• No results found

Befogenheter och resurser för kontrollen

In document 1.1 Händelser av väsentlig betydelse (Page 189-192)

I 6-11 §§ och 19 § livsmedelslagen (2006:804) ges de behöriga kontrollmyndigheterna juridiska befogenheter att utföra offentliga kontroller och att vidta åtgärder enligt förordning EU-förordning 2017/625. Miljö- och byggnadsnämnden får besluta om förbud eller villkor för handhavande, utsläpp av livsmedel på marknaden, märkning och presentation, livsmedel beskaffenhet, beteckning, användning av vara, ämne eller utrustning vid handhavande av livsmedel eller tillsammans med livsmedel. Enligt 20-21 §§ livsmedslagen (2006:804) har miljö- och byggnadsnämnden rätt till tillträde till lokaler och att kräva att företaget lämnar den hjälp som behövs för att kontrollen ska kunna genomföras.

5.2 Kontrollpersonal och utrustning

Genom timtilldelning enligt gällande riskklassning kan man räkna ut antalet kontroller som ska utföra per år. Till exempel en anläggning som har 4 timmar kommer få ett besök, men en anläggning som har 2 timmar kommer få ett beök var annat år. Detta innebär att det ska utföras ca 300 planerade kontroller per år i Borgholms kommun. Därutöver tillkommer ett antal extra kontroller, uppsakttningsvis 15 per år, men den siffran varierar år från år.

Planen är att från och med 2021 har miljöenheten 2 heltidstjänster för livsmedelskontroll. Borgholms kommun har många livsmedelsverksamheter som endast är öppna på sommaren, under sommarperioden ska över 200 livsmedelsanläggningar besökas. Under sommarperioden förstärks bemanningen därför med 2 säsongsvikarier för vecka 27 till och med 32. Detta innebär en förändring och besparing inom livsmedelskontrollen från ca 2,4 fasta tjänster till 2 fasta tjänster och tillfälliga anställningar motsvarande ca 0,3 tjänster. Målsättningen är en mer resurseffektiv kontroll, med minimal inverkan på kvalitet.

I tabell 1 summeras antalet anläggningar, hur många kontrolltimmar de har och hur många beräknade kontroller per år de har. Den beräknade siffran av antalet kontroller per år (286) skiljer sig något från siffran för antalet kontroller utförda under 2019 (325, tabell 2). Det beror på att antalet anläggningar varierar under året, då det tillkommer och avregistreras anläggningar vilket gör det svårt att ange en exakt siffra på behovet av kontroller, men om man lägger till 50 kontroller för nyregistreringar (ex. 51 registrerades 2019) så hamnar man på en siffra på 336 planerade kontroller. Det finns andra typer av kontroller som inte är planerade och mycket svårare att förutse så de är inte med i beräkningen men ingår i tillsynsplaneringen (tabell 3). Från Livsmedelsverkets statistisk över myndigheters årliga rapportering 2018 kan man räkna ut ett medelvärde av antal kontroller per årsarbetskraft. Detta blir en median på 124 kontroller per år och arbetskraft. Om man använder detta som ett standardmått och tar kvoten mellan antalet utförda planerade kontroller 2019 (325) och detta standardmått (124) får

man ett teoretiskt behov av arbetskraft: 325 kontroller / 124 kontroller per årsarbetskraft = 2,6 årsarbetskrafter. Det motsvarar den bemanning som fanns under 2019, inklusive sommarvikarie.

Tabell 1. Statistik över anläggningar och aktuella kontrollbehovet januari 2021 Verksamhet Antal anl Timmar Kontroller/år

Bageri/konditori 16 61,5 17,7

Lager 2 1,5 0,7

Vattenverk 21 60 17,3

Butik 53 135,5 40,3

Servering 151 584,5 172,7

B & B 17 26,5 8,0

Tillverkning 18 58 15,5

Omsorg/skola/vård 40 103 27,3

Distribution 3 4 1,2

Summa 321 1034 300,7

Tabell 2. Statistik över antalet utförda planerade kontroller per årsarbetskraft (ÅA) under perioden 2014-2020.

År Kontroller ÅA Kontroller/ÅA

2020 248 1,9 131

2019 325 2,6 125

2018 295 2,6 113

2017 349 2,5 140

2016 275 2,1 131

2015 279 2,2 127

2014 218 1,7 128

Medel 128

En översikt av totala antalet timmar inom livsmedelskontrollen ges i tabell 3.

Timmarna är beräknade på den planerade omfattningen av kontroller, registreringar, inkommande ärenden, planering, rapportering och möten. Enligt SKR:s modell motsvarar livsmedelskontrollen inklusive administration 1000 timmar per årsarbetskraft. I modellen som använts här räknas antalet timmar per anläggning ut genom att multiplicera varje inspektion med 5 timmar, som är en schablon inklusive restid. Schablonen skulle bli annorlunda i en kommun med mindre avstånd mellan anläggningar. Resten, ej inkluderade i beräkningen är övriga arbetsuppgifter på 500 timmar som finansieras av anslag (skattemedel).

