckningsmaterial och jordfraktionen komposteras. Efter komposteringen kan även jordfraktionen användas som

sluttäckningsmaterial under tätningsskiktet. Den olikstreckade rutan på slutet sammanfattar målet för BCR1 (de undvikna utsläppen kopplade till den exponerade deponiytan inte kunnat kvantifieras).

Vidareförädling -10 000 kr/ton 3,2E-2 _CO2/ton Energiåtervinning 500 kr/ton 0,92 CO2/ton Sluttäckningsmaterial 0 kr/ton 0 CO2/ton Stabilisering + kompostering 350 kr/ton 0 CO2/ton Vidareförädling -980 kr/ton 3,2E-2 _CO2/ton 46 % 9 % 41 % 1 % 3 % Övrig metall Brännbart Inert material Jordfraktion Järnhaltig metall Mark för ny deponiverksamhet -? CO2/m2 -800kr/m2 Lakvattenhantering fortgår 25 440kr/år Arrende fortgår 15 kr/(m2_*år) Undvikna utsläpp Järnhaltig metall -1,4 CO2/ton Övrig metall -9,4 CO2/ton El- och värmeproduktion Y CO2/MJ Jungfruliga material 100 % Transport/hantering inom NSR:s område 45 kr/ton 2,2E-3 _CO2/ton 112 200 ton avfall Utgrävning 10 kr/ton 4,9E-4 _CO2/ton Metangasinsamling + torkning Separation 200 kr/ton 1,4E-4 _CO2/ton

35

Referensfall

Om BCR1 inte grävs ut kommer det material som återstår efter behandling att beläggas med aktuell deponiskatt på 435 kr/ton. I den ekonomiska analysen ingår också arrendeavgifter för ytan, sluttäckningskostnader och underhållskostnader i 30 år med avseende på

lakvattenhantering och deponigasledningar, se Figur 12. I dagsläget är intäkterna för

deponigasförsäljningen ekvivalent med utgifterna för driften av densamma, varför deponigasen inte påverkar utfallet av den ekonomiska analysen. I miljöanalysen ingår de metanutsläpp som NSR inte lyckas fånga in i deponigassystemet samt de utsläpp som är kopplade till maskindrift under sluttäckningen.

Figur 12. Ingående delprocesser i referensfallet för BCR1, med tillhörande kostnader och utsläpp. Metanutsläppen förändras från år till år och redovisas därför inte i denna figur.