Då vi under intervjuerna använde oss av en semistrukturerad intervjuguide fanns således möjligheter att ställa ytterligare frågor utifrån vad respondenterna svarade. Under intervjuerna har vi försökt att “lyssna mellan raderna” likväl som vi tagit in de ord som faktiskt uttalats, och om det uppstått diskrepans dem emellan har vi ställt uppföljningsfrågor. Med denna semistrukturerade metod kan vi enligt Bryman (2001) dock ha gått miste om respondenternas spontana åsikter och även fått en viss bias i resultaten beroende på hur väl respondenterna anpassade svaren efter vårt syfte med rapporten. Risken för detta har vi dock försökt minimera genom att lägga större vikt vid tolkning och analys.
Vi lade fokus på just tolkningen av respondenternas svar, vilket medfört att vi vid oklarheter ställt motfrågor för att säkerställa att vi gjort en adekvat tolkning. Detta ligger i linje med vad Kvale (1997) skriver om meningstolkning, där respondenten själv ges möjlighet till reflektion under intervjun, och där intervjuaren tolkar svaren. Sedan kontrolleras mot respondenten att svaret uppfattats korrekt för att få en så tydlig bild som möjligt där vi med hög säkerhet kan anta att vi tolkat respondenterna på avsett sätt (Kvale, 1997). I vår analys har vi används oss av
hermeneutisk meningstolkning som enligt Kvale och Brinkmann (2009) bygger på
sju grundläggande principer. En så kallad hermeneutisk cirkel används vid tolkning där uttolkare växelvis tolkar delar utifrån helheten, och helheten utifrån dess delar i en spiral för en allt djupare förståelse av meningen. Vidare skriver författarna att en meningstolkning avslutas när man hittat ett inre sammanhang utan logiska motsägelser. På detta sätt kan vi pröva deltolkningarna mot helheten. Vår ambition är att texten ska betraktas som självständig i sitt eget sammanhang. Vi har vid tolkningen nyttjat vår tidigare kunskap om rekrytering, som är huvudtema för texten. Vi har alltid en förförståelse som vi har varit medvetna om och förhållit oss till. Enligt Kvale och Brinkmann (2009) innebär varje ny tolkning förnyelse och kreativitet och vidgar därmed textens mening. Sammantaget ska man inte se hermeneutik som en metod utan som ett allmänt ifrågasättande för att uppnå förståelse.
Den som lett intervjun har transkriberat på ett detaljerat sätt, men vissa utsvävningar i form av exempel har strukits efter att de kontrollerats så de ej tillfört relevant information utifrån vårt forskningsområde. När transkriberingarna var klara läste vi igenom intervju efter intervju i sin helhet och försökte skapa oss en större bild av vad respondenterna uttryckt. Genom en fortsatt meningstolkning organiserade vi intervjutexterna och tolkade innebörderna i respondenternas svar
(Kvale, 1997). I korta drag handlade det om åsikter som tycktes återkomma från respondent till respondent utifrån de tolkningar vi gjorde, och redan där kunde vi skapa ett antal kategorier utifrån de svar vi tolkat (Bryman, 2011). När detta gjorts lästes intervjuerna igenom en andra gång, en efter en, då varje svar tolkades både utifrån vad som uttryckligen sagts men också utifrån vad som har uppfattats mellan raderna. Dessa landade sedan i övergripande teman som vi sedan formulerade rubriker till resultatpresentationen genom.
Under tolkningsarbetet kunde vi skönja tre kärnpunkter som vi sedermera kom att använda som grund för huvudrubrikerna i vår resultatpresentation. Dessa kärnpunkter mynnade senare i analysen ut i ett ytterligare antal kategorier, och utifrån dessa kategorier kunde vi formulera underrubrikerna i nämnda avsnitt. I det här skedet ansåg vi att vi uppnått en viss mättnad, då ingen ny data framkom inom de olika kategorierna (Bryman, 2011). På så vis anser vi att vi presenterat resultatet efter vilka svar vi läst in, och detta har hjälpt oss i vårt arbete att tydliggöra deras åsikter med beaktande av teoretisk influens.
Vid sammanställningen av datamaterialet tilldelade vi varje svar från respondenterna ett eget papper för att möjliggöra en överblick över alla intervjusvar för varje enskild fråga. Sedan har vi delat in datamaterialet genom att identifiera kärnpunkterna så exakt som möjligt för att belysa något kring de frågor som vi vill ha svar på. Därtill har vi relaterat meningen hos dessa kärnpunkter till resultatet som helhet. På detta sätt har vi försökt läsa mellan raderna för att få en djupförståelse av textens mening utifrån respondenternas uppfattning. Meningstolkning kan delas i tre olika tolkningssammanhang: självförståelsen,
sunda förnuftets kritiska förståelse och den teoretiska förståelsen (Kvale &
Brinkmann, 2009). I vår studie utgår vi ifrån självförståelse, där vi ser till meningen i respondenternas svar sett ur deras perspektiv, såsom den uppfattas av oss. Ett sätt att diskutera textens mening då syftet är att se till chefernas upplevelser.
Vi har redovisat svaren i resultatdelen, och efter det har vi tolkat utfallet för att uppfylla syftet avseende meningstolkning, enligt Kvale och Brinkmann (2009). Syftet med vald ansats har varit att analysera våra respondenters svar och utgå ifrån vad de lyft fram som viktiga aspekter och upplevelser av den kompetensbaserade rekryteringsmodellen, samt själva reflektera över processen. På det sättet blir studien mer relevant och givande för läsaren.
När kategoriseringen och tematiseringen gjorts jämförde vi dem med den bild vi fått av varje intervju i stora drag, och då vi bildat oss en uppfattning om helheten utifrån dessa delar utan några motstridigheter, ansåg vi oss färdiga med tolkningsarbetet (Kvale, 1997).