Bedömning av mätbeho

Övervakningsbehovet innebär kostnader för samhället, antingen för den lokala eller nationella miljöövervakningen eller för verksamhetsutövare. I de beräkningar som gjorts för övervakningsbehovet nedan har hänsyn tagits till att det finns ett visst mätprogram idag – främst i bakgrundsluft.

I ett antal tätorter i landet har halterna av bens(a)pyren mätts i urban bak- grundsmiljö under vinterhalvåret. I få av dessa tätorter är de uppmätta halterna så höga att de omräknade och ”översatta” till årsmedelvärden bedöms överskrida den övre utvärderingströskeln enligt förslaget till miljökvalitetsnorm enligt alternativ 1, 0,4 ng/m3. Dessa tätorter är Arvika, Lycksele och Älvsbyn. Vedeldning antas vara den huvudsakliga orsaken till höga halterna av bens(a)pyren på dessa mindre orter.

Mätningar i gatumiljö i Stockholm under de senaste åren har inte visat på några överskridanden av den övre utvärderingströskeln. Mätningar kring en industriell

källa i landet har visat på höga halter, men åtgärder kommer att reducera halterna inom närmaste året.

Mätningar har visat att den övre utvärderingströskeln enligt alternativ 2, 0,6 ng/m3_{, möjligen kan överskridas i några inlandskommuner i Norrland med omfat-} tande vedeldning. Till detta kommer ett behov av att övervaka halterna på orter där misstanke finns att halterna kan vara höga. Kontroll behövs där halterna ligger över den nedre utvärderingströskeln eller kan misstänkas vara ännu högre, men där luft- kvaliteten inte är väl undersökt. Det kan finnas risk för höga halter på flera mindre orter i Svealands och Norrlands inland med omfattande vedeldning och ogynnsam topografi/meteorologi. En noggrannare kartläggning av halterna behöver därför göras. Osäkerheterna är stora rörande hur många mätningar som behöver göras. Antalet orter kan variera mellan 10 och 90 inom det område som bedömts utgöra riskområde för att överskrida miljökvalitetsnormen för ben(a)pyren 0,5 ng/m3 det vill säga länen Värmland, Västmanland, Dalarna, Gävleborg, Västernorrland, Jämt- land, Västerbotten och Norrbotten. Men ett tiotal mätningar kombinerat med mo- dellberäkningar med VEDAIR-modellen kan tänkas vara tillräckligt. Hur många stationer som behövs i fortsättningen är osäkert, men åtgärder behöver vidtas för att utsläpp från vedeldning ska minska.

Direktivet ställer vissa minimikrav på kontroll av luftkvaliteten med avseende på de aktuella luftföroreningarna i bakgrund. Mätbehovet summeras i nedanstående tabell.

Tabell 7 Antal mätplatser i bakgrundsmiljö

Bens(a)pyren As, Cd, Ni

Antal mätplatser med halter över övre utvärde-

ringströskeln som krävs 4 4

Antal pågående mätningar

med tillräckliga mätkrav _{2 3}

För bens(a)pyren bör ytterligare 2 stationer bekostas av staten och för metall- mätningarna bör ytterligare en bekostas av staten.

Behovet av luftkvalitetskontroll i tätortsmiljö där halterna överstiger övre ut- värderingströskeln 0,4 ng/m3_{, antal mätningar på årsbas, om miljökvalitetsnomen} införs med kontrollkrav på kommunnivå.

Tabell 8 Totalt antal mätplatser fördelat på ortens storlek Storlek på

kommun

Antal mätplatser för bens(a)pyren Antal mätplatser för As, Cd, Ni2)

>250 000 31) ₃1)

>30 000 5 (3-5) 2

<30 000 102) _{(10-90) 2}

1) Stockholm, Göteborg och Malmö överskrider troligen inte den övre utvärderingströskeln. Dock ställs krav på kontinuerlig mätning i 10 § förordningen (2001:527) om miljökvalitetsnormer för utomhusluft .

2) Osäkerheten i antalet kommuner som överskrider övre utvärderingströskeln är stor. Många av kommunerna är mycket små och saknar nödvändiga resurser för kontroll.

