Nedan redovisas en sammanställning av gjorda bedömningar vad gäller kvantitativ status inom ramen för vattenförvaltningsarbetet i några län. Materialet kan användas för diskussion och för att väcka tankar om var problem kan uppstå.
Skåne
Länsstyrelsen: I Skåne finns en förekomst som i vissa delar har dålig kvantitativ status idag.
Det är en förekomst i urberg med kända kvantitets- och kvalitetsproblem, många stora intressen som dricksvatten, bevattningsintensiv odling, 7 stycken golfbanor och turistinvasion sommartid.
SGU:s kommentar: I det beskrivna området, vilket utgörs av urberg kan man använda sig av metoden för vattenbalansberäkningar för bristområden i berg. Området är sådant att stora uttag sker säsongbetonat och det är viktigt att betrakta den möjliga grundvattenmagasineringen dels i ovanliggande jordlager samt dels berggrundens magasinerade förmåga. Området är ett exempel på vad som kan hända när man gör stora säsongsbetonade uttag (bevattning, turism) och dessutom är kraven på vattnet höga kvalitetsmässigt, både vad gäller uttag för dricksvatten samt uttag för bevattning.
I Skåne finns dessutom 18 förekomster som riskerar att inte uppnå god status till år 2015 av sju olika anledningar.
1. Bedömning från Skåne länsstyrelse: Grundvattenförekomst med ett antal tillståndsgivna grundvattenuttag samt ett stort antal övriga brunnar (brunnsarkivet) med okända uttag.
SGU:s kommentar: Man bör undersöka om det är möjligt att kvantifiera det sammanlagda uttaget från förekomsten, dels de tillståndsgivna uttagen, dels övriga uttag. Med utgångspunkt från detta kan en bedömning göras av hur det sammanlagda uttaget förhåller sig till bedömd nybildning av grundvatten. Det är dessutom möjligt att vissa bedömningar av vattenbalansen har gjorts som underlag för avkunnade miljödomar/vattendomar. Det kan även finnas kontrollprogram kopplade till vatten-/miljödomar. Därigenom kan uppgifter om grundvattennivåns utveckling över tiden finnas. Ett stort antal enskilda brunnar inom förekomsten betyder inte a priori att det sammanlagda uttaget från dessa är stort. Det är dock möjligt att få en fingervisning om var belastningen på förekomsten kan vara som störst.
2. Länsstyrelsen: Grundvattenförekomst i sedimentärt berg. Uttag av dricksvatten. Data om grundvattenbildning saknas liksom vattenbalans. Viss risk för inträngning av salt grundvatten i delar av förekomsten föreligger.
SGU:s kommentar: I områden av denna typ bör en bedömning göras av orsaken till att salt grundvatten tränger in i förekomsten. vad som orsakar saltvatteninträngning (nivå, djup?) och i dessa områden rikta insatser och övervakning på kontroll av faktorerna.
3. Länsstyrelsen: Grundvattenförekomster i jordlagren i kontakt med grundvattenförekomster i den sedimentära berggrunden från vilka stora uttag görs. Påverkan på grundvattenförekomsten i jordlagren bedöms som osäker. Eftersom förekomsten i jordlagren
37 har kontakt med grundvattenberoende ekosystem med stora värden (N 2000), kan uttagen från berggrundsförekomsten påverka ekosystemet.
SGU:s kommentar: Samspelet mellan förekomsten i jordlagren och den underliggande förekomsten i berggrunden bör utredas. Kopplingar mellan olika magasin är ofta svår att bedöma utan undersökningar och att kvantifiera mängden grundvatten som byts ut är diffus.
Genom provpumpningar med observationspunkter i både jord och berg kan läckaget beräknas.
Inom områden där man kan misstänka att det finns tydligt samspel mellan grundvattenmagasin i jordlagren med grundvattenmagasin i berggrunden bör observationsbrunnar anläggas i båda magasinen för att utröna om det förekommer skillnader i grundvattentryck i magasinen och hur stor denna tryckskillnad i så fall är.
4. Länsstyrelsen: Grundvattenförekomster av stor betydelse för enskild vattenförsörjning (flera sommarstugeområden)
SGU:s kommentar: Inom områden med enskild vattenförsörjning (i huvudsak sommarstugor) torde det sammanlagda uttaget vara möjligt att kvantifiera som underlag för en vattenbalansbedömning. Inom områden med stadsbebyggelse är ofta grundvattenbildningen mindre på grund av hårdgjorda ytor samt bortledning av vatten via dagvattensystem. I allmänhet bör inte grundvattenvärmesystem påverka grundvattenbalansen i någon större grad då de flesta bygger på att återföra det avkylda vattnet till grundvattenmagasinet igen. I de fall returbrunnar saknas eller är ut funktion kan sådana värmesystem bidra till stor bortledning av vatten från magasinet. Med grundvattenvärmesystem kan också termiska problem uppstå.
