R E D OV I S N I N G S P R I N C I P E R · 39
FÖRTIDA TILLÄMPNING AV UNDER ÅR 2006 NYUTKOMNA ELLER REVIDERADE IFRS OCH TOLKNINGAR
Inga nyutkomna IFRS eller tolkningar har tillämpats i förtid.
NYA ELLER REVIDERADE IFRS SOM KOMMER ATT TILLÄMPAS UNDER KOMMANDE PERIODER
Endast ett fåtal nya standarder och uttalanden träder ikraft 2007, till en del avhängigt av att IASB i juli 2006 beslutade att inte införa några väsentliga förändringar i regelverket före den 1 januari 2009. År 2007 ersätts upplysnings-kraven i IAS 32 avseende finansiella instrument av den nya standarden IFRS 7, vilket med sammanhängande ändringar i IAS 1 kommer att medföra omfattande ytterligare upplysningar om koncernens finansiella instrument samt kapital. Uttalanden från IFRIC som träder ikraft 2007 bedöms inte få någon väsentlig inverkan på Sandviks finansiella resultat och ställning.
S E G M E N T S R A P P O RT E R I N G
Koncernens verksamhet är organisatoriskt upp-delad i ett antal affärsområden baserat på pro-dukter och tjänster. Även marknadsorganisatio-nen avspeglar denna struktur. Affärsområdena utgör därför koncernens primära segment medan marknadsområdena utgör sekundära segment.
Segmentsinformation lämnas i enlighet med IAS 14 endast för koncernen.
I segmentens resultat, tillgångar och skulder har inkluderats direkt hänförbara poster samt poster som kan fördelas på segmenten på ett rimligt och tillförlitligt sätt. Ej fördelade poster består av ränte- och utdelningsintäkter, vinster vid avyttring av finansiella placeringar, ränte-kostnader, förluster vid avyttring av finansiella placeringar, skattekostnader och vissa administra-tionskostnader. Tillgångar och skulder som inte har fördelats ut på segment är skattefordringar och skatteskulder, finansiella placeringar och finansiella skulder.
K L A S S I F I C E R I N G
Anläggningstillgångar, långfristiga skulder och avsättningar består i allt väsentligt enbart av belopp som förväntas återvinnas eller betalas efter mer än tolv månader räknat från balans-dagen. Omsättningstillgångar och kortfristiga skulder består i allt väsentligt enbart av belopp som förväntas återvinnas eller betalas inom tolv månader räknat från balansdagen. Koncernens verksamhetscykel bedöms understiga ett år.
KO N S O L I D E R I N G S P R I N C I P E R Dotterföretag
Dotterföretag är företag som står under ett bestämmande inflytande från moderbolaget.
Bestämmande inflytande innebär direkt eller indirekt en rätt att utforma ett företags finansi-ella och operativa strategier i syfte att erhålla ekonomiska fördelar. Vid bedömningen om ett bestämmande inflytande föreligger beaktas potentiella röstberättigande aktier som utan dröjsmål kan utnyttjas eller konverteras.
Dotterföretag redovisas enligt förvärvsmeto-den. Metoden innebär att förvärv av ett dotter-företag betraktas som en transaktion varigenom koncernen indirekt förvärvar dotterföretagets tillgångar och övertar dess skulder och eventual-förpliktelser. Det koncernmässiga anskaffnings-värdet fastställs genom en förvärvsanalys i anslutning till rörelseförvärvet. I analysen fast-ställs dels anskaffningsvärdet för andelarna eller rörelsen, dels det verkliga värdet av förvärvade identifierbara tillgångar samt övertagna skulder och eventualförpliktelser. Anskaffningsvärdet utgörs av summan av de verkliga värdena per förvärvsdagen för erlagda tillgångar, uppkomna eller övertagna skulder och för emitterade eget-kapitalinstrument som lämnats som vederlag i utbyte mot de förvärvade nettotillgångarna, samt transaktionskostnader som är direkt hän-förbara till förvärvet. När anskaffningsvärdet överstiger nettovärdet av förvärvade tillgångar och övertagna skulder samt eventualförpliktelser, redovisas skillnaden som goodwill. När skillna-den är negativ, redovisas skillna-denna direkt i resultat-räkningen.
