• No results found

Bedömningar för samtligt i detta yttrande granskat material 1 Det har påvisats att avgörande delar av tingsrättens resonemang står i strid med

svensk grundlags (RF 1 kap 9§) föreskrift om saklighet och opartiskhet för domstolar m.fl. myndigheter. Det har påvisats att tingsrättens resonemang innebär tankefel, bl.a. ensidigt bekräftelsesökande (s.k. "confirmation bias").

2. Det har påvisats att utredningsmetodiken vid förundersökningens förhör och platssyn m.m. i vissa avseenden står i strid med svensk grundlags (RF 1 kap 9 §) föreskrift om saklighet och opartiskhet och står i strid med Rättegångsbalkens objektivitetsprincip (RB 23 kap 4 §). Felaktig metodik, osaklighet, partiskhet och evidensfabrikation har förekommit. Tillsynsmyndighets prövning borde enligt min bedömning bli aktuell för de anmärkningsvärda förfaringssätten och den grava underlåtenheten att objektivt ta fram nödvändiga uppgifter som krävs för att avgöra sanningshalten i anmälan. 3. Det föreligger som jag exakt visat ett stort antal allvarliga tillförlitlighetsproblem beträffande anmälarens i polisförhör först avgivna version beträffande den påstådda sexuella gärningen (åtalspunkt 2). Berättelsen bör bedömas som otillförlitlig, dvs. förkastas ur källkritisk synpunkt.

4. Data i tingsrättsförhören strider på en mängd punkter mot tolkningshypotesen att M talar sanning. Tolkningshypotesen att M ljuger eller fabulerar är den hypotes som godtagbart förklarar de befintliga förhörsdata. Det framgår också att förundersökningen bedrivits på osakligt sätt till den misstänktes nackdel och därmed på olagligt sätt enligt RB 23 kap 4§.

5. De dolda bandinspelningar från anmälaren sida gentemot P som på polisens förslag använts som utredningsmetod och utgör den viktigaste grunden för tingsrättens dom innebär som i detalj påtalats svåra metod- och tolkningsproblem och måhända även rättsteoretiska problem, något som må avgöras av rättsvetenskaplig sakkunskap. Det står helt klart att ingen av parterna i utskrifterna ens nämner den angivna lokalen vid namn och inte heller någon gång anger vari den påstådda händelsen skulle bestå, dvs. att det är en sexuell gärning som åsyftas. Att i vagare form än i polisförhör upprepa

65

anklagelser i telefonsamtal kan omöjligen innebära ökad bevisning. Det går således inte att av texten fastställa vad som åsyftas utöver de preciseringar som getts i texten. Att utgå från att den påstådda gärningen inträffat och sedan spekulativt tolka vaga uttryck utifrån detta antagande kan ur saklighetsteoretisk synpunkt inte komma ifråga, då det innebär en inbyggd partiskhet i metodiken och följaktligen är olagligt. Det framgår klart att P vid ett avsevärt antal tillfällen och i flera olika samtal klart säger emot anmälarens upprepade, vaga antydningar. Det framgår också klart att P mer än en gång vill ta upp en gemensam diskussion med förälder/föräldrar om det M antyder. Detta utgör evidens för att det som antyds, utifrån den misstänktes minne och bedömning, inte stämmer så långt som den misstänkte utan preciseringar ö h t kan förstå vad som avses. Ett starkt stödevidens för att det inte står rätt till med anmälarens uppgifter är att M i samtalen aldrig för fram något som är såpass preciserat att det ens framgår att det gäller en sexuell handling. Därmed skulle motsägelser kunna ha inträffat, vilket inte var i enlighet med anmälarens uttalade intentioner att "sätta dit" den misstänkte. Metoden är sakligt olämplig då anmälaren har möjlighet att utan den anmäldes kännedom genom yttrandestrategier, språkspel och suggestioner styra, upprepa och påverka i samtalen så att yttranden som kan se ut att tala till den anmäldes nackdel kan uppkomma.

6. Anmälarens brev till pojkvännen under okt 0000 ger viktiga informationer om anmälarens motiv och perspektiv samt om tidsrelationer.

