Vi har utgått från ett deduktivt tillvägagångssätt, vilket innebär att vi redan från början hade valt teorier som skulle ge oss ett specifikt fokus och inriktning. Med en
deduktiv ansats, styr det vilka typer av frågor som ställs och hur dessa tolkas inom ramen för de teoretiska utgångspunkter som man har valt. Valet av teoretiska
34
till undersökningsområdet och bildar hypoteser kring sin egen undersökning (Larsson, 2005). Genom att läsa på olika myndigheters hemsidor innan vi åkte till Ghana
försökte vi att skapa förkunskaper kring situationen för barn som växer upp på barnhem. Den information vi bekantade oss med var att barn som växer upp på barnhem är en stigmatiserad grupp och att de är uteslutna från samhället i
stort(Department of Social Welfare Accra, Ghana; 2015). Baserat på vad vi hade läst, valde vi teorierna symbolisk interaktionism, stigmatisering och socialisation som fokus. Larsson (2005) beskriver hur valet av teorier ska fungera som en plattform för vad som ska anses som relevant i analyserandet av empiri.
Vi började med att transkribera och göra oss bekanta med materialet. Vi valde att tillsammans sitta och skriva ner vad våra intervjupersoner berättade, för att sedan jämföra resultaten. På så vis försökte vi undvika att information skulle falla bort. Kvale och Brinkmann (2014) beskriver vikten av att samtliga transkibenter använder sig av samma förfaringsätt för att göra det möjligt att göra språkliga jämförelser mellan intervjuerna. Eftersom vi satt tillsammans var ett gemensamt förfaringsätt något som blev en självklarhet. Då samtliga intervjuer var på engelska och vi valde att skriva uppsatsen på svenska blev förfaringsättet extra viktigt för oss. Genom att göra en översättning av våra informanters utsagor, riskerade vi redan där att göra en tolkning av vad som sägs. Vi anser att vi i största möjliga mån försökt undvika detta genom att diskutera hur vi översätter vissa ord och så gott det går försökt översätta så ordagrant som möjligt. De fanns stunder då det blev svårt att översätta ordagrant, då vi inte hittade någon direkt översättning på svenska. Detta resulterade i att vi
gemensamt diskuterade hur vi bäst skulle översätta det som sagts och vilket ord på svenska som fick fungera som motsvarighet.
När intervjuerna hade ägt rum insåg vi att det var vissa teman som var ständigt återkommande. Efter att ha transkiberat intervjuerna blev det ännu mer tydligt för oss att det var vissa teman som togs upp mer än andra. Vi valde därmed tematisk
analysmetod, för att kunna bearbeta och bryta ner utsagorna till mindre beståndsdelar. För att urskilja dessa teman ännu tydligare använde vi oss av färgkodning. Vi
hade barnens utsagor där vi hittade många gemensamma nämnare och de
professionellas utlåtanden, där vi även där kunde hitta gemensamma nämnare och övergripande teman. Vi kunde även urskilja kopplingar mellan barnens utlåtanden och de professionellas utlåtanden. Vi använde oss av tema utbildning, framtid och stigma. Utbildning valde vi som ett övergripande tema eftersom detta var något som var
35
återkommande när vi sammanställde empirin, för att kunna svara på samtliga av våra forskningsfrågor. Framtid blev ett självklart tema då vårt syfte med undersökningen berör framtid samt att se vad för hinder och möjligheter som finns för barnen. Stigma blev ett tema som vi valde, eftersom detta var någonting som vi hade med oss i vår förförståelse. Detta var även någonting som de professionella betonade starkt under intervjuerna, gällande barn på barnhems situation. Stigma blev också ett aktuellt tema för oss, då stigmat utifrån de professionella, har relaterats till integrationssvårigheter vad gäller barns framtidsmöjligheter. Detta har varit högst relevant att ta med för att kunna återkoppla till vårt syfte och våra frågeställningar. Stigma blev också ett relevant tema då barnen vi intervjuade hade en annan bild av stigmatiseringen, varpå vi ville belysa denna kontrast som fanns mellan de barnen och de professionellas utsagor.
När vi hade våra övergripande teman och genomförde en noggrannare läsning av intervjuerna, kunde vi också urskilja subteman under respektive huvudtema även dessa färgkodades. Detta blev intressant för oss när vi tittade tillbaka på vårt syfte. Syftet vill lyfta fram de egna tankarna från barnen på ett privat barnhem och deras funderingar kring framtiden. Samtidigt som vi ville ha ett bredare perspektiv genom att även se det ur de professionellas synvinkel; vad de hade att säga generellt om vilka möjligheter och svårigheter barn från barnhem kan komma att stöta på när de ska integreras i samhället.
Efter att vi hade delat upp empirin i de tre teman, framkom det tydligt att de professionella hade mycket generell kunskap kring situationen för barn på barnhem i Ghana. Denna information var något vi fann vara viktig för vår undersökning, för att ge en kunskapsöverblick över situationen för barn på barnhem. Av denna anledning valde vi att placera delar av de professionellas utsagor i Empiri 1. Empiri 1 delade vi in i två subteman för att förtydliga och förenkla läsbarheten. Vad vi vill förtydliga är att vi inte har de professionellas utsagor som expertutlåtanden, utan de används som empiri. De professionellas utsagor analyserar vi tillsammans med teorier och tidigare forskning.
Vi kunde med den tematiska analysmetoden strukturera upp den empirin vi samlat in och se vilka samband samt kontraster som fanns. Här använde vi
meningskategorisering. Det innebär att man kategoriserar utsagorna från
36
innebär att man återberättar intervju utsagorna genom att koncentrera och korta ner dem tillsammanhängande formuleringar (ibid).