40 · R E D OV I S N I N G S P R I N C I P E R
Dotterföretags finansiella rapporter tas in i koncernredovisningen från och med förvärvs-tidpunkten till det datum då det bestämmande inflytandet upphör.
Intresseföretag
Intresseföretag är de företag för vilka koncernen har ett betydande inflytande, men inte ett bestämmande inflytande, över den driftsmässiga och finansiella styrningen, vanligtvis genom andelsinnehav mellan 20 och 50 % av röstetalet.
Från och med den tidpunkt som det betydande inflytandet erhålls redovisas andelar i intresse-företag enligt kapitalandelsmetoden i koncern-redovisningen. Kapitalandelsmetoden innebär att det i koncernen redovisade värdet på aktierna i intresseföretagen motsvaras av koncernens andel i intresseföretagens egna kapital samt koncernmässig goodwill och andra eventuella kvarvarande värden på koncernmässiga över-och undervärden. I koncernens resultaträkning redovisas som ”Andel i intresseföretags resultat”
koncernens andel i intresseföretagens resultat justerat för eventuella avskrivningar, nedskriv-ningar eller upplösnedskriv-ningar av förvärvade över-respektive undervärden. Erhållna utdelningar från intresseföretaget minskar investeringens redovisade värde.
Eventuell skillnad vid förvärvet mellan anskaff-ningsvärdet för innehavet och ägarföretagets andel av det verkliga värdet netto av intresse-företagets identifierbara tillgångar, skulder och eventualförpliktelser redovisas i enlighet med IFRS 3 Rörelseförvärv.
Kapitalandelsmetoden tillämpas fram till den tidpunkt när det betydande inflytandet upphör.
Transaktioner som elimineras vid konsolidering Koncerninterna fordringar och skulder, intäkter eller kostnader och orealiserade vinster eller förluster som uppkommer från koncerninterna transaktioner mellan koncernföretag, elimineras i sin helhet vid upprättandet av koncernredovis-ningen.
Orealiserade vinster som uppkommer från transaktioner med intresseföretag och gemensamt kontrollerade företag elimineras i den utsträckning som motsvarar koncernens ägarandel i företaget.
Orealiserade förluster elimineras på samma sätt som orealiserade vinster men endast i den utsträckning det inte finns någon indikation på nedskrivningsbehov.
U T L Ä N D S K VA L U TA Transaktioner i utländsk valuta
Transaktioner i utländsk valuta omräknas till den funktionella valutan till den valutakurs som föreligger på transaktionsdagen. Monetära till-gångar och skulder i utländsk valuta räknas om till den funktionella valutan till den valutakurs som föreligger på balansdagen. Valutakursdiffe-renser som uppstår vid omräkningarna redovisas i resultaträkningen. Icke-monetära tillgångar och skulder som redovisas till historiska anskaff-ningsvärden omräknas till valutakurs vid trans-aktionstillfället.
Funktionell valuta är valutan i de primära ekonomiska miljöer där de i koncernen ingående bolagen bedriver sin verksamhet. De bolag som ingår i koncernen är moderbolag, dotterföretag och intresseföretag. Moderbolagets funktionella valuta, tillika rapporteringsvaluta, är svenska kronor. Koncernens rapporteringsvaluta är svenska kronor.
Utländska verksamheters finansiella rapporter Tillgångar och skulder i utlandsverksamheter, inklusive goodwill och andra koncernmässiga över- och undervärden, omräknas till svenska kronor till den valutakurs som råder på balans-dagen.
Intäkter och kostnader i en utlandsverksamhet omräknas till svenska kronor till en genomsnitts-kurs som utgör en approximation av genomsnitts-kurserna vid respektive transaktionstidpunkt.
Omräkningsdifferenser som uppstår vid valuta-omräkning av utlandsverksamheter redovisas direkt mot eget kapital som en omräkningsreserv i eget kapital. Omräkningsreserven innehåller omräkningsdifferenser ackumulerade från och med den 1 januari 2004, tidpunkten för över-gång till IFRS. Ackumulerade omräkningsdiffe-renser före den 1 januari 2004 är fördelade på andra eget kapitalkategorier och särredovisas inte.