Dessa brev har såvitt jag förstått överlämnats av anmälaren själv som evidensmaterial (utan att något som står reviderats eller kommenterats eller att de förklarats vara t ex falsifikat, fantasier etc.) Några teoretiska eller etiska problem verkar därmed inte föreligga med att breven används i analysen. I breven klarläggs den starka

känslomässiga bindningen mellan anmälaren och hennes pojkvän och att P har riktat starka och som det kan verka okänsliga angrepp mot denna relation, vilket väcker starka känslomässiga motreaktioner från anmälaren. Starka sådana angrepp äger rum i början av oktober, bl.a. påkallar P ett samtal med M och hennes pappa (ett sådant samtal skulle sannolikt inte en skyldig P ha genomfört), där P vänder pappan mot M. M svarar då med att strax efter, ca 4 okt, vända pappan mot den misstänkte genom att föra fram att hon "undrar" om M är mest ute efter hennes kropp. Tidpunkten enligt befintliga data för uppkomsten av den allmänna idén att anklaga M för sexuellt övergrepp kan bestämmas till ca 4-8 okt. Motivet att "sätta dit" M finns då klart uttalat. Redan tidigare har M tänkt ut idén om att hon och P kunde spela prostituerad och kund och detta

bakgrundstema används nu för att tillsammans med ett kompletterande bakgrundstema om P:s stora sexuella intresse för henne konstruera en socialt gångbar berättelse. Dessa teman betonas i polisförhöret. I breven till pojkvännen nämns inget om något sexuellt övergrepp förrän i brevet daterat den 17 okt, dvs. dagen efter polisanmälan, vilket kan anses orealistiskt om ett övergrepp verkligen ägt rum den 9-10 sept. Det är också osannolikt att M inte tidigare skulle i konflikterna med P muntligen ha fört fram

anklagelsen, om att ett sexuellt övergrepp faktiskt skulle ha inträffat. Beskrivningen den 17 okt strider både mot anmälarens uppgift i polisanmälan om "fullbordat samlag" och mot vissa uppgifter i polisförhöret. När en händelse inte inträffat uppkommer lätt olikartade versioner och motsägelser mellan versioner.

Det ter sig sannolikt att den också i olika motsägande versioner först den 22 okt uppdykande anklagelsen i åtalspunkt 1 (betala skuld sexuellt) konstrueras som stödevidens åt huvudanklagelsen. Den måste då p.g.a. pojkvännens begränsade

vistelsetid hos M förläggas till en psykologiskt osannolik tidpunkt i slutet av september, dvs. kort efter att M enligt sin egen berättelse skall ha gett ett klart negativt budskap till P vad gäller sexuella närmanden. P bör, om M:s avvisande vid det påstådda

66

samlagsförsöket faktiskt inträffat, inse att ett erbjudande om sexuell betalning kan aktivera M till at avslöja den påstådda sexuella gärningen. Även erbjudandet skulle kunna avslöjas.

Slutsatser

Sammanfattningsvis är den sakkunniges slutsatser kring åtalspunkterna utifrån befintliga data följande:

att tingsrätten i sin argumentation har olagligt förutsatt att den åtalade begått gärningen på åtalspunkt 2, olagligt (enligt RF 1 kap 9§) bedrivit ensidigt

bekräftelsesökande och att tingsrätten bortsett från viktiga tillförlitlighetsproblem och tidsrelation till åtalspunkt 2 vad gäller åtalspunkt 1

att tingsrätten felaktigt tolkat de data som framkommit i tingsrättsförhören som att M talar sanning.

Tingsrättens förhörsdata strider på en mängd punkter mot denna tolkning. Tingsrättens förhörsdata förklaras utan att svårigheter uppkommer genom tolkningen att M ljuger eller fabulerar.

att anmälarens uppgifter om sexuella gärningar (åtalspunkterna 1 och 2) bör förkastas av

tillförlitlighetsskäl och även på grund av sakligt och källkritiskt icke acceptabel och olaglig

förundersökning med evidensfabrikation

att saklig grund även i övrigt saknas i befintliga data för att påstå att den misstänkte har begått sexuella

gärningar (åtalspunkterna 1 och 2) gentemot anmälaren att en tolkning av befintliga data innebärande att den misstänkte begått gärningen i åtalspunkt 2 inte är saklig, då ett flertal tydliga motsägande, objektiva omständigheter kan konstateras i bandinspelningar och brev. Denna tolkning måste därför förkastas.

att en alternativ tolkning av befintliga totala data innebärande att

anmälaren utifrån egna idéer och motiv har konstruerat en sakligt felaktig berättelse är förenlig med befintliga data (inga motsägelser uppkommer) och att någon rimlig alternativ tolkning till denna som lika väl förklarar befintliga data inte kan framläggas med stöd i data

att en berättelse med syfte att "sätta dit"/"blåsa" den misstänkte med stor sannolikhet har konstruerats till sin grundidé den 4-8 okt och troligen 7-8 okt,

67