Att be om hjälp och att hjälpa till

Intervjuarens avsiktliga passivitet och exempel på hur intervjuaren avvaktar med

att hjälpa till med ord diskuteras i avsnitt 6.2. Dock finns det exempel på att

intervjuare faktiskt hjälper till, vilket yttrar sig i form av annanreparation (jfr

3.3.4). Detta visar sig bland annat i utdrag (7:14) där Patricia beskriver hur det

är att växa upp och leva i USA men med starka anknytningar till Sverige. På rad

3 initieras en sökning med tvekljudet öhm:

Samtalsutdrag (7:14) Liksomencartoon

(P: Patricia; i2, 3: intervjUare 2, 3)

1. P så man försöka- ja får liksom (0.4) 2. tvinga mig själv att inte bli: liksom en 3. öhm [(1.1) th (1.2) 4. [((vinkar med hand)) ((vinkar med båda

5. händerna)) cartoon (0.8) [((fortsätter vinka)) (x x) 6. I3 [hm just det en- (0.8) 7. serief- en stereotyp

8. P ja (just) stereotyp [precis precis= 9. I3 [mhh

10. P =sitter jag här med min randiga tröja ((skrattar)) 11. I3 [((skrattar))

12. I2 [((skrattar))

Efter tvekljudet följer en paus och samtidigt vinkar Patricia (jfr (7:13)). På rad 5

används det kodalternerade cartoon, som följs av en paus, och Patricia fortsätter

med den vinkande rörelsen som markerar sökningen (r. 5). Intervjuarens respons

är en hjälp med sökningen, vilket är ovanligt i materialet. I3:s tur som börjar på

rad 6 innehåller också både en sökning och en ersättning. Turen inleds med hm

just det en- vilket följs av en paus, ett avbrutet serief- och sedan en ersättning med

stereotyp (r. 7). Detta bekräftas av informanten på rad 8 med turen ja (just)

ste-reotyp precis precis som sedan går över i en metakommentar om hur hon uppfattas

i förhållande till bilden av en stereotyp: sitter jag här med min randiga tröja (r. 10).

Informanten och intervjuarna skrattar och den av reparationen avbrutna

sek-vensen återupptas. I3:s tur på rad 6–7 tolkas alltså som en reparationssekvens.

Anledningen är att turen även innehåller ett avbrutet ord och en ersättning,

vilket jag tolkar som att intervjuaren letar efter ett ord.

Reparationen är alltså här inte begränsad till enbart informantens tur, utan

sökningen initieras av informanten som ger ett kodalternerat förslag, varefter

intervjuaren söker och ger ett förslag på svenska. Förslaget bekräftas därefter av

informanten. Reparationen sträcker sig därmed över tre turer och genomförs av

flera deltagare. Att intervjuaren gör detta skulle kunna härledas till hur

delta-garna förhåller sig till sina roller. I samtalet med Patricia följer inte

turtagnings-mönstret det förväntade (jfr avsnitt 5.2.2.1). Detta kan möjligen återspeglas i

den gemensamma ordsökningen i utdrag (7:14). Om samtalet är något mindre

asymmetriskt och mer jämställt, kan det göra att intervjuaren här inte agerar

avsiktligt passivt, utan i stället hjälper till med reparationen.

En annan typ av självinitierade annanreparationer som förekommer i

mate-rialet är direkta frågor efter ord. I utdrag (7:15) (tidigare återgivet som (6:13)

i avsnitt 6.3) återkommer Earl till en tidigare kodalternerad reparationskälla

som lämnats utan en icke alternerad motsvarighet:

Samtalsutdrag (7:15) vaäordetförfLUent

(e: earL; i4: intervjUare 4)

1. E å hon gick p=äh (.) norska grundskolen (0.4) å=äh 2. hon (.) äh va äh (1.3) relatively fluent

3. I4 =ja

4. E å kunna tala norska (0.6) men=äh äh (.) di: har 5. aldrig talat svenska (0.6) och vi tala inte norska 6. eller svenska hemma nej