Vid avyttring av en utlandsverksamhet reali-seras de till verksamheten sålunda hänförliga ackumulerade omräkningsdifferenserna i koncer-nens resultaträkning.
I N T Ä K T E R
Försäljning av varor och utförande av tjänsteuppdrag
Intäkter för försäljning av varor redovisas i resultat-räkningen när väsentliga risker och förmåner som är förknippade med varornas ägande har överförts till köparen, det vill säga normalt i samband med leverans. Om produkten kräver
R E D OV I S N I N G S P R I N C I P E R · 41
installation hos köparen och installationen utgör en väsentlig del av leveransen redovisas intäkten när installationen slutförts. Återköpsåtaganden kan innebära att någon försäljningsintäkt inte kan redovisas om innebörden av avtalet är att kunden i realiteten förhyrt produkten under viss tid.
Intäkter från tjänsteuppdrag redovisas normalt i samband med att tjänsten utförs. Intäkter från tjänsteuppdrag av typen service- och underhålls-avtal redovisas enligt principerna för så kallad successiv vinstavräkning. Färdigställandegraden fastställs normalt utifrån förhållandet mellan nedlagda utgifter på balansdagen och beräknade totala utgifter.
Entreprenadkontrakt
Entreprenaduppdrag förekommer i viss utsträck-ning, främst inom affärsområdet Sandvik Mining and Construction och inom produktområdet Process Systems. När utfallet av entreprenad-kontrakt kan beräknas på ett tillförlitligt sätt redovisas uppdragsinkomsterna och uppdrags-utgifterna vilka är hänförliga till uppdraget som intäkt respektive kostnad i koncernens resultat-räkning i förhållande till uppdragets färdig-ställandegrad, successiv vinstavräkning. Färdig-ställandegraden fastställs genom att beräkna förhållandet mellan nedlagda uppdragsutgifter för utfört arbete på balansdagen och beräknade totala uppdragsutgifter. En befarad förlust på ett entreprenaduppdrag redovisas omedelbart i koncernens resultaträkning.
Övriga intäkter
Royalty periodiseras i enlighet med överenskom-melsens ekonomiska innebörd.
Statliga stöd
Statliga bidrag redovisas i balansräkningen som förutbetald intäkt när det föreligger rimlig säker-het att bidraget kommer att erhållas och att koncernen kommer att uppfylla de villkor som är förknippade med bidraget. Bidrag periodiseras systematiskt i resultaträkningen på samma sätt och över samma perioder som de kostnader bidragen är avsedda att kompensera för. Statliga bidrag relaterade till tillgångar redovisas som en reduktion av tillgångens redovisade värde.
R Ö R E L S E KO S T N A D E R O C H F I N A N S I E L L A I N T Ä K T E R O C H KO S T N A D E R
Operationella leasingavtal
Kostnader avseende operationella leasingavtal redovisas i resultaträkningen linjärt över
leasing-perioden. Förmåner erhållna i samband med tecknandet av ett avtal redovisas som en del av den totala leasingkostnaden i resultaträkningen.
Variabla avgifter kostnadsförs i de perioder de uppkommer.
Finansiella leasingavtal
Minimileaseavgifterna fördelas mellan räntekost-nad och amortering på den utestående skulden.
Räntekostnaden fördelas över leasingperioden så att varje redovisningsperiod belastas med ett belopp som motsvarar en fast räntesats för den under respektive period redovisade skulden.
Variabla avgifter kostnadsförs i de perioder de uppkommer.
Finansiella intäkter och kostnader
Finansiella intäkter och kostnader består av intäkter på bankmedel, fordringar och ränte-bärande värdepapper, räntekostnader på lån, utdelningsintäkter, valutakursdifferenser, oreali-serade och realioreali-serade vinster och förluster på finansiella placeringar samt derivatinstrument som används inom den finansiella verksamheten.
