Så som konstruktionen ser ut idag så är röntgenröret skyddat av olika skyddshuvar. Det består i sig av två olika lager av skyddsplåtar som används i olika steg. Den första skyddshuven används för att direkt skydda röntgenröret, både mot yttre skador men även mot strålning. Den är byggd i olika lager av stål och bly för att neutralisera de skadliga primär- och sekundärstrålningarna. Dessa begrepp kommer att förklaras noggrannare under röntgenstrålningskapitlet. Bly används för att skydda mot den största strålningen som är primärstrålningen. Eftersom att bly i sig även det i sig är
hälsofarligt så är det klätt med stålplattor. Stålet fungerar även till viss del bra som skydd mot sekundärstrålningen.
Enligt EUROBATs Kommitté for miljöfrågor så finns det olika regler hur man skall hantera bly45. Dessa regler representeras i tabellen nedanför. Det finns även en regel som säger att ingen öppen exponering av bly eller blyoxider får finnas under normal användning.
Tabell 3 - Regler för hantering av bly och blyoxider
Exponering av bly Åtgärd
vid hudkontakt: skölj med vatten och tvål
vid inandning: inandas frisk luft; kontakta omedelbart läkare
vid kontakt med ögon: skölj under rinnande vatten i flera minuter; kontakta omedelbart läkare
vid förtäring: skölj munnen med vatten; kontakta omedelbart läkare
45
Hantering av bly, 2012-09-17, http://www.exide.nu/wp/wp-content/uploads/2009/05/sakerhetsdatablad_blybatterier.pdf
4.4.1 CAD
Som en del av informationsinsamlingen ritades den befintliga lösningen i CAD-miljö med hjälp av programmet Solid Works. Detta genomfördes med hjälp av de konstruktionsritningarna som fanns på plats på RemaControls huvudkontor. Genom att rita alla delar i en CAD-miljö kunde man enkelt utforska alla komponenter och se hur de agerar med varandra i helheten. På bilden nedanför så syns X-Ray-ramen i sin helhet. De två röntgenrören sitter i botten på ramen i en 45°-vinkel. Ovanpå dessa så sitter det varsin skyddshuv av plåt för att skydda konstruktionen från miljön vid inmätningsstationen.
På bilden nedanför visas den befintliga skyddshuven hur den ser ut idag. Här visas den fasta infästningen som monteras dit och som sedan måste monteras bort för att komma åt röntgenröret. Ovanpå syns även kalibreringsenheten som styrs av två elmotorer. Dessa kan flytta den utmynningsspringa som sitter i mitten, antingen i sidled eller runt den cirkulära plattan.
På denna bild nedanför så ser man röntgenröret när skyddshuven är bortmonterad. Då kan man även se kopparfiltret ovanpå utmynningen från röntgenröret. Syftet med denna är att sänka strålningsnivån eftersom koppar dämpar röntgenstrålningen. Kopparfiltret sitter på en vridmagnet som vrids på plats när en spänning appliceras. Här kan man även se den blyplatta som sticker upp längs bak för att skydda mot röntgenstrålningen. När denna lösning konstruerades så fanns det inga krav på synliga blydelar. Det finns det däremot idag så ett konstruktionskrav var att eliminera alla dess synliga blydelar men ändå hålla samma strålsäkerhet.
Figur 31 - CAD-illustration av den befintliga skyddshuven
Det var nödvändigt att ta en titt på hur kalibreringsenheten och kopparfiltret såg ut. Den stora anledningen till detta var att när man aktiverar kopparfiltret så var det svårt att se om den i praktiken hade rört på sig. Detta var på grund av att den i nuläget sitter inuti skyddshuven och man kan inte se den. Det enda sättet att säkerställa att den hade flyttat på sig var att stoppa in handen inuti skyddshuven och känna efter. Detta var ett moment som man skulle kunna ta en titt på och se om det finns någon bättre lösning för.
När det gäller kalibreringsenheten så är dagen konstruktion onödigt stor och kostar därför för mycket. Men eftersom denna det är ett noggrant precisionsarbete så ansågs det att det skulle ta för lång tid att konstruera om hela denna del så det valdes därför att behålla ramverket och sedan se om man kunde optimera produkten på något enkelt sätt.
4.4.2 FMEA på befintlig produkt
En FMEA-analys genomfördes på den befintliga produkten. Resultatet av den var att det fanns en stor risk för ryggskador vid borttagning av skyddshuven. Anledningen till detta var på grund av dess tyngd men även att man var tvungen att gå in inuti mätramen och placera ryggen i en dålig ställning och sedan applicera en stor tyngd på den. Detta är redan en av anledningarna till projektets uppkomst och lösningen på detta är att undvika hela det stadiet att lyfta bort skyddshuven.
Det visade sig även från FMEA-analysen att det fanns en risk att klämma sig när man lyfter bort ramen eftersom det inte fanns några handtag eller liknande att bära skyddshuven med. Man får numera förlita sig att hålla i kanterna men detta är inte allt för enkelt på ena sidan eftersom det bara finns några centimeter mellan kanten och en blyvägg. Därför finns det en risk att man kan klämma händerna aningen när man tar bort den eller sätter tillbaka den. Detta är även inte heller bra eftersom tyngden på ramen kan skapa större skador på ett klämt finger.
Det sista resultatet av analysen var att det fanns en väldigt liten risk för blyförgiftning. Detta är förstås en väldigt liten risk men blyförgiftning är en väldokumenterad sjukdom och den risken kan man utesluta. Lösningen på detta är att inga öppna ytor av bly får finnas synliga under normal användning.