7. I4 =nej 8. E =nej 9. I4 =nej

10. E =nejdå dä gör vi inte

11. I4 så då hade hon inte dä mä sig när hon kom 12. dit [utan hon fick= 13. E [va va dä 14. I4 =hon fick lära sig norska i [(Norsk stad) 15. E [åh ja ja ja ja 16. I4 ja 17. (0.6) 18. E å di bägge (0.5) äh ble: äh (.) äh (.) °flytande° 19. (äh) (.) very (1.1) you know (0.4) fluent 20. (0.6) 21. I4 =ja 22. E va ä ordet för fluent 23. I4 äh:: flytande [brukar man säga precis som du sa 24. E [flytande ja ja ja flytande ja 25. I4 så vem ä dä du pratar svenska mä ä dä:= 26. E åh

27. I4 =bekanta eller vänner eller

28. E =ja dä ä inte många äh i äh i i vi=ah (0.8) well 29. sanninga ä that ah (0.4) kanske en gång i månaden

I utdrag (7:15) initierar informanten ett reparationssegment på rad 2 med tvekljud

och paus. Genom segmentet utför Earl operationen sökning och reparationen

sker med kodalterneringen relatively fluent. Sökningens troliga reparationskälla

är motsvarigheten till relatively fluent, vilket bekräftas några turer senare när Earl

på rad 18 ska uttrycka ett liknande innehåll och initierar en ny reparation. Efter

tvekljud och pauser säger informanten tyst °flytande°, och fortsätter sedan

sök-ningen med kodalterneringen (äh) ( .) very (1 .1) you know (0 .4) fluent (r. 18–

19). Efter en paus och intervjuarens respons ja ställer Earl frågan va ä ordet för

fluent (r. 22) och får bekräftat att flytande är ordet för fluent (r. 23). Han svarar

flytande ja ja ja flytande ja (r. 24), vilket är ett tecken på att svaret var något han

ville få bekräftat och han själv bekräftar att han redan visste.

I både (7:14) och (7:15) hade det fungerat alldeles utmärkt att fortsätta efter

den kodalternerade enheten eftersom informanterna vet att intervjuaren har

tillgång till samma kodresurser som de, det vill säga alla deltagare i samtalet

talar både svenska och engelska. I samtalet med Earl får informanten en

upp-backning direkt efter den kodalternerade enheten ((7:15): r. 3) och fortsätter

turen. Nästa gång samma enhet ska användas hanteras den ändå som en

repa-rationskälla. Sökningarna och slutligen frågan om vad den kodalternerade

en-heten har för motsvarighet är ett tecken på att informanten vill använda det

svenska ordet. Informanten synliggör alltså det kommunikativa projektet tala

svenska genom att efterfråga den svenska motsvarigheten till ett ord.

Utdrag (7:14) och (7:15) visar hur intervjuare kan agera på olika sätt när det

gäller att hjälpa till med den svenska motsvarigheten till en efterfrågad

kodal-ternerad enhet. Vi ser också hur informanterna både kan fråga efter ord eller

inte och vilken effekt det har interaktionellt. Det är disprefererat att inte svara

på en direkt fråga om ett ord, och den inre ramen kolliderar på så sätt med den

yttre. Intervjuarens roll är inte att förse informanten med ord, men på en

ex-plicit fråga är det interaktionellt problematiskt att låta bli svara.

Deltagarnas olika sätt att agera belyser det kommunikativa projektet på olika

sätt. Målet med det kommunikativa projektet är att tala svenska. För

infor-mantens del innebär det att finna det svenska ordet och då kan de behöva be

om hjälp. För intervjuarens del innebär det att stödja informantens produktion

utan att bryta in för mycket, vilket är svårt om någon ber om hjälp. I

intervju-situationen måste den inre ramen vägas mot den yttre. Att agera interaktionellt

utifrån det mellanmänskliga mötet kan i vissa situationer ge mer till

verksam-heten än att agera endast i sin roll som intervjuare.