Ränteintäkter på fordringar och räntekost-nader på skulder beräknas med tillämpning av effektivräntemetoden. Effektivräntan är den ränta som gör att nuvärdet av alla framtida in-och utbetalningar under räntebindningstiden blir lika med det redovisade värdet av fordran eller skulden. Räntekomponenten i finansiella leasing-betalningar är redovisad i resultaträkningen genom tillämpning av effektivräntemetoden.
Ränteintäkter inkluderar periodiserade belopp av transaktionskostnader och eventuella rabatter, premier och andra skillnader mellan det ursprung-liga värdet av fordran och det belopp som erhålls vid förfall.
Utdelningsintäkt redovisas när rätten att erhålla betalning fastställts.
Koncernen aktiverar inte ränta i tillgångars anskaffningsvärden.
S K AT T E R
Inkomstskatter utgörs av aktuell skatt och upp-skjuten skatt. Inkomstskatter redovisas i resultat-räkningen utom då underliggande transaktion redovisas direkt mot eget kapital varvid tillhö-rande skatteeffekt redovisas i eget kapital.
Aktuell skatt är skatt som ska betalas eller erhållas avseende aktuellt år, med tillämpning av de skattesatser som är beslutade eller i praktiken beslutade per balansdagen. Hit hör även justering av aktuell skatt hänförlig till tidigare perioder.
42 · R E D OV I S N I N G S P R I N C I P E R
Uppskjuten skatt beräknas enligt balansräknings-metoden med utgångspunkt i temporära skillnader mellan redovisade och skattemässiga värden på tillgångar och skulder. Följande temporära skill-nader beaktas inte. Temporär skillnad som upp-kommit vid första redovisningen av goodwill, temporär skillnad som uppkommit vid första redovisningen av tillgångar och skulder som inte är rörelseförvärv och vid tidpunkten för transak-tionen inte påverkar vare sig redovisat eller skatte-pliktigt resultat. Vidare beaktas inte heller tempo-rära skillnader hänförliga till andelar i dotter-och intresseföretag som inte förväntas bli åter-förda inom överskådlig framtid. Värderingen av uppskjuten skatt baserar sig på hur redovisade värden på tillgångar eller skulder förväntas bli realiserade eller reglerade. Uppskjuten skatt beräknas med tillämpning av de skattesatser och skatteregler som är beslutade eller i praktiken beslutade per balansdagen.
Uppskjutna skattefordringar avseende avdrags-gilla temporära skillnader och underskottsavdrag redovisas endast i den mån det är sannolikt att dessa kommer att kunna utnyttjas. Värdet på upp-skjutna skattefordringar reduceras när det inte längre bedöms sannolikt att de kan utnyttjas.
Eventuellt tillkommande inkomstskatt som uppkommer vid utdelning redovisas vid samma tidpunkt som när utdelningen redovisas som en skuld.
F I N A N S I E L L A I N S T RU M E N T
Finansiella instrument som redovisas i balans-räkningen inkluderar på tillgångssidan likvida medel, lånefordringar, kundfordringar, finansiella placeringar och derivat. På skuldsidan återfinns leverantörsskulder, låneskulder och derivat.
Redovisning i och borttagande från balansräkningen
En finansiell tillgång eller finansiell skuld tas upp i balansräkningen när bolaget blir part till instru-mentets avtalsvillkor. Kundfordringar tas upp när faktura har skickats. Skuld tas upp när mot-parten har presterat och avtalsenlig skyldighet föreligger att betala, även om faktura ännu inte mottagits. En finansiell tillgång tas bort från balansräkningen när rättigheterna i avtalet reali-seras, förfaller eller bolaget förlorar kontrollen över dem. Detsamma gäller för del av en finansiell tillgång. En finansiell skuld tas bort från balans-räkningen när förpliktelsen i avtalet fullgörs eller på annat sätt utsläcks. Detsamma gäller för del av en finansiell skuld. En finansiell tillgång och
en finansiell skuld kvittas och redovisas med ett nettobelopp i balansräkningen endast när det föreligger en legal rätt att kvitta beloppen samt när det föreligger avsikt att reglera posterna med ett nettobelopp eller att samtidigt realisera till-gången och reglera skulden. Förvärv och avytt-ring av finansiella tillgångar redovisas på affärs-dagen, som utgör den dag då bolaget förbinder sig att förvärva eller avyttra tillgången.