Osäkerheten är stor, men ett underlag på 10-15 stationer i kombination med modellberäkning bör ge underlag om verkligt behov. Energimyndigheten och Na- turvårdsverket utvecklar modelleringsverktyget VEDAIR till stöd för de mindre kommunernas kartläggning av luftkvaliteten med avseende på luftföroreningar från vedeldning. Kostnaden för uppbyggnad av VEDAIR är ca 1,9 milj med en årlig driftbudget på 200 000. Uppbyggnad av en landsomfattande emissionsdatabas är en förutsättning för VEDAIR som idag saknas. Om det visar sig att antalet små kom- muner som överskrider den övre utvärderingströskeln är stort så faller en orimlig kostnad för kontroll på dessa kommuner. En lösning kan vara samordning av kon- trollen enligt MIKSA förslaget som Naturvårdsverket tidigare redovisat regeringen.

Kostnaderna för tillkommande mätningar av halter i bakgrundsmiljö kan upp- skattas till 220 000 kr för staten enligt tabellen nedan.

Tabell 9 Kostnader för mätningar i bakgrundsmiljö

Bens(a)pyren As, Cd, Ni

Summa 2x78 000 1x66000

Dessutom behöver kvicksilver i gasfas mätas på en station. Kostnaden för detta bedöms vila på staten och uppskattas till ca 130 000 kr. Några ytterligare mätningar av metallnedfall bedöms inte behöva utföras utöver det som mäts inom neder- bördskemiska nätet och EMEP.

Tillkommande kostnader för luftkvalitetskontroll i tätorter om miljökvalitets- nomen införs med kontrollkrav på kommunnivå. I vissa fall kan behov finnas att kontrollera flera av de aktuella metallerna. Detta medför ingen ytterligare kostnad.

Tabell 10 Kostnader för mätningar i tätorter fördelat på ortens storlek Storlek på kommun Bens(a)pyren As, Cd, Ni >250 000 3 x78 000 = ca 240 000 3x66 000 =ca 200 000 >30 000 5x78000 = ca 400 000 2x66 000 = ca 130 000 <30 000 10x78000 = ca 800 000 2x66 000 = ca 130 000 Summa Ca 1,4 miljoner kr Ca 450 000 kr

Några ytterligare mätningar av metallnedfall bedös inte behöva göras utöver det som mäts inom nederbördskemiska nätet och EMEP. Några extra kostnader tillkommer inte för att mäta fler PAH-kolväten (Eva Brorström-Lundén, IVL, per- sonlig kontakt). Kostnad för en mätning av fluoranten kan dock tillkomma. Kost- naden för staten kan uppskattas till ca 15 000 med ett antaget krav på 33 % data- fångst. Total kostnaderna för de ökade kraven på miljöövervakning uppskattas till totalt 2,2 miljoner kr varav statens andel har beräknats till knappt 350 000 kr och kommunernas andel till 1,85 miljoner kr. Årlig driftbudget för VEDAIR beräknas vara 200 000 kr.Denna kostnad faller initialt på staten men belastar kommunerna vid fullt utnyttjande av systemet. En mindre merkostnad tillkommer även för data- värden.

För en miljökvalitetsnorm enligt alternativ 2 miljökvalitetsnormer för arsenik, nickel, kadmium och bens(a)pyren på samma nivå som direktivet, övre utvärde-

ringströskel 0,6 ng/m3, minskar kostnaderna för kommunernas kontroll av bens(a)pyren till ca hälften.

7 Referenser

Armstrong B, Hutchinson E, Unwin J, Fletcher T. Lung cancer risk after exposure to polycyclic aromatic hydrocarbons: a review and metaanalysis. Environ Health perspect 2004;112:970-978.

Anderasson, S., Casserfeldt, C., Claesson, P., Hedman, K., Håstad, I., Feldtmann, M., Tideström, H., Åström, A. (2004) Preliminär och översiktlig kostnadsuppskatt- ning av åtgärder för utsläppsreduktioner av oavsiktligt bildade ämnen. Rapport från SWECO VIAK för Naturvårdsverket.

Boström C-E, Gerde P, Hanberg A, Jernstrom B, Johansson C, Kyrklund T, Ran- nug A, Tornqvist M, Victorin K, Westerholm R. Cancer risk assessment, indica- tors, and guidelines for polycyclic aromatic hydrocarbons in the ambient air. Envi- ron Health Perspect 2002;110(suppl 3):451-488.