Enligt planen skulle detta motsvara 2,6 årsarbetskrafter.

Tabell 3. Totala antalet timmar inom livsmedelskontrollen (1000 timmar = 1 årsarbetskraft).

Arbetsuppgift Timmar

Livsmedelsanläggning 1415

Dricksvattenanläggning 85

Händelsestyrd kontroll (klagomål, RASFF, extra kontroll) 280 Administrativt arbete (planering, möten mm) 320 Kontrollrelaterat administrativt arbete (registreringar,

beslut mm) 513

Summa 2613

Bisysslor och jäv

Nya medarbetare informeras i samband med anställningsförfarandet om den anställdes skyldighet att informera arbetsgivaren om eventuella bisysslor som skulle kunna leda till att den anställda hamnar i en jävsituation. Jävsfrågor hanteras enligt förvaltningslagen och kommunallagen. Detta beaktas vid kontrolltillfällen, delegationsbeslut och nämndbeslut.

De som jobbar med livsmedelskontroll har inga andra sysslor i sin anställning som skulle kunna vara en jävsituation.

Utrustning

Miljöenheten har all nödvändig utrustning för att kunna genomföra den offentliga kontrollen. Livsmedelsinspektörerna förfogar över egna arbetsplatser samt datorer och mobiltelefoner med kamera. Livsmedelsinspektörerna har även tillgång till en förvaltningsgemensam bil, samt 5 bilar i en kommungemensam bilpool. Till förfogande finns även en cykel och el-cykel.

Livsmedelsinspektörerna har även tillgång till:

- skyddskläder (förkläden, rockar och hårskydd som tvättas av inspektörerna själva, samt skoskydd av engångstyp)

- termometerar (IR- och instickstermometrar, som kontrollas enligt rutin)

- provtagningsutrustning (flaskor för vattenprover och burkar för provtagning av övriga livsmedel, kylklampar och väskor)

- en ATP-mätare (kontrolleras och kalibreras enligt rutin) med tillhörande kontrollsvabbar

- kyl- och frysförvaring.

5.3 Finansiering av kontrollen

Miljö- och byggnadsnämndens offentliga kontroll av livmedelsanläggningar finansieras av intäkter i form av årsavgifter och timavgifter samt med kommunala medel, i enlighet med förordning om avgifter för offentlig kontroll av livsmedel (SFS 2006:1166).

En årlig timavgift tas ut från kontrollobjektet för att finasisera kontrollen i enlighet med artikel 80 i EU-förordning 2017/625. Avgiftens storlek baseras på riskklassificering av anläggningen i enlighet med Livsmedelsverkets vägledning

”Riskklassning av livsmedelsanläggningar och beräkning av kontrolltid”. Modellen för avgiftssystemet är uppbyggt som en riskmodul och som en erfarenhetsmodul.

Vid registrering av en ny verksamhet tas en avgift motsvarande en timavgift ut för handläggning och administrering.

Avgift för extra offentlig kontroll tas ut för att finansiera den kontroll som utförs efter att bristande efterlevnad har påvisats i den planerade kontrollen. Extra kontroll debiteras företaget efter den fastställda timtaxan.

Taxebestämelserna och taxan är antagna av kommunfullmäktige i Borgholm (2018-11-19 § 219). Taxan inom livsmedels- och foderlagsstiftningen har tagits fram via Sveriges kommuners och regioner (SKR):s modell. Resultatet har stämts av med andra kommuner i länet och i övriga Sverige. Taxan följer prisindex för kommunal verksamhet med två års fördröjning

.

5.4 Kompetenskrav och utbildning

För att arbeta som inspektör inom livsmedelsområdet krävs livsmedelsinspektörsutbildning eller annan utbildning som kan anses vara likvärdig eller praktisk arbetslivserfarenhet inom området. Stor vikt läggs vid personliga egenskaper och kompetens. För att kunna arbeta i hela kommunens geografiska område krävs att man har B-körkort.

Kompetensutveckling sker löpande genom deltagande i kurser anordnade av Livsmedelsverket och andra aktörer. Kunskapsutbyte sker bl.a. genom deltagande i olika nätverk, exempelvis Miljösamverkan sydost, samt regelbundna möten i länsstyrelsens regi. I samband med årliga medarbetarsamtal med chefen ska en individuell kompetensutbildningsplan upprättas.

6 Organisation och utförande av kontrollen

In document 1.1 Händelser av väsentlig betydelse (Page 189-192)

Related documents