Klassificering och värdering
Finansiella instrument som inte är derivat redo-visas initialt till anskaffningsvärde motsvarande instrumentets verkliga värde. En finansiell till-gångs klassificering avgör hur den värderas efter första redovisningstillfället. Koncernen klassifice-rar sina finansiella instrument utifrån i vilket syfte instrumenten förvärvades. Företagsledning-en bestämmer klassificering vid dFöretagsledning-en första redo-visningen. Sandviks innehav av finansiella instru-ment är klassificerade som följer:
Aktier och andelar bland finansiella anlägg-ningstillgångar avser innehav som inte är noterade på en aktiv marknad och är klassificerade som tillgångar som kan säljas. Enligt huvudregeln värderas dessa tillgångar efter anskaffningstid-punkten till verkligt värde med värdeförändringar mot eget kapital. Om det föreligger objektiva belägg för att det finns ett nedskrivningsbehov överförs en ackumulerad förlust bokförd i eget kapital till resultaträkningen. Innehav som inte är noterade och vars verkliga värde inte kan beräknas på ett tillförlitligt sätt redovisas dock till anskaffningsvärde, eventuellt justerat om nedskrivningsbehov konstaterats.
Långfristiga fordringar bland anläggningstill-gångar och kundfordringar bland omsättnings-tillgångar är icke-derivata finansiella omsättnings-tillgångar med fasta eller fastställbara betalningar som inte är noterade på en aktiv marknad. Efter anskaff-ningstidpunkten redovisas dessa till upplupet anskaffningsvärde med tillämpning av effektiv-räntemetoden, minskat med eventuell reservering för värdeminskning.
Derivatinstrument redovisas initialt till verkligt värde. Derivatinstrument som inte är identifierade som säkringar redovisas efter anskaffningstid-punkten till verkligt värde med värdeförändring mot resultaträkningen, det vill säga enligt reglerna för finansiella instrument som innehas för handel.
Sandvik har i begränsad omfattning ingått valuta-kontrakt som inte innehas för säkring. Vissa av Sandviks ränteswapavtal uppfyller inte kriterierna för säkringsredovisning och därför redovisas
R E D OV I S N I N G S P R I N C I P E R · 43
även de på detta sätt bland övriga fordringar, alternativt bland övriga skulder. Räntekupongen i swapavtal redovisas som ränta medan övrig värdeförändring redovisas som övrig finansiell intäkt eller kostnad. Även de avtal som Sandvik med anledning av optionsprogram för anställda ingått för att skydda företaget mot framtida uppgångar i Sandvik-aktien redovisas enligt dessa regler.
Derivatinstrument som innehas för säkringar utgörs av ränteswapavtal, valutaterminskontrakt, valutaoptioner, råvaruderivat och el-derivat och värderas efter anskaffningstidpunkten till verkligt värde. För att uppfylla kraven på säkringsredovis-ning krävs att det finns en entydig koppling till den säkrade posten, att säkringen effektivt skyddar den säkrade posten, att säkringsdokumentation upprättats och att effektiviteten kan mätas.
Efter den initiala redovisningen värderas deri-vatinstrumentet till verkligt värde och redovis-ningen av värdeförändringen beror på karaktären hos den post som säkras. Sandvik identifierar vissa derivat som antingen (1) en säkring av verkligt värde av en identifierad tillgång eller skuld eller ett bindande åtagande (verkligt värdesäkring) eller (2) en säkring av en mycket sannolik prognostiserad transaktion (kassaflödessäkring).
De senare transaktionerna kan även utgöras av koncerninterna transaktioner i enlighet med den ändring i IAS 39 som IASB fastställde i april 2005.
Förändringar i verkligt värde på derivat som identifierats som säkring av verkligt värde redo-visas i resultaträkningen tillsammans med för-ändringar i verkligt värde på den tillgång eller skuld som givit upphov till den säkrade posten.
