Exempel på beräknade generella ljudnivåer på 50 m avstånd från olika entreprenadmaskiner och vanligt förekommande arbetsmoment är:
• Hjullastare, grävmaskiner 65 – 85 dB(A)
• Lastbilar 60 – 70 dB(A)
• Bergborrning 70 – 90 dB(A)
• Spontning/pålning 75 – 90 dB(A)
• Gjutning (betongpump) cirka 75 dB(A)
Värdena ovan avser ekvivalentnivå (medelvärde).
Maxnivåerna kan vara avsevärt högre. Stoppslag från spontning kan uppgå till drygt 100 dB(A) max-nivå på 50 m avstånd.
Naturvårdsverket har tagit fram allmänna råd om buller från byggplatser, NFS 2004:15, vilka tillämpas av Trafikverket vid entreprenadarbeten.
Tabellen på sid 134 visar riktvärden för buller från byggplatser. Bullervärdena för ekvivalent ljudnivå (L Aeq) är angivna som frifältsvärden under dag, kväll respektive natt. För permanentbostäder, fritidshus och vårdlokaler finns även ett värde för maximal ljudnivå (tidsvägning; Fast), LAFmax, nattetid under tiden 22–07.
Riktvärdena är en utgångspunkt och vägledning för den bedömning som görs i varje enskilt fall, enskild
delsträcka och arbetsplats. Om riktvärden för buller utomhus inte kan innehållas med tekniskt möjliga och/eller ekonomiskt rimliga åtgärder bör målsättningen vara att riktvärden för buller inomhus innehålls. Vid särskilda skäl kan avsteg från riktvärdena motiveras, såväl uppåt som nedåt.
Särskilda skäl kan till exempel vara att riktvärdena utomhus vid fasad överskrids kraftigt samtidigt som exponering för höga byggbullernivåer inomhus pågår under långa tidsperioder. Det kan därför vara motiverat med avsteg att för att inom vissa områden inom projektet ha en högre ambitionsnivå än det i NFS 2004:15 angivna riktvärdet för bullernivåer inomhus, inte minst mot bakgrund av långvariga byggtider på vissa platser.
Vid bedömningar av risk för störningar av stomljud tillämpar Banverket Socialstyrelsens allmänna råd om lågfrekvent buller inomhus, SOSFS 2005:6. Vid exempelvis höga stomljudsnivåer under långa arbetsperioder kan det vara skäl att överväga avsteg från riktvärdena. Vad gäller åtgärder mot buller vid överskridanden utgör begränsning av arbetstider den första åtgärden som bör studeras. I nästa steg utgör ändrade produktionsmetoder en möjlig lösning alternativt tillfälliga bullerskärmar och inkapsling av bullerkällor. Sista steget är att erbjuda ersättningsboende vilket i vissa fall kan vara att föredra för att påskynda genomförandet.
Kallhäll
Kurvrätningen söder om Kallhäll kommer att ge upphov till bullerstörningar genom sprängning och omfattande bergsschakt och indirekt även bidra till buller från krossverket som placeras i den nya bergskärningen. I övrigt kommer buller att orsakas av arbeten längs det nya spåret, intill nya broar
6.5
(överdäckningen) och Kallhälls stationsområde.
Bullrande verksamhet kommer att pågå under cirka fem år.
I väster gränsar Görvälns naturreservat till befintligt spårområde. I dag överskrids riktvärdet avseende ekvivalent ljudnivå för rekreationsområde i tätorter,
6 . BYGGSK ED E T
det vill säga 55 dB (A), inom avstånd till spåret kortare än 400 meter. Området i reservatet som är klassat som ”tyst område” påverkas varken under drift- eller byggtiden.
Befintliga bullerskärmar i Kallhäll kommer att behöva demonteras under byggtiden, vilket medföra att bullret från tågtrafiken kommer att öka under denna period.
Avståndet från spåren till närmaste hus är i Kallhäll längre än 50 m, med undantag för Bas- och
Glasvillan, vilket under vissa tider kan innebära inomhusnivåer på högst cirka 55dB (A) och utomhusnivå på högst cirka 85dB (A). Detta berör ett antal bostadshus samt Lädersättra Servicebostad.
Vid bergsschakt vid kurvrätningen kommer nivåerna att bli ännu högre. Riktvärdena både inomhus och utomhus överskrids vid det ovan redovisade värsta scenariot med hjullastare eller vid bergsschakt, men för övriga entreprenadmaskiner kan riktvärdena både utomhus och inomhus uppnås, med undantag för Bas- och Glasvillan där enbart inomhusvärdena kan uppnås. Riktvärdena avseende ekvivalent ljudnivå för rekreationsområde i tätorter, det vill säga 55 dBA kommer att överskridas
där byggarbeten sker i anslutning till Görvälns naturreservat.