EU Commission. Ambient air pollution by As, Cd, and Ni compounds. Position paper. Working group on arsenic, cadmium and nickel compounds. EU 2001. EU Commission. Ambient air pollution by polycyclic aromatic hydrocarbons (PAH). Position paper. Prepared by the working group on polycyclic aromatic hydrocarbons. EU 2001.

Folkesson, L. (2005). Spridning och effekter av btungmetaller från vägar och väg- trafik. VTI Rapport 512.

Gustafsson, M., Blomqvist, G., Dahl, A., Gudmundsson, A., och swietlicki, E. (2006). Inandningsbara partiklar i järnvägsmiljöer. VTI rapport 538.

Gustafson P, Barregård L, Östman C, Sällsten G. Domestic wood burning and indoor levels of benzo(a)pyrene, phenantrene and fluoranthene. Abstract at Airmon 2005. Fifth International Symposium on Modern Principles of Air Monitor-

ing.Loen, Norway, 2005.

Hansson, H.C. (koordinator) (2003). Biobränsle Hälsa Miljö. Preliminär Slutrap- port 16 juli 2003. Sammanfattning. Ett projekt inom Energimyndighetens FoU- program ”Utsläpp och Luftkvalitet” och ”Småskalig bioenergianvändning”. Hansson, K., Palm Cousins, A., Brorström-Lundén, E. & Leppanen, S. (2006). Atmospheric concentrations in air and deposition fluxes of POPs at Råö and Pallas, trends and seasonal and spatial variations. IVL Rapport U1967. IVL Svenska Mil- jöinstitutet AB och Finnish Meteorological Institute, FMI, Finland.

IARC Monographs. Volume 92. Polycyclic aromatic hydrocarbons. In preparation. Available at www.iarc.fr

IVL Svenska Miljöinstitutet AB. Nationell miljöövervakning. http://www.ivl.se/miljo/db/

Johansson, C. & Burman, L. (2006). Halter och deposition av tungmetaller i Stock- holm 2003/04. ITM-rapport 147. ITM, Stockholms Universitet och SLB analys, Miljöförvaltningen, Stockholm.

Johansson, C., Hansson, HC., Ström, J., Hedberg, E., Olivares, G., Karlsson, H., Wideqvist, U., Swietlicki, E., Nilsson, T., Kristensson, A. & Brorström-Lundén, E. (2004). Den småskaliga vedeldningens betydelse för luftkvaliteten i Lycksele och Växjö. ITM-rapport 133. Redovisning av resultat från programmet Utsläpp och luftkvalitet finansierat av Energimyndigheten, 2004. ITM, Stockholms universitet. Johansson, C., Hedberg, E., Olivares, G., Gidhagen, L., Karlsson, H., Wideqvist, U., Vesely, V., Swietlicki, E., Kristensson, A., Zhou, J., Rissler, J., Brohammer, P., Brorström-Lundén, E., Peterson, K., Remberger, M., Potter, A., Junedahl, E., Pers- son, K., Sjöberg, K., Sellin-Lindberg, E., Jacobsson, J., Tranefors, C., Andersson, L., Eltahir, E., Omstedt, G., Langner, J., Foltescu, V., Pettersson, M., Ahlinder, R., Sjövall, B., Norberg, B. & Burman, L. (2004). Mätningar och beräkningar av ved- eldningens påverkan på luftföroreningshalter. Del I Lycksele. Delredovisning av resultat från programmet Biobränsle hälsa och miljö. ITM-rapport 124. ITM, Stockholms universitet.

Johansson, C., Hedberg, E., Olivares, G., Gidhagen, L., Karlsson, H., Wideqvist, U., Vesely, V., Swietlicki, E., Kristensson, A., Zhou, J., Rissler, J., Brohammer, P., Brorström-Lundén, E., Peterson, K., Remberger, M., Potter, A., Junedahl, E., Pers- son, K., Sjöberg, K., Sellin-Lindberg, E., Jacobsson, J., Tranefors, C., Andersson, L., Eltahir, E., Omstedt, G., Langner, J., Foltescu, V., Pettersson, M., Ahlinder, R., Sjövall, B., Norberg, B. & Burman, L. (2004). Mätningar och beräkningar av ved- eldningens påverkan på luftföroreningshalter. Del II Växjö. Delredovisning av resultat från programmet Biobränsle hälsa och miljö. ITM-rapport 125. ITM, Stockholms universitet.