Den effektiva delen av förändringar i verkligt värde på derivatinstrument som identifierats som kassaflödessäkring redovisas i eget kapital. Vinst eller förlust som hänför sig till den ineffektiva delen redovisas omedelbart i resultaträkningen.
Ackumulerade belopp i eget kapital återförs till resultaträkningen i de perioder då den säkrade posten påverkar resultatet (till exempel när den prognostiserade försäljningen som är säkrad äger rum). Om den prognostiserade transaktionen som är säkrad resulterar i redovisning av en icke-finansiell tillgång (till exempel varulager eller materiell anläggningstillgång) eller en icke-finan-siell skuld upplöses säkringsreserven i eget kapi-tal och inkluderas i det första redovisade värdet på tillgången eller skulden.
Sandvik har inga derivatinstrument som används för säkring av nettoinvesteringar i utlandsverksamheter.
Finansiella skulder, det vill säga Sandviks upp-låning redovisas inledningsvis till verkligt värde, netto efter transaktionskostnader. Upplåning redovisas därefter till upplupet anskaffningsvärde och eventuell skillnad mellan upplåningsbeloppet (netto efter transaktionskostnader) och återbetal-ningsbeloppet redovisas i resultaträkningen för-delat över låneperioden med tillämpning av effektivräntemetoden. Upplåning klassificeras som kortfristiga skulder om företaget inte har en ovillkorlig rätt att skjuta upp betalningen i åtminstone tolv månader efter balansdagen.
Sandvik har initialt inte klassificerat några tillgångar som finansiella tillgångar värderade till verkligt värde över resultaträkningen och har ej heller några tillgångar eller skulder som inne-has för handel bortsett från de derivatinstrument som enligt ovan redovisas enligt reglerna för handelsinstrument. Sandvik hade under räken-skapsåret heller inte några finansiella investering-ar som hölls till förfall.
I M M AT E R I E L L A T I L L G Å N G A R Goodwill
Goodwill representerar skillnaden mellan an-skaffningsvärdet för rörelseförvärv och det verk-liga värdet av förvärvade tillgångar, övertagna skulder samt eventualförpliktelser.
Beträffande goodwill i förvärv som ägt rum före den 1 januari 2004 har koncernen vid över-gången till IFRS inte tillämpat IFRS retroaktivt utan det per denna dag redovisade värdet utgör fortsättningsvis koncernens anskaffningsvärde efter nedskrivningsprövning.
Goodwill värderas till anskaffningsvärde minus eventuella ackumulerade nedskrivningar.
Goodwill fördelas till kassagenererande enheter och testas årligen för nedskrivningsbehov. Good-will som uppkommit vid förvärv av intresseföretag inkluderas i det redovisade värdet för andelar i intresseföretag.
Vid rörelseförvärv där anskaffningskostnaden understiger nettovärdet av förvärvade tillgångar och övertagna skulder samt eventualförpliktelser, redovisas skillnaden direkt i resultaträkningen.
Forskning och utveckling
Utgifter för forskning som syftar till att erhålla ny vetenskaplig eller teknisk kunskap redovisas som kostnad då de uppkommer. Utgifter för utveckling, där forskningsresultat eller annan kunskap tillämpas för att åstadkomma nya eller förbättrade produkter eller processer, redovisas som en tillgång i balansräkningen om produkten
44 · R E D OV I S N I N G S P R I N C I P E R
eller processen är tekniskt och kommersiellt an-vändbar och företaget har tillräckliga resurser att fullfölja utvecklingen och därefter använda eller sälja den immateriella tillgången. Det redovisade värdet inkluderar direkt hänförbara utgifter, till exempel för material och tjänster, ersättningar till anställda, registrering av juridisk rättighet och avskrivningar på patent och licenser. Övriga ut-gifter för utveckling redovisas i resultaträkningen som kostnad när de uppkommer. I balansräkningen redovisade utvecklingskostnader är upptagna till anskaffningsvärde minus ackumulerade avskriv-ningar och eventuella nedskrivavskriv-ningar.
Övriga immateriella tillgångar
Övriga immateriella tillgångar