5. Länsstyrelsen: Förekomster med många bevattningsuttag, känt genom pågående tillståndsprocesser och klagomål på somrarna.
SGU:s kommentar: I områden där det tidvis görs stora uttag för exempelvis bevattning bör man se till att de som gör uttagen ansöker om tillstånd, och på så sett visar vad som är möjligt att ta ut ur magasinet. I tillståndsprocessen bör eventuella problem såsom sinande brunnar sommartid identifieras. Därvid åligger det på den som ansöker om miljödom att föreslå åtgärder för att inte förvärra en redan problematisk situation genom stora grundvattenuttag för bevattning. Bevattningsuttag är generellt sett inte undantagna kravet på tillstånd då sådana uttag inte med visshet kan ske utan att enskilda eller allmänna intressen påverkas. Vid behandlingen i miljödomstolen av ett ärende ska sökanden kunna visa att i det sökta uttaget från en grundvattenförekomst, tillsammans med övriga uttag från förekomsten, inte är större än den långsiktigt nybildade mängden grundvatten till förekomsten. I en miljödom bör sökanden åläggas att upprätta ett kontrollprogram med syftet att övervaka att konsekvenserna av det tillståndsgivna företaget håller sig inom de ramar som fastställdes vid prövningen i miljödomstolen.
6. Länsstyrelsen: Förekomster där vi känner till att kommunen varje sommar brukar införa bevattningsförbud under några veckor.
SGU:s kommentar: Inom områden där kommuner brukar införa bevattningsförbud är det viktigt att utreda om bevattningsförbuden i huvudsak beror på tekniska problem, kapacitetsbrist i ledningssystemet. Det förekommer även att gällande vattendom/miljödom är
38 skriven så att kommunen inte utan att överträda villkoren kan tillgodose efterfrågan på vatten och därför måste införa restriktioner.
7. Länsstyrelsen: Förekomster där de tillståndsgivna uttagen ligger i närheten av den framräknade grundvattenbildningen i VISS.
SGU:s kommentar: Inom områden med flera tillståndsgivna uttag och där den sammanlagda uttagsmängden ligger i närheten av bedömd grundvattenbildning bör restriktivitet råda vad gäller dels tillstånd till nya grundvattenuttag. Inom områden med tillståndsgivna uttag nära den bedömda grundvattenbildningen är det enligt miljökvalitetsnormerna krav på utökad övervakningen för att ha tillräcklig kontroll på att uttagen inte leder till negativ påverkan på enskilda eller allmänna intressen. Uttagen får inte påverka grundvattennivån, så att grundvattenkvaliteten som en följd därav påverkas negativt genom exempelvis saltvatteninträning. Den grundvattenbildning som redovisas i VISS är den maximalt möjliga, stor osäkerhet finns i dessa siffror.
Gotland
Länsstyrelsen: På Gotland uppträder problem ställvis med vattentillgångarna sommartid.
Kommunala vattentäkter (en eller flera) försörjs ofta sommartid med vatten som körs i tankbilar. Bedömningen görs att kvantiteten inte är tillfredsställande och inte uppnår god kvantitativ status. Någon inventering av uttag eller dess storlek finns inte. Någon vattenbalans har inte upprättats för Gotland.
SGU:s kommentar: På Gotland synes problem med den allmänna vattenförsörjningen under perioder med stor efterfrågan på vatten i huvudsak återspegla en kapacitetsbrist i det tekniska systemet. Sett över året är vattentillgången på Gotland god. När det gäller enskild vattenförsörjning kan problemen ställvis utgöras såväl brist på grundvatten under långvariga sammanhängande torrperioder som kvalitetsproblem.
Blekinge
Länsstyrelsen: Under långvariga torrperioder förändras grundvattnets normala strömningsmönster ställvis av vattenuttag för dricksvatten, industriprocesser och jordbruksbevattning. Det pågår utredningar för bedöma om nybildningen av grundvatten står i balans med vattenuttagen. Blekinge har även problem med ökad kloridhalt i ett eller flera kustnära områden. Dessa problem kan troligen sättas i samband med stora uttag av grundvatten.
SGU:s kommentar: I områden med stora uttag kan grundvattnets strömningsriktning ändras.
Där är det viktigt att vara uppmärksam på vilka konsekvenserna blir av förändringar i strömningsmönstret. Problemen med ökande kloridhalter p.g.a. för stora uttag i små magasin eller genom uttag ur brunnar som inte är optimalt placerade (ex. för nära kustlinje) är exempel på där restriktioner bör införas avseende t.ex. största tillåtna avsänkning av grundvattennivån/största tillåtna uttag av grundvatten. Genom att föreskriva verksamhetsutövarna väl genomtänkta kontrollprogram kan negativa konsekvenser av deras verksamhet motverkas.
39