Johansson, C., Wideqvist, U., Hedberg, E., Vesely, V., Swietlicki, E., Kristensson, A., Westerholm, R., Elswer, L., Johansson, P-Å., Burman, L., & Petersson, M. (2001). Cancerframkallande ämnen – olika källors betydelser för spridningen och förekomsten i Stockholm. ITM-rapport 90.

Johansson, L., Persson, H., Johansson, M., Tullin, C., Gustavsson, L., Sjödin, Å., Cooper, D., Potter, A., Paulrud, S., Brorström-Lundén, E., Padban, N., Nyquist, L., & Becker, A. (2006). Fältstudie av metan och andra viktiga komponenter från ved- pannor. Emissionsklustret BHM, Biobränsle Hälsa Miljö. Slutrapport för Energi-

myndighetsprojekt nr 21826-1 och avtal 503 0403 på Naturvårdsverket. SP Sveri- ges Provnings- och Forskningsinstitut, IVL Svenska Miljöinstitutet AB och TPS Termiska Processer.

Järup L (ed). Health effects of cadmium exposure – a review of the literature and a risk estimate. Scand J Work Environ health 1998;24 (suppl):1-52.

Kruså, M., Bellander, T. & Nilsson, M. (2003). Cancerframkallande ämnen i tät- ortsluft Stockholm 2002/2003. Miljömedicinska enheten, Stockholms Läns Lands- ting och Institutet för miljömedicin, Karolinska Institutet. Rapport till Naturvårds- verket.

Modig, L., Forsberg, B., Hagenbjörk-Gustafsson, A., Järvholm, B., Levin, J-O., Lindahl, R., Rhén, M., Segerstedt, B., Sundgren, M., Sunesson, A-L. & Brorström- Lundén, E. (2001). Cancerframkallande ämnen i tätortsluft – Umeå 2001. Yrkes- medicin, institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, Umeå universitet, Arbets- livsinstitutet och IVL Svenska Miljöinstitutet AB. Rapport till Naturvårdsverket, redovisning från nationell miljöövervakning 2002.

Naturvårdsverket (2006). Luftguiden. Handbok 2006:2.

Paulrud, S., Pettersson, K., Steen, E., Potter, A., Johansson, L., Persson, H., Gus- tafsson, K., Johansson, M., Österberg, S. & Munkhammar, I. (2006). Använd- ningsmönster och emissioner från vedeldade lokaleldstäder i Sverige. IVL Rapport. IVL Svenska Miljöinstitutet AB, SP Sveriges Provnings- och Forskningsinstitut och Statistiska Centralbyrån.

Pihl Karlsson, G.(2006). Metaller i luft och nederbörd 2004-2005. IVL Rapport för Naturvårdsverket U1868.

Potter, A., Junedahl, E., Persson, K. & Brorström-Lundén, E. (2006). Mätningar av flyktiga organiska ämnen (VOC) och polycykliska aromatiska kolväten (PAH) i tätorter. Sakrapport, IVL Svenska Miljöinstitutet AB. Arkivnummer U1968. Rydehell, M. och Löfgren B.E. (2001) Bioenergi – Vår nästa tillväxtbransch www.enerycentre.info/pdf/dokumentarkiv/bioenergi_var_nasta_tillvaxtbransch.pdf Rühling, Å. (2006). Nedfallet av tungmetaller i Sverige, mätningar år 2005. Ekok- onsult AB för Naturvårdsverket.

Satarug S, Moore MR. Adverse health effects of chronic exposure to low-level cadmium in food stuffs and cigarette smoke. Environ Health Perspect

Sellsten, G. & Barregård, L. Vedrök i Hagfors och Cancerframkallande ämnen i tätortsluft

Sternbeck, J., Furusjö, E. & Palm, A., (2004). Vägtrafikens bidrag till PM10 och metaller vid tätorts- och landsvägskörning. IVL Rapport B 1598.

Suwazono Y, Sand S, Vahter M, Filipsson AF, Skerfving S, Lidfeldt J, Akesson A. Benchmark dose for cadmium-induced renal effects in humans. Environ Health Perspect 2006;114:1072-1076.

WHO. Air quality guidelines for Europe. Regional publications, European series, No. 91. Copenhagen, WHO, 2000.

Bilaga 1