Förslag till åtgärder
Ett kontrollprogram för buller, vibrationer
•
och luftstötar under byggskedet kommer att upprättas i bygghandlingsskedet av Trafikverket. Detta kontrollprogram ska ställa krav på hur bland annat entreprenörer ska jobba och hur uppföljning och kontroll ska utföras. Entreprenören kontrollerar
löpande att registrerade värden inte överskrider angivna gränsvärden, som baseras på Naturvårdsverkets riktvärden se figur 6.5.1.
Nya skärmar och bullerskärmar byggs i ett
•
så tidigt skede som möjligt för att kunna utnyttjas även under byggtiden.
Fasad- och uteplatsåtgärder ska utföras
•
som förebyggande åtgärd för driftskedet.
Ambitionen är att dessa utförs innan byggstart 2011, efter att järnvägsplanen vunnit laga kraft.
Allmän bostadspaviljong erbjuds, dit
•
boende som är hemma dagtid kan gå under byggtiden för att exempelvis studera, vila, med mera, då bullernivåerna blir för höga i deras lägenheter. Evakueringsbostäder anordnas vid behov.
Vid arbeten som alstrar buller, vibrationer
•
och stomljud ska tidig och tydlig information gå ut till berörda.
Nya bullerskärmar och de fasad- och
•
uteplatsåtgärder som inte utförts innan byggstart sätts upp i ett tidigt skede för att ge skydd mot bullrande arbeten även under byggtiden.
Miljöplan som upprättas av Trafikverket
•
inför byggskedet, ska beskriva påverkan på buller, vibrationer och stomljud i området under byggtiden och hur entreprenören ska utföra arbetet för att minimera påverkan.
Luft
Byggtransporter, arbetsmaskiner och byggarbeten kommer att alstra emissioner som påverkar
luftkvalitén i området under byggskedet. Dessutom kommer damm och jord att spridas vid arbetena som kan innebära olägenheter för närboende.
I byggskedet finns en risk att miljökvalitetsnormer för kväveoxider (NO2) och partiklar (PM10) temporärt kan överskridas i Barkarby, det vill säga i kombinationen E18 och byggtransporter samt i Jakobsberg i kombination med arbetet med ny gång- och cykeltunnel vid Ynglingavägen.
Riskerna för överskridande av rekommenderade partikelnivåer lokalt under byggskedet hanteras genom skyddsåtgärder.
Förslag till åtgärder
För att undvika problem med damning
•
vidtas åtgärder som exempelvis vattenbegjutning, textilskydd och renhållning.
Krav kommer att ställas på maskinparken
•
och fordon samt miljövänliga bränslen vid upphandling av entreprenör.
Miljöplan som upprättas av Trafikverket
•
inför byggskedet, ska beskriva påverkan på luften i området under byggtiden och hur entreprenören ska utföra arbetet för att minimera påverkan.
6.5
6 . BYGGSK ED E T
Miljökonsekvensbeskrivning Mälarbanan Barkarby - Kallhäll 137
Förorenad mark
Generellt har låga halter påträffats i läge för nytt spår vilket därmed innebär låg risk för spridning av förorening. Halter överstigande riktvärdet för
”känslig markanvändning” (KM) innebär att jorden som schaktas upp inte kan hanteras fritt.
Schaktarbeten, transporter och tillfälliga upplag av förorenad jord innebär att spridning av föroreningar kan uppstå om inte försiktighetsåtgärder vidtas.
Utförd miljöteknisk undersökning är av översiktlig karaktär och det kan inte uteslutas att det finns föroreningar inom områden som inte är undersökta.
Schakt i förorenad jord är anmälningspliktigt och en anmälan ska inlämnas till Miljö- och bygglovsnämnden, Järfälla kommun minst sex veckor före schaktstart.
Förslag till åtgärd
Kontroll av jordmassor krävs inför
•
borttransport för korrekt hantering och mottagning.
Området där mycket höga halter av PAH
•
påträffats vid Kallhäll bör avgränsas.
Beredskap ska finnas i byggskedet för att okända föroreningar påträffas.
Finmaterial har som regel högre andel
•
föroreningar. Om finmaterialet från ballasten i befintlig banvall separeras ut behöver endast finmaterialet omhändertas.
Detta kan göras inom arbetsområdet eller på annan plats.
