• No results found

och bedömningen av behovet av dem

In document Egenkontroll. Handbok 2001:3. (Page 101-105)

Siffervärden saknas.

Din egenkontroll och dina förebyggande åtgärder definierar här kravets egentliga innebörd. Bygg kontrollen helt på de moment i verksamheten som ger upphov till miljöproblemet och åtgärderna och rutinerna runt dessa för drift, skötsel och underhåll. Dokumen- tera samtliga rutiner. Regelbundna mätningar i syfte att kontrollera kravet går att utesluta. Du kan ändå behöva mäta ibland, men då för att skaffa kunskaper om damningens omfattning eller om du med din egenkontroll och ditt förebyggande arbete klarar av att hålla full kapacitet på eventuell teknisk utrustning som ska för- hindra damning.

Organisation, ansvarsfördelning och kunskaper har mycket stor betydelse för rutinernas bevisvärde och för att du ska kunna efter- leva kravet på omvänd bevisbörda71.

Exempel 2:

Utsläppet av polyklorerade dibenso-p-dioxiner och furaner får inte överstiga x pikogram TCDD-Z-ekvivalenter/år.

Kravet innehåller ett siffervärde som gäller som summa för ett helt års utsläpp, men en mätning är kostsam och komplicerad. Av ekonomiska och andra skäl är det rimligt att utföra den med glesa intervall.

Ett mätresultat kan här enbart spegla vad verksamheten klarar vid mättillfället och blir vid det tillfället ett kvitto på hur dina åt- gärder och driftrutiner m.m. har fungerat inför och under mätning- en. Det återstår för dig att visa att driften under hela året varit sådan att det på goda grunder går att anta att årsutsläppet varit lägre än det krävda siffervärdet (omvända bevisbördan). Dokumenterade driftrutiner, rutiner för att hålla utrustning m.m. i skick och förda journaler spelar i detta sammanhang störst roll. Det bör av doku- mentation framgå, vilka driftåtgärder som påverkar det aktuella siffervärde som verksamheten ska klara av att hålla.

Fortlöpande undersökningar, organisation, ansvarsfördelning och kunskaper hos personalen får även i detta exempel stor bety- delse, när du ska leva upp till den omvända bevisbördan, eftersom mätningen även i detta exempel utgör en liten andel av bevisvär- det.

100

________

Exempel 3:

Utsläppet till vatten av totalkväve får som riktvärde vid utsläppspunk- ten X inte överstiga Y mg/l och som gränsvärde inte överstiga Z kg/år.

Kravet bygger på två väl definierade siffervärden som ska inne- hållas vid en geografiskt väl definierad utsläppspunkt. Det finns etablerade och lämpliga metoder för provtagning och analys att ta till utan att kostnaderna blir orimliga.

Här utgör mätningen en stor del av bevisvärdet. Tillförlitlighe- ten ökar genom att kvalitetssäkra mätningarna. Så blir fallet om certifierad personal sköter provtagningen och ett ackrediterat laboratorium utför analyserna.

Men även i detta fall bör du komplettera mätningarna med en tydlig och fungerande organisation och ansvarsfördelning samt med rutiner för drift, skötsel och underhåll i syfte att förebygga en överträdelse av kravet och för att driva verksamheten optimalt. Eftersom mätningarna har stor betydelse är rutiner för skötsel- och underhåll också av mät- och provtagningsutrustningen viktiga. Driftpersonalen behöver dessutom ha relevant kunskap.

Om du inte sköter driften syns det på mätresultaten. Väl genom- förda och rutinmässigt återkommande undersökningar kan styrka att du har bra rutiner och instruktioner och att personalen följer dem.

Exempel 4:

Det saknas krav på mätningar i såväl lagstiftningen som från myndig- heterna.

I en sådan situation bör du ändå bedöma mätbehovet.

Huvudinriktningen på egenkontrollen bör gälla samtliga de ar- betsmoment som är viktiga för att hålla miljöpåverkan så låg som möjligt.

Du kan behöva mäta eller ta prover i ett inledningsskede för att kartlägga om en viss typ av utsläpp förekommer och hur stort det i så fall är. Därefter återstår det för dig att bedöma behovet av fort- löpande mätningar/provtagningar.

Du kan normalt avstå fortlöpande mätningar, om det saknas krav i lagstiftningen eller krav, t.ex. i villkor, som förutsätter en egen- kontroll som innehåller sådana mätningar. Mät i stället under mer begränsade perioder eller vid speciella tillfällen, för att hålla din allmänna kunskap uppe om t.ex. utsläppens storlek och koncent-

101

rationen av olika ämnen. Det kan också vara möjligt att minska mängden mätningar eller helt avstå från dem i följande fall: – det finns likvärdiga eller bättre metoder för att beräkna i stället

för att mäta

– verksamheten är sådan att du trovärdigt kan förklara, varför mät- ning är obehövlig, exempelvis att verksamheten inte genererar utsläpp eller utsläpp som i någon situation kan överstiga ställda krav

– de tekniska förutsättningarna för mätningar är så dåliga, att mät- resultaten blir oanvändbara och det är inte möjligt att med rim- liga investeringar ändra på detta

– du kan visa att utsläppen är så låga att kostnaden blir orimlig i förhållande till nyttan. Exempel på detta kan vara att verksam- heten är mycket liten, utsläppet har liten betydelse eller att en gjord undersökning med mätningar under normal drift visar på sådana förhållanden.

Är din verksamhet mycket liten behöver du vanligen inte mäta. Detsamma gäller dig som utför enstaka åtgärder utan anknytning till en verksamhet.

Om ingen av ovanstående situationer är tillämpbar på din verk- samhet bör du fortlöpande mäta de störningar som innebär störst risk eller är mest störande för omgivningen. Mät då så tätt det är möjligt utan att det medför orimliga kostnader, för att du ska kunna – spegla hur halterna av dessa ämnen (parametrar) varierar och läsa

av hur åtgärder och rutiner i driften påverkar störningarna – uppge en sannolik totalsiffra (en mängd) för hela årets påverkan. För att kunna uppge en årsmängd behöver du mäta såväl halten av ett ämne som flödet av den luft eller det vatten i vilket ämnet finns.

Indirekt metod

När det finns behov av att mäta fortlöpande, kan du ibland använda in- direkta mätmetoder. Genom en enkel och billig mätmetod för ett ämne kan du ibland mäta ett utsläpp av ett annat ämne, som skulle kräva en dyrare mätmetod. Detta förutsätter att du regelbundet stämmer av och dokumentera resultaten från den billigare metoden mot en direkt mät- ning med den dyrare metoden av det utsläppta ämnet.

HANDBOK 2001:3

Egenkontroll

Grundbok med

In document Egenkontroll. Handbok 2001:3. (Page 101-105)