I projektets miljöplan framgår hur hantering
•
av jordmassor och vatten ska ske. Följande behandlas i miljöplanen:
- Hur provtagning och analyser ska genomföras.
- Hur klassificering ska göras.
- En beskrivning av hur transport och eventuell tillfällig lagring ska genomföras för att minska negativ påverkan på miljön, exempelvis genom att förhindra damning, täckning av eventuella tillfälliga upplag med mera.
- En beskrivning av hur länshållningsvatten hanteras avseende var det ska ledas, krav på reningsgrad med mera.
- En beskrivning av arbetsmiljöfrågor: risker, personlig skyddsutrustning, skyddsåtgärder med mera.
-Ansvarsfrågor.
Entreprenören ska vara uppmärksam på
•
färg- och luktförändringar samt kontakta beställare vid misstanke om förorening.
Grundvatten provtas under byggskedet för
•
att undersöka föroreningsstatus. Rening av eventuellt förorenat vatten kan ske på plats.
Miljöplan upprättas av Trafikverket inför
•
byggskedet, där påverkan på mark och vatten i området ska beskrivas och hur entreprenören ska utföra arbetet för att minimera påverkan.
Masshantering och transporter
Vid alla större anläggningsprojekt genereras en materialhantering och masstransporter. Utlastning och borttransport av jord och bergmassor kommer att ske med lastmaskiner, lastbilar eller dumprar. I Stockholmstrakten utgör masstransporterna en betydligt större andel av godstransporterna på vägarna än i övriga landet. Därutöver tillkommer transporter av byggmaterial till och från
anläggningen samt arbetsresor för personal.
Under byggtiden kommer masshanteringen och övriga byggtransporter att utgöra en påtaglig del av trafikrörelserna kring bansträckningen.
Utöver bergmassor från spårbreddning, tillkommer jordschakt för tråg, massor från utbyte av spårballast, spårrätningar samt massor från planskildheter längs sträckningen. Massbalans eftersträvas och beroende på vilka massor som alstras (kvalitet och föroreningsgrad) kan överskottsmassorna komma att återanvändas i projektet där underskott uppkommer.
Bergmassor från utbyggnaden betingar ett ekonomiskt värde på marknaden och kommer att kunna användas i Mälarbanans utbyggnad men även i andra byggnadsprojekt. Bergmassorna utgörs av berg som genererats från bergschakt för breddning av järnvägen som måste förkrossas för att kunna användas i bygg- och anläggningsverksamhet.
Krossning och tillfällig lagring före återanvändning i olika byggprojekt sker sannolikt vid en nära belägen masshanteringsanläggning eller vid en för projektet tillfälligt etablerad anläggning. Flera hanteringsplatser för bergmassor med mellanlagring kommer sannolikt att bli aktuella under projektets genomförande.
6.5
138 Miljökonsekvensbeskrivning Mälarbanan Barkarby - Kallhäll
b
Provtagning av jord i provgrop, befintlig banvallf
Provtagning av jord med skruvborr, i läge för nytt spårr
Provtagning av grundvatten Nya anläggningarNya vägar och väganslutningar Gräns för järnvägsplan
"
!J Pendeltågsstation
"!T T-banestation
Kommungräns
Provtagningspunkt med föroreningsnivå som överskrider gräns för känslig markanvändning (KM)
Figur 6.5.2 Förorenad mark, Barkarby
Miljökonsekvensbeskrivning Mälarbanan Barkarby - Kallhäll 139
b
Provtagning av jord i provgrop, befintlig banvallf
Provtagning av jord med skruvborr, i läge för nytt spårr
Provtagning av grundvatten Nya anläggningarNya vägar och väganslutningar Gräns för järnvägsplan
"
!J Pendeltågsstation"!T T-banestation
Kommungräns
Provtagningspunkt med föroreningsnivå som överskrider gräns för känslig markanvändning (KM)
Figur 6.5.3 Förorenad mark, Jakobsberg
140 Miljökonsekvensbeskrivning Mälarbanan Barkarby - Kallhäll
b
Provtagning av jord i provgrop, befintlig banvallf
Provtagning av jord med skruvborr, i läge för nytt spårr
Provtagning av grundvatten Nya anläggningarNya vägar och väganslutningar Gräns för järnvägsplan
"
!J Pendeltågsstation
"!T T-banestation
Kommungräns
Provtagningspunkt med föroreningsnivå som överskrider gräns för känslig markanvändning (KM)
Figur 6.5.4 Förorenad mark, Kallhäll
6 . BYGGSK ED E T
Miljökonsekvensbeskrivning Mälarbanan Barkarby - Kallhäll 141
Massor som behöver grävas ut från befintliga bangårdsområden, från spåröverbyggnaden och massor från arbeten som sker i befintliga industriområden kan vara förorenande.
Dialog har förts med Järfälla kommun angående massorna.
Förslag till åtgärd
En masshanteringsplan tas fram i projektet.
•
Planen är ett levande dokument, som kan förändras även i samband med byggarbetena. Se vidare bilaga 14.
Behandling av förorenad mark och vatten
•
kan ske på plats, alternativt körs massorna bort till en särskild efterbehandlingsanlägg-ning.
Utfarterna från arbetsplatserna placeras
•
så att byggtransporter snabbt ska kunna komma ut på större vägar.
Miljöplan som upprättas av Trafikverket
•
inför byggskedet, ska beskriva hur masshantering och transporter påverkar området under byggtiden och hur entreprenören ska utföra arbetet för att minimera påverkan.
Rivningsarbeten
Innan rivning ska byggnader inventeras och rivningsplan ska upprättas.
Risk och säkerhet
Risker under byggskedet har identifierats teknik-områdesövergripande via riskworkshops, vid vilka samtliga teknikområden har varit representerade.
Dessa workshops har sedan följts upp av ett antal riskvärderingsmöten i mindre grupper och vid dessa möten har identifierade risker värderats utifrån beskrivna värderingskrav i riskvärderingsmallen och därefter har adekvata åtgärder för att reducera risken diskuterats, där så har ansetts nödvändigt.
Riskreducerande åtgärdsförslag har också tagits fram för kommande skeden och för att säkerställa god uppföljning av varje risk har en riskägare utsetts som ansvarar för att risken är korrekt beskriven, att inarbetade åtgärder är genomförda med mera.
Till och med 2010-01-14 har 127 stycken risker identifierats indelade i kategorierna:
Allmän (Multidisciplinära risker)
Av dessa 127 risker är 44 av sådan dignitet att de i nuläget bedöms som oacceptabla inom en eller flera av de sju konsekvenskategorierna. 48 risker anses vara allvarliga inom en eller flera konsekvenskategorier. I nedanstående tabell presenteras de risker som är identifierade och värderade inom de fem konsekvenskategorier som värderas på en skala 1-5.
Genom att bedriva riskhanteringsarbetet teknik-områdesövergripande och kontinuerligt stämma av arbetet inom projektorganisationen bedöms möjligheterna till att identifiera och värdera riskerna samt föreslå erforderliga åtgärder som tillfredställande. Detta bygger dock på ett fortsatt bra stöd till teknikområdesansvariga gällande hanteringen av riskerna som identifieras inom projekteringen och en löpande avstämning mot projektledningen, samt mot kommande projektörer i nästa skede och slutligen entreprenören.
Den vidare riskhanteringen inom projekteringen och även överlämningen av riskregistret till den kommande entreprenören måste ske i samverkan och samförstånd, med god transparens så att det säkerställs att all information är förståelig och att ingen information går förlorad. Slutligen ska det också vara tydligt vilka risker som åligger vilka aktörer att ansvara för och hantera.
Genom att upprätta ett riskregister enligt ovanstående metodik och därefter bedriva ett
6.5
6 . BYGGSK ED E T
fortsatt kontinuerligt och förfinat arbete med risker under byggskedet ges en god överblick av riskbilden vid aktuell arbetsplats och bra möjligheter för entreprenören att skapa en god arbetsplats för såväl människor som miljö.
För kompletterande info se bilaga 15.
Förslag till åtgärd
Arbetet med risker under byggskedet
•
dokumenteras kontinuerligt i ett riskregister (se bilaga 15) som utgör ett levande dokument inom organisationen för projektet under hela projekteringen.
Registret ska sedan föras vidare, som en stafettpinne, till entreprenören och på så vis delge entreprenören projektorganisationens samlade bild över riskerna under
byggskedet.
Varje risk värderas avseende riskens
•
sannolikhet och utifrån sju olika konsekvensområden.
Risknivå
Konsekvens-kategori
Oacceptabel
risk Allvarlig risk Acceptabel risk Risk som ska värderas inom resp.
konsekvenskategori
Personskada –
arbetstagare 27 33 52 4
Personskada –
tredje man 8 15 90 3
Omgivningspåverkan –
naturmiljö 0 13 101 2
Omgivningspåverkan –
egendom 14 24 75 3
Tabell 6.5.1 Redovisning av risknivåer i nuvarande riskregister avseende risker under byggskedet.
6.5
Miljökonsekvensbeskrivning Mälarbanan Barkarby - Kallhäll 143